PRODUKTIONSKOSTNAD BRÄDOR SEGEL?

[oscar]

Vet inte exakt men kan göra en gissning på segel.

Pris i butik 4000:-
Inköpspris från importör 2400:-
Importörs pris från Europa distributör 1500.-
Pris inkl frakt från fabrik 800:-
Pris att tillverka 400:- inkl utvecklingskostnad.
Ren tillverkningskostnad 200:- i Kina……Detta till stor del på grund av skalfördelar i produktion.

Som sagt, bara en gissning…….

[ola-h]

Jag snackade med en kille (ehh snarare en äv världens bästa custombyggare) på Maui. Han är i och för sig part i målet och vill göra reklam för sina grejor. Det han sa var att Cobra tar cirka 300 dollar för en färdig bräda. Det är alltså för material och produktion (där Cobras egen produktutveckling ingår, men inte brädmärkets). Mer avancerade konstruktionsmetoder kostar kanske lite mer, men poängen med Thailand är att arbetet är billigt så man kan lägga in rätt komplicerade saker. Däremot är materialet dyrt, speciellt exklusivt kolfiber, varför man måste applådera t.ex. RRD som till 03 har väldigt mycket fin, dyr kolfiber i sina brädor.

Customkillen jag pratade med sade att i hans brädor var materialkostnaden enbart ca 400 dollar och sedan uppskattade han arbetskostnaden till 350 dollar (och det var för bygget bara, inte shapingen). Han som shapar brädan kanske också vill ha några 100 dollar. Man inser lätt att det är mycket mer avans på serieprylarna. Skillnaden i konsumentpris är ju inte så stor.

[swe-16]

Utan att jag har någon som helst vetskap om vad det kostar i de olika tillverknings- och distributionsleden tror jag dock att det är lite för enkelt att dra slutsatsen att det är bättre avancer i serieprylar rakt av.

Vad är det som säger att customkillens materialkostnader (400 dollar) är marknadens lägsta? Kanske leverantören till customkillen tjänar grova pengar på att sälja små specialleveranser till honom?

Vad är det som säger att de som bygger och shapar custombrädorna inte tar ut rejält med pengar för att överhuvudtaget befatta sig med dylika jobb.

Att en fabrik har lägre tillverkningskostnader för direkt material (skum, epoxi, väv etc) och arbete (lön till de som sköter maskinerna) är fullt naturligt…annars skulle de inte ha ngn business. Pengarna däremellan måste de ha för att täcka indirekta kostnader såsom maskinkostnader, lokaler, el, utvecklingsarbete, overheadkostnader etc och dessutom få en slant över till sina ägare så att de känner att de investerat sina pengar på rätt ställe.

Om customkillen har sitt byggande som fritidssysselsättning har han ju grymma avancer då han sannolikt redan har sina fasta kostnader täckta från annat håll.

Att tillverka en bräda extra på en fabrik som cobra kostar i princip endast direkt material och arbete…dvs inte alls särskilt mycket jämfört med en custom. Skall man få en fabrik att snurra år ut och år in måste man dock få pengar över till sina övriga kostnader, annars är det bara en tidsfråga till man går i konkurs.

Det beror alltså på hur man räknar och vad man jämför.

Skulle vara intressant att läsa ett inlägg från någon som är insatt i branschen.

mvh
Per

[dr-masse]

Det här är ju ett intressant ämne, tycker jag.

Jag tror nog att de uppskattningar som gjorts i denna tråd kring materialkostnader är rimliga. Att det är stora skillnader i materialkostnader för en customshaper på Maui jämfört med Cobrafabriken i Thailand ligger i sakens natur – volymer. Cobrafabrikens materialkostnad ligger nog väl under hälften jämfört med customkillens, vilket kombinerat med lägre löner och fabriksmässig tillverkning förklarar utpriset på 300 dollar.

Ser vi till Oscars exempel kring segel så ligger ju skillnaden i inköp (2 400:-) mot utpris i butik (4 000:-) hyggligt väl om man jämför Guns priser (direktförsäljning) med konkurrenternas butikspriser (om vi lägger på Guns marginal). Gun har rimligtvis liknande material/tillverkningskostnader som resten av gänget utan håller ner på marknadsföring (team) och distributionskostnader istället.

