Mastfot

[anonym-anvandare]

om man flyttar mastfoten bakåt blire brädan livligare och lättare att svänga, men den kan bli lite svårkontrolerad i chop och mycket vind. Vet inte om det har nån betydelse för hur tidigt man planar…

[dr-masse]

Hmmm, det är blir lite kvalificerade (eh?) gissningar å erfarenheter, but here it goes…

Om du flyttar mastfoten bakåt så borde följande hända:

– Brädan blir mer lättmanövrerad, du får lättare att svänga och hoppa
– Brädan kan få tendens att lättare gå upp i vind
– Du får lättare upp brädan i planing (till en viss gräns), väl uppe i planing kan brädan kännas lite mer svårkontrollerbar och orolig

Själv märker jag hur jag numera, med moderna segel å fenor, har mastfoten i stort sett alltid 135- 145 cm (oftast 140) från aktern (då talar vi två brädor och segel från 8.5 – 4.5). Tryckpunkten ligger bra mycket mer snarlikt på moderna riggar, enligt min uppfattning. Faktisk är det till å med så att jag kör med min 7.2a (NP Diablo) något längre bak i mastfoten än min 6.2a (NP NR), vilket är lite motsatt hur det har varit förr (stora segel längre fram, mindre längre bak).

Ibland, när jag kör rejält överriggad, så flyttar jag fram mastfoten några centimeter för bättre kontroll, det brukar hjälpa.

Vad gäller hängseltamparna så brukar i alla fall jag inte flytta de i förhållande till var jag har mastfoten. Viktigare är att jag har de “neutralt”, dvs att jag ganska enkelt kan segla utan händerna på bommen. Vid mycket vind åker de ibland en liten bit bakåt, eftersom jag är en klen kille å inte orkar skota in tillräckligt då… 😉

Mastfoten längre bak kommer att ställa högre krav på din balans och förmåga att styra brädan, men det lönar sig. Du får roligare segling, helt enkelt.

Sen kan man självklart sätta mastfoten FÖR långt bak, å då blir det inge kul alls. Ett exempel på detta är väl Mistral första lansering av Vision-brädorna, där mastfotens placering långt bak gjorde att många ansåg brädorna svårseglade och tröga (den har nu flyttats fram något). Brädan vill bara upp i vind, man plöjer fram som en atlantångare utan att plana och det känns riksfånigt när man väl kommer i stropparna och får stå upprätt som en pinne för att överhuvudtaget kunna segla.

Så det handlar om att testa, vissa hittar “sin” balans med mastfoten längre fram än andra, andra har den längre bak. Självklart spelar kroppslängd å vikt in oxå. (själv är jag 190 vilket kan förklara varför min mastfotsplacering för andra som föredrar den ännu längre bak)

Den enda trend som jag kan våga mig på att verkligen peka ut är det faktum att mastfotens placering har krupit allt längre bak de senaste åren. Vi ser nu brädor där ett uttalat mål är att ha mastfoten mitt på brädan för neutral segling och manövrerbarhet, det är brädor som är 240 – 250 långa (där mastfoten således förväntas hamna runt 125 cm från häcken). Exempelvis är Naish Flygande Gris 239 cm, så där hamnar mastfoten mitt på eller bakom mitten…

Min mastfot kryper längre och längre bak, finns väl en anledning till det, hoppas jag (utöver ren dumhet… ;-).

Så testa lite, gärna med mastfoten längre bak än vad du har idag, och se hur det går! Men nyckelorden är balans, balans och balans.

Surfa På!

[k-p]

Mitt tips för att hitta en skön seglingsställning är att börja med mastfoten i mitten av skenan och prova sig fram därifrån. Personligen tycker jag det är roligare att ha mastfoten längre bak än längre fram om du förstår. Flyttar bara foten frammåt när jag är överriggad, då får brädan en lugnare mindre livlig gång. Seglar med mastfoten 135-140 cm från aktern lite beroende på segel. Om du vill jämföra din nuvarande mastfotsposition med de som Dr Massa tipsar om så använd ett måttband. Jag vet iofs inte hur det är på Viper brädan men ofta så är de tryckta längdmåtten inte korrekta….

Lycka till!

[anonym-anvandare]

Tack!
Nu ska jag ut och testa, berättar sen hur det går!