-
Twinfin på 2010orna? -Hur sker utvecklingen?
-
@RRD 533648 wrote:
Allt är redan uppfunnet, färdigutvecklat, antalet fenor är äntligen fastställt!
Någon gång under 1800-talets sista år gjorde chefen för det amerikanska Patentverket ett klassiskt uttalande när han sa att de lika gärna kunde lägga ned verksamheten, för nu var allting redan uppfunnet. Vi kan nog konstatera att han hade fel. Twin fins skulle komma betydligt senare.
Jo, men som de redan påpekats ett gäng ggr i den här tråden är varken twin eller trifin något nytt! Båda fanns redan på den tiden du o frugan hade ett fungerande sexliv, (med varandra) o de va väl ungefär vid den tiden han på patentverket yrade.
-
Ola, de twins jag kört/kör (3 olika Quatro-customs) har alla gemensamt att de är extremt enkla att “re-direct”, typ mitt inne i en bottenturn, halvägs ner eller upp på facet. Att de skulle ha “bättre kontroll” eller klara “mer kraft” i top-turn håller jag inte med om. Tvärt om släpper/sladdar ur/ en twin lättare i toppen än en singel. I början upplever man det som sämre kontroll, och även när man vant sig och gillar det skulle jag vilja påstå att en twin fortfarande är känsligare än en single vad gäller att ladda på med mycket kraft i top-turn.
Däremot får just det där att man kan småtrixa och “re-direct” lite hur man vill konsekvenser i form av att man lättare kan tima in perfekta läppträffar (eller snarae inte behöver tima på samma sätt) men även att man har lite MINDRE kraft väl uppe på top-turn och därmed kan uppleva den mer som kontrollerad.
Helt deduktivt naivt och näst intill rent erfarenhetsbaserade mina 2 ören…
/JB
PS: Vad knäpp jag känner mig som deltar i detta…..?..:-)
PS2: Igår fick jag hem en ny customtwin, shapad av Sebastian W efter en hel del korrespondens. Mycket kol, nästan inget sliplager eller lack, dvs lätt och styv. 57,5 bred, dvs lite bredare än vad jag brukar gilla som lättvindsvågis. Väldigt Quatroliknande outline och hyfsat mycket och Quatroinspirerad rocker. En smal vass tail med till och med en liten pin för kontroll (Quatro har börjat runda av sina sista året). Skarpa kanter och speed-konkaviteter under foten. Ska bli otroligt kul att pröva – tänkt som mitt nya Torö-gupp-vapen…
-
Tack så hemskt mycket för analysen Ola! Det ger lite ljus på single kontra multifensetup som nu kommer från en synvinkel jag inte sett tidigare.
Det jag hängt upp mig på är själva saken att multipla fensetup gör att man kör med kortare fenor vilket jag tror ger snabbare initiering av sväng från kant till kant. Det jag söker är nämligen att snabbare kunna kantställa brädan och variera bottensvängens radie, främst då att tajta till den när jag vill.
/Niklas
Ola H.;533620 wrote:Klart att alla testar. Redan förra året så här års florerade bilder på Starboardprotos med fem fenboxar för att testa diverse varianter.Om man skall bli en smula teoretisk…
På den översta RRD-proton är det långt (i längsled) mellan bakfenorna och thrusterfenorna. Den minnesgoda (eller Andreas, som ju kan gå ut och titta på sin egen Witchcraft) kanske ha lagt märke till att de som jobbat ett tag med thrusters verkar ha landat i att ha sitt fencluster rätt tätt ihop. Om man vill förstå varför kan man gå tillbaka till Scott McKerchers analys “thrusters genererar kraft, twin fins kontrollerar kraft”. Att så många vindsurfare anammat twin fins betyder antagligen att vi ännu inte är redo för den mer kraftfulla (topp)svängen som är associerade med thrusteruppsättnignen. I alla fall inte i förhållanden där vi får upp farten rejält. Man kanske kan säga att vi vindsurfare (i alla fall vissa, men bland annat många av de allra bästa) plockar med oss mer fart ur bottensvängen än vi kan hantera i toppsvängen. Och därför lönar det sig att offra kraft och precision från svängen för att få mer kontroll.