Naturligtvis kan en erfaren custombyggare hålla mycket hög (bästa) kvalitet, men om inte Cobrabrädorna höll tillräcklig kvalitet skulle vi nog se fler custombyggare runt om i världen än vad vi gör idag.

De rena materialkostnaderna för ett vindsurfingsegel är sannolikt mycket låga. Nylon och OH-film, öh monofilm, är inte dyrt i stora volymer. Lattorna är nog det som är dyrast sett till ren materialkostnad. Tar vi en bräda för 10 000:- i slutled så lär råmaterialet för Cobra knappast överstiga några hundralappar.

Det är nog inom vindsurfing som inom många andra industrier, det är inte materialkostnaderna som sätter slutpriset. Det är snarare kostnader för tillverkning, utveckling, marknadsföring, administration, distribution och kundservice som styr. Till sist är man oftast väl medveten om vad slutkunden är beredd att betala. Kan man sälja en rimlig volym segel för, säg, 4 000:-/segel så kommer stora delar av branschen att prissätta sina segel i just det prisspannet. Den tillverkare som tjänar mest blir således den som kan leverera ett segel till slutkund för 4 000:- med så bra marginaler som möjligt.

Naturligtvis spelar volymer en mycket stor roll här. Det är i dagsläget svårt att få upp några volymer på en enskild brädmodell, varför marginalerna på just brädor inte är så himla bra. Den normale surfhandlaren har bättre täckning för fenor, våtdräkter och andra tillbehör en på en bräda.

Distributions, utvecklings och lagerkostnader för en bräda är ju hyggligt mycket större än för en fena, t ex. Fenan (och andra tillbehör) är dessutom mindre känsligt för nya årsmodeller och annat tjafs.

Överhuvudtaget så tror i alla fall jag att branschen kommer att gå mer och mer mot Guns exempel, se på Proof (och snart Angulo). Om Proof-brädorna låg i prisklassen 10-12 000:- till slutkund så tror jag att de skulle bli en mycket allvarligare konkurrent än vad de är idag. Men det kanske kommer? Det kommer att bli svårare och svårare för butiker att ligga på dyrbara lager som riskerar att bli svårsålda i takt med att nya och bättre prylar lanseras. Egentligen har jag ganska liten förståelse för varför en butik skall hålla “allt” i lager när jag i många fall kan tänka mig att vänta några dagar på exempelvis ett segel. Men det har nog mer med branschens oförmåga att leverera lite flexibelt än något annat (det kommer tio containrar segel till Europa som sedan fördelas ut, varsågod och skölj). En butik kommer snarare att bli en lokal representant som kan visa upp utvalda segel och brädor och hjälper dig att köpa rätt, hantera reklamationer och kompletteringar. Jag handlar jättegärna i butik, men har faktiskt rätt litet behov av att den skall vara “fullproppad” med grejor. Så länge en eller ett par storlekar av seglet jag är intresserad av finns för påseende så räcker det fint för mig, bara jag kan få det rimligt snabbt efter beställning.

Ser vi till prisutvecklingen inom vindsurfing så har ju faktiskt priserna för surfutrustning legat närmast stilla i tio-femton år. Min Sunset Slalom kostade runt 8 000:- på den tiden (87-88?), lägger vi på inflation så har grejorna närmast blivit billigare. En Mistral Competition (tidigt 80-tal) hamnade lätt över 10 000:- på sin tid. Ser vi dessutom till hur mycket BÄTTRE prylarna blivit så har sporten definitivt blivit billigare. Med tre segel idag (7.0, 5.5, 4.5) täcker jag in ett större vindregister än med fem segel för tio år sedan (6.4, 5.8, 5.2, 4.7, 4.2).

Jag tror att man är fel ute om man tittar på materialkostnaderna och sedan konstaterar att “oj, vindsurfing är ju tokdyrt”. Vi betalar ju i hög grad för kunskapen kring hur materialen sätts ihop till en för oss i slutändan användbar produkt samt att vi får den i våra händer.

