-
Mera fensnack
-
problemet med vridning blir att all vriding motverkar anledningen varför fenan sitter där eller? man vill ha en motkraft till seglet, om då fenan vrider sig på grund av kraftbelastingen så upphör den att utgöra just den motkraften, du får utveckla rersonomanget, jag fattar inte.
m.v.h. Rune
-
Jo en viss vridning eller Torsion som tar upp de höga krafterna (läs för höga) som uppstår på fenan och då vrider ut o därmed eliminerar ev. spinnout. Problemet som jag kan tänka mig är att det blir väldigt många faktorer som spelar in för att få en fena som passar till olika individer (helt kundanpassat förmodligen) Vikt inte minst, brädstorlek och segel blir ännu kännsligare!
-
Det finns en och annan fena producerad även här i landet.
Nedan en Slalom-line i kolfiber prepreg. 30-50cm.
Profilen är en low-cav.utvecklad redan 1995 av forskare vid UCLA, senare mod av oss på SAAB.
Finns även en Speed-line,men den är ej utprovad ännu, så den får vänta lite.
Speed-linen har även fillets runt om hela fenan för att tåla höga Ncrit.Efter tester kan konstateras att man kan köra med 2 storlekar mindre jämfört med SR6b, Tectonics Goldwing för samma konfiguration.
Vi får se hur långt vi kommer. -
HOT;364108 wrote:Det finns en och annan fena producerad även i här i landet.
Nedan en Slalom-line i kolfiber prepreg. 30-50cm.
Profilen är en low-cav.utvecklad redan 1995 av forskare vid UCLA, senare mod av oss på SAAB.
Finns även en Speed-line,men den är ej utprovad ännu, så den får vänta lite.
Speed-linen har även fillets runt om hela fenan för att tåla höga Ncrit.Efter tester kan konstateras att man kan köra med 2 storlekar mindre jämfört med SR6b, Tectonics Goldwing för samma konfiguration.
Vi får se hur långt vi kommer.Scheisse! Det där är kärlek!
Jag har länge funderat på varför fenor inte ser ut så här och så kommer du och dumpar årets porrigaste bild på konfen. De flesta fenorna är (i mitt tycke) rätt klumpiga och alldeles för “grova”, även de SR-fenor jag har klämt på och de ska ju vara snabba. Kan det vara så att fenor har utvecklats av tradition, den ska vara så för den alltid har sett ut så? Och sen när någon har kommit med en grej som skiljer sig litegrann från mängden så anses det snarare vara radikalt…
Kul att någon testar egna idéer! -
Håller med Svenne. Det där ser riktigt trevligt ut! Hojta om ni behöver beta-testare!!
Hade varit kul om vi kunde locka in Guy Liljegren i denna diskussion oxå. Han har ju säkerligen en hel del att tillföra i en sådan här diskussion.
-
@getwet 363880 wrote:
När du skriver att fenan är bredare i basen så undrar jag bara om det är fenans profil i strömlinjen du syftar på?
Ja alltså längre längs strömlinjen, tex som a-c-designs fenor inspirerande av “naturen” av om jag fattat rätt… (undrar lite om alla hästarna är i hagen där…)
Bild från http://a-c-designs.home.att.net/
-
En annan grej, när du nu har en expert till hands, är ju ytfinishen. Skall den vara matt, polerad (men ej fet) eller vaxad (säljs ju speed vax till båtar…) ?
-
@HOT 364108 wrote:
Det finns en och annan fena producerad även i här i landet.
Där ser man. Coolt!
Säljer ni fenorna? Saknar en bra fena runt 42 cm (räknat på standardtyp t.ex. Select Evo). Har ni någon till “prototyppris” så testar jag gärna. Skicka pm i så fall.
-
Jodå, jag har kontakt med Andrew på ACD.
Vi har diskuterat fenor ganska länge och utbytt erfarenheter.Angående ytan på en fena beror det lite på hastigheten och till viss del vilken profil man valt. Tester i vattentank, som vi gjort, visar klart att motståndet vid en hastighet kring 35-40 knop blir lägre om man putsar en blank yta med ett 1200 papper. För 25-30 knop ska man gå ner till ett 800-1000 papper.
Bäst är att putsa i strömmningsriktningen.
Friktionsmedel typ teflon etc. ger visserligen lite lägre motstånd men ger problem att kontrollera avlösningen i stället.Men friktionsmotståndet ytgör ju en liten del av det hela.
Viktigare är profilval, sidoförhållande, yta, Re-tal, Ncrit, rake, etc. för att få önskvärda egenskaper.
Allt handlar om rätt kombination anpassad till rätt brädtryck, segel, pilot, fart, vågförhållanden, vattentemp, etc. etc./HOT
-
@The_Novice 364124 wrote:
En annan grej, när du nu har en expert till hands, är ju ytfinishen. Skall den vara matt, polerad (men ej fet) eller vaxad (säljs ju speed vax till båtar…) ?
Är det inte så att en matt yta= lite lite ruggad ger små små luftbubblor som fungerar som kullager mot vattnet och därför snabba fenor eller brädor?
Charlie
-
HOT har en och annan räv bakom örat. Jag undrade hur länge det skulle dröja innan han kom med några kloka synpunkter. HOT och Söppe, två Roxen-legendarer, var bland de absolut första i VÄRLDEN som gjorde segel med löst akterlik á lá moderna segel. De började redan i slutet av 80-talet med egna fenor och fenboxar som var mycket fina.
HOTs fenor av idag måste upplevas live!
Skulle tro att hans speedfenor kommer slå allt annat på fingrarna! Tyvärr blir de så dyra troligtvis att bara de riktigt galna speedfreaksen kommer slanta upp.
-
Oregistrerade;364133 wrote:…
men ger problem att kontrollera avlösningen i stället.Men dubbelscheisse! Nu är du där igen. 😉
-
Fenans ytstruktur, påverkar hur tjockt gränsskiktet blir och styr, hur och var avlösningen sker på profilen. Man pratar om laminärt eller turbulent gränsskikt.
Gränsskikten är det tunna området nära ytan på fenan där molekylernas fart går från noll till farten för fenan. Om detta område är turbulent, ger det hos vissa profiler, inte alla, en “smörjande” effekt med minskning av motståndet som följd. Genom att använda en “ruggad” yta kan man framkalla detta turbuleta gränsskikt med minskat motstånd som följd..
Jmf med golfbollen.
Det har gjorts en del tester, där vi fäst avlösningstejp eller uppstickande “piggar” längs fenan, på rätt ställe, för att styra gränskiktet och därmed minska motståndet. Men det finns en hel del kvar att göra här.
Bäst vore att, som på vissa flygplansvingar, kontrollera gränsskiktet genom släppa ut vatten genom små hål, 0,5-1,0mm, på rätt ställen längs profilen, och därmed ytterligare påverka gränskiktet och avlösningens läge på fenan, vilket skulle ge maximal effekt.
Vi har tester på G, när det gäller detta oxå. Får se om det går att genomföra praktiskt. (På segelflygplan har man nått mycket långt här, med enkla medel)/HOT
-
När jag var på topp (seglingsmässigt) i skarven mellan 80- och 90 tal så fanns det några snubbar i Linköping som tillverkade röda fenor som såg lite speciella ut – har för mig att dessa blev väldigt populära bland dåtidens slalom/course seglare. Låg HOT bakom de kreationerna också?
-
Bingo!
Det var en hel del av dåtidens Cupseglare som körde med dessa röda “spjut”.
Även Anders B. körde en del i PWA med ett par av dessa./HOT
Logga in för att svara.