-
Kan taggig fenkant vara bra?
Vad tror ni om det här? Kan det funka på både fenor och segel?
http://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d…218&id=8718_16
Låter ju lite intressant minsann!
I tidningen finns även en bild på en liten vingmodell. -
17 Svar
-
Jag skulle gissa att största problemet är att tillverka en sån fena. Däremot kan det nog vara görbart på ett segel.
-
tja, finns ju en orsak till att golfbollar inte är släta.
-
När jag tävlade aktivt inom modellflyg på 60-talet använde vi ofta s.k. turbelenstråd. Denna bestod av en tunn nylonlina monterad lite framför nosradien på vingprofilen.
Så teorin är känd sedan länge.
Problemet är att mekaniskt lösa detta på ett bra sätt.
-
Badjanne;482445 wrote:När jag tävlade aktivt inom modellflyg på 60-talet använde vi ofta s.k. turbelenstråd. Denna bestod av en tunn nylonlina monterad lite framför nosradien på vingprofilen.
Så teorin är känd sedan länge.
Problemet är att mekaniskt lösa detta på ett bra sätt.
Är väll bevisat att det inte fungerar som på flygplansvingar..? Pga vattnet inte fungearar likadant som vind.
På segelflygplan sätter man “sick sack” tejp vid bakre delen av vingen exakt där vinden “vill” släppa. Om man inte gör en kontrollerad släppning med hjälp av tejp eller dylikt så bildas det små luft virvlar som drar ner prestandan märkbart. Hörde far säga 2-3%..
Så tror inte att turbelensråd fungerar. Far är också gammal modelflygare och han ratade turbulenstråd. Bättre att bygga en bra vinge direkt 😉
-
Tim.Eriksson;482466 wrote:Är väll bevisat att det inte fungerar som på flygplansvingar..? Pga vattnet inte fungearar likadant som vind.
På segelflygplan sätter man “sick sack” tejp vid bakre delen av vingen exakt där vinden “vill” släppa. Om man inte gör en kontrollerad släppning med hjälp av tejp eller dylikt så bildas det små luft virvlar som drar ner prestandan märkbart. Hörde far säga 2-3%..
Så tror inte att turbelensråd fungerar. Far är också gammal modelflygare och han ratade turbulenstråd. Bättre att bygga en bra vinge direkt 😉
Aerodynamik och hydrodynamik är ruggigt nära varann egenskapsmässigt i våra hastigheter, så det är inte alls något som ska förkastas. Avlösningstejpen på segelflygplan har inte med bättre prestanda att göra, den sitter där för att det ska ske ett kontrollerat släpp från vingen innan rodret för att rodret ska fungera bra. Jag kan berätta någon gång över en öl hur kul det är att ladda fullt med avlösningstejpen tejpad på fel plats…
Det stora problemet som jag ser det är att vatten är i runda slängar tusen gånger tätare än luft. Det är äckligt små variationer på en windsurfingfena som ska till för att det ska kunna likna en avlösningstråd. Vi snackar typ hårstrå. Men det har experimenterats en hel del med matta frontytor etc för att uppnå samma (teoretiska) idé så det är inte helt outforskad mark.
-
På natten, på ryggen, på Kreta.
-
Vi testade något liknande när jag seglade Finn-jolle för ett gäng år sedan.
Köpte 5 meter halkskyddstejp som vi tejpade fast längs hela framkanten på masten – hela vägen uppifrån och ner. Bredden var tilltagen så att tejpen precis nådde från ena till andra sidan av likrännan – dvs nästan fram till seglets framkant på både sb och bb sida.
Detta gör teoretiskt sett att vinden bromsar upp just innan den träffar seglet och därmed träffar seglet tidigare, vilket leder till en större effektiv segelyta !!!
Dä ni – dä va grejer de!! Mest psykade man nog sina konkurrenter med den bruna grova tejpen som alla kunde beskåda!! 😉
Undras om detta går att få till på surfriggen? Kanske dax att testa??
-
Vortex Generators heter det inom flyget och sitter på nästan alla större maskiner, här även på stabilisatorn på en gammal 727a…
-
Sen kan det se ut så här också… Saab SK60
-
Saab 105 om jag får rätta, SK60 är Flygvapnets beteckning. 😉
Men det är fortfarande inte intressant att lägga en kontrollerad avlösning på en fena av samma anledning som över roder på ett flygplan. Utan avlösning på fenan blir det inte så roligt att manövrera, men vi har inte roder och har inte heller behov av avlösningstejp.
