-
Getwet skadad i TT
-
Lider med dig Micke!! Men det är bara att bita ihop och ladda hådare nästa säsong.Bra jobbat av räddnings patrullen.
-
Tråkigt och jobbigt. Då blir det Rehab-träning i vinter. Hoppas du är 110% tillbaka till våren.
-
ahh trist som fan o dessutom vet jag som bandyspelare att det oftast suger dubbelt att bli skadad på bortaplan me allt strul innan man är hemma igen. men hoppas att du fått bra vård o är hemma i fruns trygga hem nu
@mes 509640 wrote:
Å boardshorts utanpå sjukhuskläderna.
Läk snabbt och bra!kanske inte läge för ironi men mes fick mig att tänka på konståkning så
ni såg förresten ingen mobbad frånåkt shortskiteare inärheten som hadde ett slagträ o ville hämnas och gjorde en Nancy Kerrigan, Tonya Harding grej för er som inte minns http://blogg.svt.se/llc/2008/04/10/minnen-med-tonya-harding-och-nancy-kerrigan/förresten klarade sig piren denna helg:)
-
Om jag förstod det rätt så är det det mindre av de två benen som smalbenet består av, som gick av precis ovanför fotleden. Dessutom några mindre ben brutna inne i foten (s.k. frakturer men enligt min kirurgkompis så är fraktur=brutet och inget annat). Micke är just nu gipsad upp till knävecket, ska röntgas i Stockholm om någon dag igen.
-
Vad var det förresten för stroppar? Vanliga standardstroppar?
-
Ja det där kan man väl spekulera i, fena, stroppar och storlek på stropparna.. Nej det var inte Naish-std utan vita, Pro Limit eller kanske DaKine. Sedan hade han en T-zone weedfena, så ut som en freeridefena i glasfiber. Ganska tunn. Tror den släpper mer tvärt en en fet Tekkno Chamelot. Själv hade jag rejäla problem med spinout hela fm, medan Getwet inte hade några problem… I just detta “fall” så körde han en djup slör över ganska mycket högt chop ca i 34 knop.
-
Ok, hemma igen då en dag tidigare än planerat och det känns lite surt. Men jag är glad ändå, ortopedläkaren var snygg som fan och hon var mycket trevlig……..
Ibland händer saker och ting djävligt snabbt, den här gången gick det djäkligt fort. På väg från Tjolöholm på en bra kryss med härligt tryck uppdagas plötsligt en av dagens finaste byar och vad gör man då, självklart skickar man på allt man har i en djup slör. Problemet den här gången var att det blev lite väl choppigt mot slutet och fenan släpper helt utan förvarning, och den släpper rejält så att brädan fullständigt ställer sig på tvären och nästan omedelbart så går läsidan in i framförvarande våg och det tvärstannar, 34 knop till noll knop på kanske 1-2 meter. Det kändes kan jag lova…..
Liggandes på rygg, lite funderande var jag befann mig slog en tanke in…..det känns lite märkligt i foten! Just då vågade jag faktiskt inte lyfta upp foten ut ur vattnet och kolla, trodde den skulla vara rakead likt en sjögräsfena. Kände dock att det glappade lite jämfört med högerfoten. Så jag låg där och funderade på hur i helvete ska jag ta mig hem nu, en fot som inte bär och det är en bit hem. Tanke ett, släpp grejerna och kryp på alla fyra till närmaste land, men det var åt fel håll. Långt som fan till “rätt” strand och det skulle ta evigheter, vad göra? Efter lite övervägande reste jag mig upp till slut och klev upp på brädan och lyckades få igång den och sakta segla in mot viken så nära land det gick. Men brädan sjönk i aktern för mig eftersom jag bara kunde belasta den bakre foten och ganska snart gick fena i botten så nu var det bara krypa alternativet kvar. Lite nya funderingar och glutta runt om det fanns någon i närheten men icke, fan man skulle haft en telefon nu tänkte jag. Efter ytterligare X antal minuter kommer plötsligt Anders ångande och frågar hur det går….Inget vidare direkt. Sedan blir det att paddla respektive använda brädan som flytkraft och trycka sig in till land med det friska benet. Tog sin tid men till slut var det land där iaf, och fy fan vad jag fick krypa på alla fyra i fågelskit…..Resten vet ni, sex veckors gips och säsongen slut för min del.
Avslutningsvis, hädanefter kommer det ligga en gammal skittelefon i min aquapack, påslagen och klar för nästa omgång…Tack till alla som hjälpte mig på alla sätt o vis, framförallt till dig Anders.