Som jag förstår det hela, är anledningen till kraftfullheten och precisionen i thrusterarrangemangen “utspridningen” av fenorna, främst i längsled. Om man tror på resonemangen ovan är det alltså naturligt med lite mer kompakta fenkluster på thrusterarrangemang för vindsurfing.
Och om man skall fortsätta spekulera så är antagligen en anledning till Witchcrafts väldigt speciellt shape just att thruster ökar krafter och precisionen i svängen. Hela withcrafts shape, med de superrunda kanterna fram, väldigt speciella rockerkurva etc, är verkar vara designad för att liksom förkorta den aktiva delen av brädan – koppla bort nosen från svängen, liksom. Witchcraft seglas helt enkel mer “centrerat”. Och då blir förstås kraften och precisionen mer hanterbar, eftersom att använda mycket rail i svängen är ett sätt att öka både hastighet och kraftöverföring.
Frågan blir nu om thrusters har någon plats i vindsurfingen även på mer normala brädor. Ja, kanske. Man kan ju rannsaka sig själv och fundera på i hur många av sina toppsvänger som man verkligen har så mycket fart att man behöver den extra kontrollen som t ex twins ger? Det får vara en rätt brant sektion och med bra “ansats” att lägga bottensvängen i. Omvänt finns det förstås en hel del situationer i vilka man faktiskt skulle önska lite större “power” i toppsvängen. Mao, för mycket av Sverigeseglingen kanske en truster kan vara rätt intressant.
Å Quad då? Min gissning är att det huvudsakligen kommer kännas som en twin fast mer mer driv och bett, dvs man får tillbaka lite av precisionen som en thruster ger, men utan att få så värst mycket mer “power”. Men nu snackar vi definitivt gissningar.
-
Hmm, alltid svårt med språket. Kanske är power ett dåligt ord. När jag skrev min twinfinartikel i boards beskriver jag det mer som du gör nu och tror jag använde begreppen “hook” och “drive”. Drive är när brädan liksom följer sitt skär (typiskt associerat med “power”, “speed” etc). Hook är när man mer vrider runt brädan. I både toppsväng och bottensväng finns det (mer eller mindre) hook och drive. Det som du beskriver är då att det med twin fin-brädor är väldigt lätt att gå från drive till hook, vilket ger den där loosa “re-direct”-känslan.
Priset är en minskning av precision och “power” i svängen. Med det menar jag inte att (twinser)brädan klarar mer power utan snarare att den “stjäl” av den power som seglare lägger på i svängen. Extremfallet är en slide (och att det sker för lätt i vissa fall är en lite akilleshäl hos i alla fall nuvarande generation twinsers). Men även om det inte går så långt som till en slide tycker jag att även när man träffar rätt i en carvande toppsväng, så får man tillbaka lite mindre kraft/acceleration med en twin än med en single fin (vilket verkar stämma med dina upplevelser). Och speciellt när man kommer mot ett lite flackare face i lite flackare vinkel tycket jag att alla twinsers jag provat (upp mot 10 nu) har varit för “oprecisa”. Men så fort det istället är ett brant face tycker jag man kan lägga mer kraftfulla svängar med en twin (antagligen just för att man vågar lägga svängen “hårdare” för att man vet att man ändå kan finjustera OCH att man löper mindre risk att slajda ut för att fenan helt enkelt lämnar vattnet).
Med “mer kontroll” (hos twinsers) menar jag alltså just att seglaren har mer kontroll över svängförloppet, dvs kan korrigera en lätt misslyckat svängansats, felaktig placering, tajming etc.
-
@dude 533708 wrote:
Tack så hemskt mycket för analysen Ola! Det ger lite ljus på single kontra multifensetup som nu kommer från en synvinkel jag inte sett tidigare.
Det jag hängt upp mig på är själva saken att multipla fensetup gör att man kör med kortare fenor vilket jag tror ger snabbare initiering av sväng från kant till kant. Det jag söker är nämligen att snabbare kunna kantställa brädan och variera bottensvängens radie, främst då att tajta till den när jag vill.
/Niklas
Kortare fenor (2, 3, 4 etc) ger nog snabbare kant, kant, men på twinsers upplever jag att avsaknaden av bakfena (som liksom håller ned tailen i vattnet) också gör det enklare att få i _mycket_ kant, dvs använda mycet av railen i bottensvängen. Det har gällt ALLA twinsers jag provat oc jag har aldrig känt samma känsla på en singlefin (eller på de thrusters jag provat).
