jesper_b
Forumsvar skapade
-
Gryningen onsdag morgon garanterat där!!! Kanske kan komma ner redan tisdag em/kväll. /JB
-
Över jul är de vindsurfingdagar som blir av av en oerhört mycket högre kvalite än senare på våren. Dock finns ett pris att betala, det kan ibland vara rätt dåligt och stormigt väder som förstör både surf och vindsurf. Chansen att det regnar bort en vecka är mycket högre runt nyår jämfört med april. Men som sagt du slipper både svenskar i parti och sönderblåsta småvågor…
/JB
Som både tycker om svenskar och 4.0-segling (men inte åker till Maui för att uppleva det).
-
Ola: Då blir ju frågan: Var går gränsen mellan helhet och ”mikrosvängar”. Är inte helheten uppbyggd av, bland annat men just, ”mikrosvängar”. /JB
-
Ola, Orkar inte riktigt läsa igenom hela din text (jo det orkar jag men vill inte!!!:-)). MEN HELA BRÄDAN, riggen, seglaren påverkar hur hela fenorna rör sig genom vattnet och hur vattnet flödar runt fenoran, inte enbart precis någon cm från brädans botten utan hela fenan. Vad skulle annars påverka?
Brädans form är en del i hur hela paketet, inklusive hela brädan och hela fenorna rör sig.
Sedan kan man försöka skilja ut hur mycket rocker, V, inverted V, konkaviteter, konvexiterer, outline, rail foil, däck mm påverkar hur just den brädan – OCH DESS FENOR – rör sig genom vattnet MEN att det bara skulle påverka nån centimeter av vattenflödet runt fenan och inte hela är ju rent av korkat.
Det blir lite mysktiskt med att brädan påverkar flödet på en del av fenan och inte en annan. Det innebär ju att fenan inte sitter ihop riktigt? Men det är klart går vi in i teoretisk fysik så gör den ju inte det…. inte vattnet heller för den delen. Inte jag heller och inte matematiken heller och inte Internet… eller så hänger precis allt ihop??
Vad påverkar vattenflödet runt fenan lite längre ner undrar den nyfikne? Färgen på seglet har väl en marginell inverkan, men trots allt lite lite… Rätt mast (RDM eller SDM?) måste väl påverka mer, men inte då via brädans shape förstås. Seglarens teknik och temprament? Men självklart inte via brädans shape… Brädans temprament, via seglarens shape? Men då inte via brädans bottenform…
Jag förstår inte?
/JB
PS: Nu vet jag. Det måste ju vara… äh, glömde bort min insikt…
-
Meeru-Robban;577097 wrote:Hej Jeppe! Är det för sent med ett flyerbidrag till?
Saknar dock lite loggor. Slänger upp den här så får du kolla./Robban
Absolut inte för sent, tvärt om kör så det ryker. Jag tänker mig en ordentlig tävling på plats mellan utlagda flyers på denna tråd. Röstning av stekhetaftonbesökare och finfint pris för ballast flyer delas så klart ut då, är man inte där kanske man missar detta och andra priser…
Bifogar några loggor som ni kanske kan leka med? /JB
-
Haze;576997 wrote:Hur blev det med surfbrädorna? Tog du hem de oxå?
You bet!
Har rätt mycket kvar att packa upp men de här babisarna står just nu och glänser utanför mitt garage. Finns självklart att beskåda på stekhet! -
Svenne;576378 wrote:Sluta tro att den lilla form på en surfbräda kan kontrollera flödet runt fenorna. Det är en myt, mest baserad på en dåligt skriven artikel. Den lilla skrovform vi studsar omkring med kan omöjligt påverka fenan mer än någon centimeter djupt.
Tja Svenne, att kunna uttala sig tvärsäkert är ju en begåvning som inte ska förminskas, men att påstå att brädans shape inte har någon, eller enbart marginell, påverkan på vattenflödet kring fenan… tja alltså det beror väl på hur man menar med det. Om vi sätter fenan med 90 graders vinkel och försöker segla på tvären, går det lika bra som en fena med 0 grader tow-in och segla rakt fram? Om vi bygger en bräda med djupa kanaler på tvären och jämför med en bräda som är rundbottnad? Om…
Eller, hur kommer det sig att man kan segla utan fena (visst är det svårt men det går)? Nog borde det handla om en samverkan, det vill säga ömsesidig påverkan mellan bland annat fena, bräda och vatten(flöden). Sen har vi ju rigg, stance mm som också spelar in. Oavsett:
Att brädans shape inte skulle påverka vattenflöden runt fenan är knappast en rimlig utsago.
Appropå tvärsäkerhet. Bra ibland och för vissa typer av syften, men det får inte bli så tvärsäkert att man inte lyssnar till andra, annat och ödmjukt kan ta till sig olika typer av kunskapsformer; nätet, siffror, polare, gurus, nobies…
Eder alltid lika ödmjuke
/JB
PS: BÄr hjälm!