Återigen, det är inte samma sak som att göra en kontrollerad avlösning från en fenas/vinges framkant för att minska motståndet. I det fallet är golfbollens yta en bättre jämförelse. -
Bästa sättet att kontrollera avlösning på en fena måste vara att jobba med twisten. Till skillnad från flygplansvingar kan ju en surf-fena vrida sej rejält och förhindra avlösning vid mkt sidtryck. Tex en riktigt flexig vågfena ger nästan aldrig spinout. Effekten av små rillor etc i fenans framkant måste vara minimal jämfört med effekten av twisten…
-
@Lars_K 482512 wrote:
Bästa sättet att kontrollera avlösning på en fena måste vara att jobba med twisten. Till skillnad från flygplansvingar kan ju en surf-fena vrida sej rejält och förhindra avlösning vid mkt sidtryck. Tex en riktigt flexig vågfena ger nästan aldrig spinout. Effekten av små rillor etc i fenans framkant måste vara minimal jämfört med effekten av twisten…
Obs att det bara gäller bakåtsvepta eller -lutade fenor. En formula- eller slalomfena är ju ofta nästan helt rak och med en sån fena har jag rätt svårt att se vad som skulle kunna få den att twista.
-
OK, jag trodde att även dessa fenor twistade. Iallafall lite lite grann… 🙂
-
@Lars_K 482523 wrote:
OK, jag trodde att även dessa fenor twistade. Iallafall lite lite grann… 🙂
Jag har försökt ställa lite frågor om den biten här och var men inte lyckats uttrycka mig tillräckligt bra för att få bra svar.
Som jag ser det så funkar det så här. För att en vinge ska twista krävs nån form av vridmoment på den. Ett sätt att fixa det är med bakåtböj/svep/lutning, för då kommer kraften från spetsen att ligga bakom fenans/vingens bas. Ett annat sätt är att se till att kraften är störst på bakkanten, typiskt när man trycker med tummen på fenans bakkant för att bedöma fenans twist. Ytterligare ett sätt är att ha en framkant som är mycket styvare än vingen i övrigt, tänk seglets styvhet vs mastens, eller fågelvingen, med ben längst fram och fjädrar bakom.
Grejen är bara den att den största kraften på en vingprofil är ungefär på 1/3 av avståndet till framkanten (av samma skäl placerar man hängselelinor ungefär där) och där är en fena väldigt styv. På bakkanten är det nästan ingen kraft alls. Därför gissar jag att en upprät fena i stort sett inte twistar alls. Att man ändå upplever att den twistar beror förmodligen mest på att den flexar i sidled.
Ett problem är att jag inte vet riktigt hur man ska testa det här. Det är nån som har monterat en kamera på undersidan (eller om han har borrat hål genom den) av sin formulabräda och filmat fenan under segling och jag tyckte det såg ut som att fenan huvudsakligen flexade precis vid fenboxen, och den flexade riktigt mycket just där, men på det stora hela tyckte jag det var rätt svårt att urskilja några finare detaljer.
-
@Svenne 482500 wrote:
Saab 105 om jag får rätta, SK60 är Flygvapnets beteckning. 😉
Men det är fortfarande inte intressant att lägga en kontrollerad avlösning på en fena av samma anledning som över roder på ett flygplan. Utan avlösning på fenan blir det inte så roligt att manövrera, men vi har inte roder och har inte heller behov av avlösningstejp.
Återigen, det är inte samma sak som att göra en kontrollerad avlösning från en fenas/vinges framkant för att minska motståndet. I det fallet är golfbollens yta en bättre jämförelse.105, självklart 😉
Inte helt klart för mig hur valens fenor ser ut dock, Menar de med taggig fenkant, en sådan modell av vinge som några flygplan har med ett eller två “jack” i framkanten, eller är det just vortex generators artikeln handlar om? Kanske är det sak samma, länge sedan jag läste det där. Men förutom en mer laminär strömning i avlösningen vill man väl även flytta den bakåt, dels för att kunna flyga med andra anfallsvinklar. Oavsett om man kör med roder eller ej. Varför man vill det i vattnet är lite oklart?
Logga in för att svara.