När det gäller att variera bottensvängens raiden enkelt så är det lite subtilt eftersom det beror mycket på seglarens stil. I någon mening gör twinsers detta enklare, men i andra meningar snarare svårare. Och överlag finns det en hel mängd shapedetaljer som underlättar just att kunna tajta till bottensvängen. Jag skulle säga att en singlefin EVO är otroligt bra just på detta, antagligen tack vara kombinationen av rocker och mycket kurva i outlinen mellan stropparna samt hur v/konkaven ser ut.
JEPPE: Kul med nya brädan, förresten.
-
Eller lite kortare uttryckt. Ja så är det! /JB
-
@Jesper_B 533704 wrote:
PS2: Igår fick jag hem en ny customtwin, shapad av Sebastian W efter en hel del korrespondens. Mycket kol, nästan inget sliplager eller lack, dvs lätt och styv. 57,5 bred, dvs lite bredare än vad jag brukar gilla som lättvindsvågis. Väldigt Quatroliknande outline och hyfsat mycket och Quatroinspirerad rocker. En smal vass tail med till och med en liten pin för kontroll (Quatro har börjat runda av sina sista året). Skarpa kanter och speed-konkaviteter under foten. Ska bli otroligt kul att pröva – tänkt som mitt nya Torö-gupp-vapen…
Upp med lite brädporrbilder, bitte!
-
Ja, men du vet ju hur man måste se upp mellan att blanda samman det som signifieras med signifikatorn. Det finns risk att missförstånden inte bara blir semantiska utan också semiotiska.
-
Lite kort, står ju här me fräsen i handen, hur många boxar ska ja dra i brädan??
-
Minst 2. Minst en fenbox och minste en mastbox. (Efter twin fin kommer kanske twin rigs).
-
Kan ni inte skriva liiite kortare inlägg så alla vi icke-akademiker har en chans att hänga med? Dessutom måste jag bläddra i saol (ursäkta – svenska akademins ordlista) hela tiden…
-
@Ola H. 533716 wrote:
Kortare fenor (2, 3, 4 etc) ger nog snabbare kant, kant, men på twinsers upplever jag att avsaknaden av bakfena (som liksom håller ned tailen i vattnet) också gör det enklare att få i _mycket_ kant, dvs använda mycet av railen i bottensvängen. Det har gällt ALLA twinsers jag provat oc jag har aldrig känt samma känsla på en singlefin (eller på de thrusters jag provat).
Har du testat en singlefin med mkt kantrocker i tailen och har en smal tail outline? Just kant-till-kant och mkt kant kan jag tänka mej är trögare med en bredare tail, som tex på EVOn….
-
surfslusken;533724 wrote:Lite kort, står ju här me fräsen i handen, hur många boxar ska ja dra i brädan??
Hur många har du råd mé?
Better safe than sorry, typ… -
@Lars_K 533735 wrote:
Har du testat en singlefin med mkt kantrocker i tailen och har en smal tail outline? Just kant-till-kant och mkt kant kan jag tänka mej är trögare med en bredare tail, som tex på EVOn….
Ja, t ex några Quatros och vissa äldre Starboard Acid. Det är egentligen inte “kant-kant” som jag menar utan snarare när man väl är på kant, hur lätt/svårt är det att få i mer kant. Givetivis spelar outline mm in, men även på rätt breda/stora/kurviga twin fins är det förhållandevis enkelt att hålla mycket rail i vattnet (sedan är det ju en annan fråga huruvida detta nödvändigtvis är eftersträvansvärt).
Se t ex denna bild för en illustration. Brädan är bred (55), kurvig, rätt tjocka rails. Man ser också att det inte är någon direkt superkraft i svänginsatsen. Ändå en del rail i. Brädan “tippar” liksom framåt i svängen enklare när man inte har någon centrum fena.
[img]http://ncm.gu.se/media/ola/Maui09/surf/Hookipa_090217/_Z0D9473[/img]
-
När ser vi RRDs kitefenor (2005?) komma tillbaka? Kitefenorna skulle väl kompensera brädans egenskap att tappa greppet när den pressades för hårt.
Logga in för att svara.