-
Frisk,
Om du är ute efter någon slags objektiv fakta som ligger bortom subjektivitet, intersubjektivitet, upplevelser, erfarenheter, tolkningar, kultur, värderingar, mm, då får du leta i det oändliga. Visst finns det mätbara vikt och böjskillnader, olika konstruktionsmetoder, statistik på brutna master mm, men dessa skenbart objektiva ”parametrar” är rejält ointressanta jämfört med de erfarenheter vi gör i den värld vi verkligen (!) lever i, dvs den erfarna världen. Vettigt att kolla in lite så här på konfen och läsa på lite siffror (som oftast inte står för samma sak ändå) men om du verkligen (!) vill veta om din segling blir roligare, bättre, enklare, skönare, då finns ett mycket bättre sätt – prova!Vet inte hur andra handlare gör, men om du funderar på att köpa ett gäng master, och nån eller några förlängare, tror jag du kan få prova i stort sett vad som helst först. Skrik till om du vill låna en HSM-skinny (känd bl a för att böja som en sdm)!
/Jesper
-
Många tycker Bolt är skitfult, själv vet jag inte riktigt?
-
Andra halvan december och januari. /JB
-
Ska vi quadda den här tråden också?
/JB -
Mer info om det redan späckade programmet inom kort. Dock: Vill man klämma nya Bolt ordentligt i sömmarna så vet ni vart ni ska vara 10 oktober.
-
Ola H.;576773 wrote:Ja, hur vet man sån’t. Kanske en del bildningen? Fast jag stötte på det hela i samband med mer eller mindre systematiska undersökningar av matematiktillämpningars förtjänster och tillkortakommanden.
Deirdres bok skall jag kolla upp snarast. Jag misstänker att den kommer mycket matnyttig. Själva personen kollade jag upp direkt och ja, kanske inspirerande även om jag inte funderat riktigt i de banorna själv (än).
Då får du läsa Judith Bulters superklassiker ’Gender Trouble’ om den problematiken! /JB
-
Ola H.;576746 wrote:Jesper förresten, nu fick jag ju en ide på ett projekt vi kan jobba med tillsammans. ”The ’Pataphysical character of mathematics in modern economics”. Där, mer än kanek någon annanstans spelar ju matematiken, tagen ur sitt väldefinierade sammnhang, rollen av inbillade lösningars vetenskap. Kolla bara på Li’s copula-formel som ger den matematiska bakgrunden till de finansiella instrument som starkt bidrog till den nuvarande finanskrisen eller för den delen på Black-Sholes.Mertons formel för optioner som i praktiken själv skapat grunden för sin egen funktionalitet (se t ex MacKenzie 2006).
Ola, allt du föreslår är bra, dock är det lite väl mainstream inom det forskningsfält jag befinner mig i. Jag skulle vilja hitta på nåt mer utmanande, lite mer crazy och kanske lätt provocerande, självklart med både omedelbar och extremt långsiktig relevans för mänsklighetens och övriga livets tragi-komiska välbefinnande.
Först dock en fråga: Li’s cupolaformeln, Black-Scholes och Merton och självklart och ännu mer MacKenzie’s (och alla hans polare inom fältet ’social studies of finance’) kritik av de förstnämda – allt det kan ju jag utan och innan, men hur kommer det sig att du såsom matematikpedagog kan något om detta?
Ett tips om du inte redan läst är en annan mainstream inom mitt fält: Deirdre McCloskey ’The Rethoric of Economics. Dessutom borde du kolla in Deirdre själv – en förebild för oss alla?
/JB
PS: Känns som vi borde föra in lite mer kul intellektualism och sprudlande bildnung i det lätt hedonistiska och teknokratiska vindsurfingsverige.
-
Ola H.;576734 wrote:Nu tycker jag du förenklar det hela, Jesper. Jag har ju redan slagit fast att problemet är att det inte ser ut som det ser ut att se ut.
Eller mer exakt uttryckt: de slutsatser om brädans form baserade på tolkningen av utseendet på den illustrerade representationen av brädan kan vara felaktiga även om tolkningen, illustrationen och representationen i sig är korrekta.
Ola, kan du närmare bestämma innebörden i ”korrekta”, inte självklart i någon slags objektiv, universell betydelse, mer situerad i detta sammanhang.
Eller som Alfred Jarry uttrycker det hela:
Varför påstår varenda människa att ett fickur är runt,
vilket bevisligen är falskt, alldenstund vi sett det i profil
bildar en smal, elliptisk rektangel, och varför i helvete
har man lagt märke till formen bara det ögonblick
urtavlan var intressant?(Ur: Johan Asplund (1970) Om undran inför samhället. Lund: Argos, sidan 8)
/JB
[ame]http://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Jarry[/ame]