Och till Björn o Johan som jag bad köpa något att äta på sjukhuset, som kom med den minsta kexchoklad jag någonsin sett, tack för den!
-
Du har ju en sån fin traktor i din profil bild… :cool2:
Det här lilla Youtube klippet kanske kan roa lite i allt elände?
[YOUTUBE]a1ThSi1wbqU[/YOUTUBE]
Frid.
/Richard
-
@getwet 509904 wrote:
Ok, hemma igen då en dag tidigare än planerat och det känns lite surt. Men jag är glad ändå, ortopedläkaren var snygg som fan och hon var mycket trevlig……..
Ibland händer saker och ting djävligt snabbt, den här gången gick det djäkligt fort. På väg från Tjolöholm på en bra kryss med härligt tryck uppdagas plötsligt en av dagens finaste byar och vad gör man då, självklart skickar man på allt man har i en djup slör. Problemet den här gången var att det blev lite väl choppigt mot slutet och fenan släpper helt utan förvarning, och den släpper rejält så att brädan fullständigt ställer sig på tvären och nästan omedelbart så går läsidan in i framförvarande våg och det tvärstannar, 34 knop till noll knop på kanske 1-2 meter. Det kändes kan jag lova…..
Liggandes på rygg, lite funderande var jag befann mig slog en tanke in…..det känns lite märkligt i foten! Just då vågade jag faktiskt inte lyfta upp foten ut ur vattnet och kolla, trodde den skulla vara rakead likt en sjögräsfena. Kände dock att det glappade lite jämfört med högerfoten. Så jag låg där och funderade på hur i helvete ska jag ta mig hem nu, en fot som inte bär och det är en bit hem. Tanke ett, släpp grejerna och kryp på alla fyra till närmaste land, men det var åt fel håll. Långt som fan till “rätt” strand och det skulle ta evigheter, vad göra? Efter lite övervägande reste jag mig upp till slut och klev upp på brädan och lyckades få igång den och sakta segla in mot viken så nära land det gick. Men brädan sjönk i aktern för mig eftersom jag bara kunde belasta den bakre foten och ganska snart gick fena i botten så nu var det bara krypa alternativet kvar. Lite nya funderingar och glutta runt om det fanns någon i närheten men icke, fan man skulle haft en telefon nu tänkte jag. Efter ytterligare X antal minuter kommer plötsligt Anders ångande och frågar hur det går….Inget vidare direkt. Sedan blir det att paddla respektive använda brädan som flytkraft och trycka sig in till land med det friska benet. Tog sin tid men till slut var det land där iaf, och fy fan vad jag fick krypa på alla fyra i fågelskit…..Resten vet ni, sex veckors gips och säsongen slut för min del.
Avslutningsvis, hädanefter kommer det ligga en gammal skittelefon i min aquapack, påslagen och klar för nästa omgång…Tack till alla som hjälpte mig på alla sätt o vis, framförallt till dig Anders.
Och till Björn o Johan som jag bad köpa något att äta på sjukhuset, som kom med den minsta kexchoklad jag någonsin sett, tack för den!
Skönt att höra att allt verkade gå bra till slut. Du är nog igång igen snart. Du kan höra av dig till mig om du har några undringar, jag sysslar ju en hel del med fotledsfrakturer. ( Höll på att råka ut för något liknande för ett par år sen vid Fituna, fipplade i en gipp mycket nära ön, trillade i och insåg inte att det var mycket grunt, stukade foten kraftigt när det oväntat tog stopp mot botten, klarade mig dock utan skelettskada och jag lyckades med rätt kraftig smärta segla iland för egen maskin.)
Med vänlig hälsning Klas
-
Härligt att det gick bra till slut! Ingen rolig historia det där. Man får nog tänka sig för en extra gång innan man ev. sticker ut själv framöver! Mobiltelefon i aquapac verkar vara en mkt bra ide.
Krya på dig Micke
-
Fan vad trist Micke bara att beklaga krya på dig.
Mvh
MickeÖ -
Shit Micke!
Fasen va trist, det är bara att ladda inför nästa säsong.
Krya på dig!
-
Krya på dig mannen!!! Dock tycker jag att det är väldigt respektabelt att ladda benhårt i din ålder å inte sitta på soffan som många andra gör..
-
… i din ålder….
Du menar säkert väl Malmkvist, men i din komplimang har det smugit sig in en kommentar som antagligen gör mer ont än fotledsfrakturerna.
-
Getwet for president!
Logga in för att svara.