Sett till hur förhållandevis avancerad vår sport ändå är (tänker på hur den utövas, den utrustning som krävs samt de material som används) så vågar jag hävda att den är hyggligt prisvärd. Fenor, master, bommar, segel, brädor, hängselar, dräkter, mastfötter, fotstroppar, ja, mycket grejor blir det. Som dessutom är hyggligt moderna i tillverkning, design och material (vacuumlaminering, kolfiber, kevlar, G10, aluminium och annat). Något som “bevisar” detta för mig är att det knappt, rent ekonomiskt, är värt att bygga själv. Kostnader för skum, epoxi, hygglig väv, boxar, fotstroppar, allmänt slit å hantering av mystiska kemikalier och annat gör att den där lätt beggade vågisen för 4 000:- framstår som ett fynd… (att det sedan finns andra härliga värden med å bygga själv lägger jag åt sidan här)

Man kan idag hitta lätt beggade/fjolårs grejor och skapa ett mycket fint “kit” för 10 – 15 000:- (bräda 4 000:-, två segel 2 000:-/st, mast 1000:- + lite till). Jämför med golf, dykning, segling, utförsåkning, klättring, mountainbiking så är det högst rimligt. Dessutom inga (eller mycket låga) medlemsavgifter, liftkort och liknande. Är väl det att man bränner en massa soppa i biljakterna på vind… 😉

Min erfarenhet är att det inte är kostnaden som gör att folk inte vindsurfar. Det har med andra saker att göra. Befinner man sig utanför en ekomiskt mycket svårt situation, vilket nog de flesta som vindsurfar gör, så har det snarare med prioriteringar att göra. Sportens “problem” är inte kostnad, det är snarare tillgänglighet och synlighet, typ.

Vindsurfing KAN självklart bli dyrt. Vill man, som jag, gärna hålla sig med de senaste grejorna och har en närmast patetisk svaghet för nya (ah, kartongnytt!) surfpryttlar så rinner det lätt iväg. Men det är ju ett val jag gör, inget tvång. Under ett antal år hade jag en bräda och tre segel, allt beggat eller inköpt med bra rabatt. Inte fasen var det tråkigare att segla för det. (jo, lite säger materialaren i mig)

Om man dessutom tävlar och vill tillhöra eliten i exempelvis Formula så blir det ju ytterligare mer pengar. Men då befinner man sig på toppnivå i en sport där man kan handla i stort sett samma utrustning som världens bästa inom sporten har tillgång till utan att vara multimiljonär. Försök att handla samma rallybil som Carlos Sainz… eller bara en “vanlig” tävlingskatamaran…

Faktiskt så har är det väl närmast ett faktum i surfbranschen att tävlingsprylar är det man tjänar minst på. Volymerna är förhållandevis små, utvecklingskostnaderna är höga och tillverkningen som allra mest krävande. Dessutom har många som tävlar lite rabatter av olika slag varför det knappast är här branschen tjänar några pengar. Mer än en gång har jag fått höra att många tillverkare säljer sina Formula (tävlings)-brädor med mycket små eller inga marginaler, man ser det som marknadsföring. Nu kanske det är på väg att ändras om Formula blir större, men så har det nog länge varit. Överhuvudtaget är inte vindsurfingindustrin särskilt lönsam längre (det var länge sedan), företag som Neil Pryde och Boards and More har starka ägare som ser till att hålla det hela igång men några grova pengar drar man inte in (längre), enligt den information jag fått. Neil Pryde lär tjäna mer pengar på våtdräkter och väskor än vad de gör på alla sina vindsurfinggrejor (inklusive JP).

Nu verkar ju dock sporten vara lite på uppgång igen (eller hur?!?) och om det innebär att tillverkare/butiker och andra kan tjäna lite pengar på vindsurfing så ser i alla fall jag inget fel i det.

Oj, oj, det här blev jättelååååååångt. Men jag har erfarenheter av hur sådana här diskussioner ibland bara resulterar i nedsabling av svenska surfbutiker i smått och vindsurfingbranschen i stort utifrån resonemang som i alla fall jag upplever som lite ihåliga. Tänkte bara förekomma lite.

Har du orkat ända hit är jag impad. Beställ en ny bräda nu!

Surfa På!