-
Stropp-medicin
Tre mål för säsongen har jag: gippar, vattenstart och stroppar. De första två artar sig bra, men värre är det med stropptekniken. Behöver lite konf-medicin…
Jag har inga större problem med att komma i stropparna, utan bekymren kommer när jag väl står där. Hur jag än bär mig åt så lyckas jag inte få tryck på mastfoten. Brädan (en F2 Ride) börjar rida på tailen och efter en stund lovar den upp (detta även om brädan planar i full speta). Till på köpet känns det inte ett dugg behaglig utan jag hamnar i en kostig, S-formad stance. Jag antar att det har en del med teknik att göra men efter att ha kämpat hela dagen igår börjar jag ana att en del av problemet kanske sitter i hur brädan är trimmad. Jag körde med stropparna så lång fram som det går, masten i mittenläge, och bomen i axelhöjd. Intutitivt känns det som om riggen skulle närmare aktern. Vad tror ni? Finns det någon medicin för denna sjuka?
En fråga till och kanske en dum sådan. Vilka bogar seglar man normalt i stropparna? Från slör till halvvind, eller även upp på kryss?
/Johan
-
9 Svar
-
Lite svårt att säga på direkten det är ju många saker som påverkar, men det låter som om du står för mycket på fötterna, prova även att flytta fram mastfoten. Det gäller att inte ha ngn vikt på fötterna utan att hänga i riggen istället, kan hjälpa att böja på benen här om man inte har fullt tryck i seglet. Hängsele tamparnas position måste också vara riktig (ganska långt bak) för att man skall få över vikten på riggen. Kroppen skall inte vara S formad men man kan behöva vrida på bakfoten och böja frambenet för att inte hänga förmycket bakåt. Har man fullt tryck i grejorna så är man i stropparna även på kryssen men om det är dåligt med tryck i vinden och man vill ta mycket höjd så kan man gå ur stropparna och istället trycka ned lovartskanten på brädan.
-
fram med mastfoten och bak med hängsele linorna skulle jag testa….
-
Testa att höjja bommen.
Träffade på en snubbe i torkelstorp som hade sin bom 20cm för lågt, han beskrev samma problematik som du.
Igår träffade jag på honom igen, han var helt salig
:
Plötsligt kunde han ta höjd, plana och stå i stropparna.
Allt detta pg.a att han höjde bommen.
Det resulterar nämligen i tryck på mastfoten.
Dina hängseletampar kan vara felplacerade också, kolla om de är centrerade kring 30-35% från masten (2metersbom=65-70cm från mast).
slutligen är det ju inte fel att kombinera rätt fena och segel.. -
Jo, men framför allt är också vind en bra ingridens…lite vind: stropparna beter sig konstigt, mycket vind: stropparna är underbara
annars har väl alla sagt det mesta..ligger själv på dessa 3 målen som du har, fast stropparna har jag satt nu men gipp och vattenstart är fortfarande ett mål som verkar långt bort
brädan sjunker om jag inte plan-gippar och lyckas aldrig falla av tilräcklig mycket för att plangippa utan det slutar med panik-hög-fart på slör och sen en stadig krash..hur gör ni för att hålla balansen genom hela gippen?
Och sen vattenstart..grr…för det första dränker jag bara mig själv när jag provar..och sen om jag väl får upp det så går bara brädan upp i vind och man får ligga i 20min för att få seglet rätt mot vinden..:/
bara o kämpa på
-
Använder du flytväst? Stor hjälp i vattenstarten.
-
Jag har också samma mål, och det är gipparna och “den S-formade stancen” som inte är som de ska. Jag vet inte om du använder hängsele, jag gör inte det iallafall, och det tror jag är problemet. Men det borde väl gå att köra i en komfortabel ställning utan att använda sele? Jag försökte köra lite ap-stil, dvs hänga med raka armar rakt neråt så mycket man orkar. Det funkade hyffsat, men oj, man orkade inte så länge.
-
Svar till:
brädan sjunker om jag inte plan-gippar och lyckas aldrig falla av tilräcklig mycket för att plangippa utan det slutar med panik-hög-fart på slör och sen en stadig krash..hur gör ni för att hålla balansen genom hela gippen?
[/ QUOTE ]
Ta det lungt i gippen.. Tror många svänger för hårt. Brädan tappar fart och blir ostabil.. Man tappar höjd i fullplaningsgippar, så är det bara.. Självklart går det ju att “trycka” sig runt på en femöring med, men det blir ju varken snyggt eller stabilt.. Men öva, öva, öva… -
Tackar för alla inläggen! Låter som jag lite att testa till nästa gång. Det är en klar nackdel att segla själv eftersom man vare sig har någon att titta på eller någon att fråga om hjälp. Men Konfen är som alltid en suverän resurs.
Och till Mickez: Jag har ännu mycket dålig utdelning på vattenstarterna, men jag känner att de är på väg. Ett problem är, som du också är inne på, att man så snart tröttnar på kallsupar etcetera, vilket får till följd att man kanske bara orkar tio försök under en dag. För några veckor sedan satte jag upp som regel att de dagar det blåser mer än min förmåga (och mer än mitt minsta segel) så tränar jag bara vattenstart. Sist det begav sig kämpade jag en hel eftermiddag och hann med hundratals försök. Jag tror jag satte tre lyckade vattenstarter och ett tjugotal inte fullt lika charmiga bodydrags. Fördelen med detta är dels att det blåser så mycket så att det är förhållande vis lätt att komma upp, och dels att man verkligen hinner pröva sig fram. För att inte driva all världens väg så försökte jag hålla mig på ett djup där jag precis nådde ned med tårna. Innan jag gav mig ut hade jag också samlat allt jag hittade på konfen om vattenstarter och det var också oerhört användbart. Bästa knepet var någon som menade på att när man ska komma upp så ska man dra bommen ända fram till näsan och sedan upp över huvudet. På det viset får man både kraft i seglet samtidigt som brädan kommer in till kroppen. Summa summarum, och som så ofta i vindsurfing sammanhang, är det väl bara att nöta vidare tills kroppen kommer på hur man gör.
/Johan
-
Mickez: Om brädan går upp i vind när du vattenstartar så trycker du förmodligen iväg (i vindriktningen) brädan med bakre foten. Prova att böja benet och dra brädan mot dig samtidigt som du “ställer” riggen så rakt upp som möjligt. Dra dig sen upp med armarna.
Logga in för att svara.