-
Sweedweek Part 1.3 | PROVSMAKAR: DJUNGELN | JORDBÄ
(Bloggen växer explosionsartat vilket är otroligt kul, vill ni veta mer eller mindre om något så hojta till! Annars antar jag att allt är perfekt! ”Mer bilder” jag vet, OCH nu är en router inköpt samt internetanslutning beställd. Så, mycket snart!)
En bil rullar in på gården, ett lätt ”tut!” passande morgonatmosfären hörs. För många betyder ”tutet” ingenting mer än irritation. Men för Jeff och jag säger ”tutet” så mycket mer. Det säger att tiden är inne för oss att ta våra väskor packade med dagsproviant och gå ner till bilen. Det säger att nu tar vi fart mot ”Manuel Antonio”. Det är inte ett av världens högsta berg, som man av namnet lätt tror. Det är inte heller ett av Centralamerikas högsta berg, som man också kan tro. Det är egentligen inte mer än en större kulle. Men det är inte därför vi åker dit. Manuel Antonio är en av Costa Ricas många nationalparker. Vilket för oss betyder; häftig djungel, häftiga djur och en häftig sandstrand.
Isaac och hans amerikanska fru Caren tog oss ut till denna vackra plats, tack för det.
Vi hann inte mer än 100m innan Isaac behövde springa iväg och kissa. Vi hann inte heller mer än 100m innan en flock av apor i olika former kasta sig i träden över vägen. Bland dessa var Herr Nilsson, som börjat växa ur sina kläder lagom tills dess att dom är moderna igen. Stackars apa.
Vi går vidare, stöter på en myrslok på avstånd, och för er som väntar på finalen så kommer den här. Ett av dom mest populära och exotiska djuren här är ”the sloths”, en video om dessa små krabater finns HÄR!(på riktigt se den!) Det är alltså sengångare vi pratar om, världens lataste och kanske knepigaste djur. Egentligen inte så roliga att se, faktur är att dom är dö-trista att titta på, men ändå så häftiga att ha sett!
Vi gick vi rakt in i en brottsplats, som alltid var aporna dom skyldiga och dom skämdes inte mer än att dom satt kvar och vänta på nästa offer. Dom vill ha allt som skiner och prasslar och bemödar sig inte med att fråga.Vi tog ett längre dopp i en magiskt placerad strand med grönt vatten och vit sand. Ni har alla sett det på vykort och endel kanske upplevt det själva. Magiskt är det rätta ordet. Jeff fick en extra krydda till magin när han gick upp några minuter tidigare än oss andra. Då fick han sittandes uppe i ett träd känna på en 5.1 jordbävning, kittlar skönt i kistan!
När vi lämnat Manuel Antonio helt utpumpade av upplevelser kom vi hem och slängde i oss en snabb måltid. Sen var det dags för landskamp! Vi fick följa med Isaac, Caren och Krissia för att titta på El Salvador – Costa Rica på en solid Tico-bar!
Manuel Antonio’s djungel och natur va mäktigt, men det inte på fotbollplanen i ett Centralamerikanskt ”derby” som man får se djungelnslag i praktiken. 0-1 till Costa Rica, två röda kort, spännande snacks till matchen och tinitus. Återigen åker vi hem utpumpade av upplevelser! -
0 Svar
Tyvärr, inga svar hittades.
Logga in för att svara.
