-
Tuning av nya brädor
Hur går det till egentligen när man testar ut nya brädshaper? Berättar man om ändringarna för testaren, eller håller man ändringarna hemliga? Enda sättet att få ett icke-biaserat svar är ju att hålla dem hemliga.
Hur många fenor brädan har kan såklart vara svårt att hålla hemligt, men rocker, bredd och längd skulle man kanske kunna hålla hemligt om testaren aldrig får hålla i brädan utan bara ställer sig på den när den ligger färdig i vattnet. Svårt att se om det skiljer en cm i bredd, kanske…
-
11 Svar
-
Och varför undrar du detta – ren nyfikenhet eller annat skäl?
Skulle tro att det beror mycket på vem som testar och vilken realation shaper och testseglare har.
-
Bara nyfikenhet :santa:
-
Alltså, även om testseglare och shaper är samma person så borde det ligga i den personens intresse att inte veta vilken bräda som testas för tillfället. Jag bara funderade på hur det funkar i verkligheten. :tongue:.
-
Ja, då skulle jag tro att det är som jag skrev. För en erfaren testseglare som vet mer om bräddesign så förmodar jag att en shaper är helt öppen med exakt vad som ändrats, varför och vilka egenskaper man är ute efter att komma åt. Annars blir det ju svårt att ha en konstruktiv dialog om förändringarna.
Vi pratar ju inte om ett objektivt test utan ett nära samarbete mellan shaper och testseglare.
När jag sett Seb Wenzel testsegla med delar av Fanatic-teamet i Guincho några gånger så har de i alla fall stått och diskuterat brädorna rätt mycket med varandra.
Ola H. lär ju veta allt som är värt att veta (igen) om detta.
Kan dock tänka mig att olika shapers har lite olika filosofi kring detta.
-
Jag skrev inlägget lite med tanke på att vi har en sån person som Ola på forument. Kul att få lite insikt i hur det funkar.
Men dina kommentarer är jättevälkomna oxå, såklart.
-
Ja, när Ola hade med sig nya prototoyper i Portugal i somras så var han väldigt öppen med vad som hade ändrats och varför, hade jag hunnit ta mig en tur på någon av de, i bästa fall som någe slags ‘normalseglingstest’, så hade jag vetat rätt väl vad som hade gjorts och varför.
Skulle därför tro att han gör så med sina riktiga testseglare, men det lär han svara bäst på själv såklart. :santa:
-
Det är lite både och. Själv så vet man ju exakt vad som ändrats. Teamriders som testseglar vet också ota i förväg eftersom ändringarna kan ha kommit till på deras feedback. Eller rättare sagt, de kan vet att _intentionen_ med en ny shap kan ha varit t ex att göra den lugnare i chop, men de behöver inte nödvändigtvis veta exakt hur jag har gått tillväga rent shapemässigt.
När jag lånar ut brädor till folk på stranden så är det lite olika. Ibland har vi pratat om brädan i förväg och ibland så ser jag aktivt till att knipa käft före seglingen, så att det skal bli mer spontan feedback. T ex har jag en prototyp på en SImmer FLy som är rätt kort, 221. Det brukar jag inte berätta i förväg och hittills har ingen känt att den känns kort när de seglat den. Hade jag sagt i förväg att den var kort hade en del säker (medvetet eller omedvetet) fabricerat vissa åsikter som hade just med längden att göra.
Med rätt många års erfarenhet av att diskutera brädors seglingsegenskaper med folk så har jag skaffat mig viss kompetens i att “sålla” och tolka seglares åsikter om en viss pryl. I praktiken sätter jag ihop mina egna tolkningar genom att sätta samma information från flera personer och också relatera till det jag vet om deras seglingsstilar och var de seglar (och även deras “snack-stilar…). Ibland kan den bästa feedbacken var någon som inte säger en enda grej om hur brädan funkade men bara är osedvanligt nöjd med hur seglingen fungerade.
Rent “filosofiskt” så är jag personligen inte så förtjust i att göra två varianter av samma shape, där bara någon viss detalj skiljer sig åt och sedan låta testsegla dessa. Det låter visserligen som ett systematiskt sätt att göra det, men i praktiken är det sjukt svårt att få konsistenta resultat. Olika personer tycker att olika brädor är bäst. Nästan alltid kan man i förväg förutse vilka som kommer att tycka vad. Så det ger inte så mycket info utan även efter testseglingarna så måsta man snarare göra en prioritering. Så istället för denna “förfiningsvariant” så tänker jag mer i termer av koncept. Jag slår fast vad jag vill att brädan skall göra, dvs bestämmer mig i förväg för ad som skall kompromissas. Det här är inte bara en fråga om enkla variabler som planing, fart, sväng mm, utan mycket mer komplext (typ: skall den plana tidigt även om man har sunkig teknik och står på fel ställen på brädan eller skal den bara plana tidigt med bra teknik. Skall den svänga bra även om man inte kanter brädan som man ska etc etc). Det är kanske 20 mer eller mindre luddiga variabler som jag jobbar med och nästa alla handlar inte om brädan i sig utan om brädan i kombination med olika typer av seglare och olika typer av förhållanden. När jag har bestämt mig för brädans koncept så funderar jag på olika möjligheter att realisera detta. Inte heller detta är så enkelt som mer rocker/mindre rocker etc utan jag funderar i praktiken på många av dessa variabler ihop för att hitta en “ryggrad” (kombinationer av några fundamentala shape-variabler) som “gör jobbet”. Sedan finlirar men med resten av shap-variablerna för att få ihop helheten som man vill. Därefter handlar testningen mest om att konfirmera att brädan faktiskt gör det jobb som den är avsedd att göra för de seglare som den är avsedd för. Därför kommer också olika seglares feedback väga olika tungt. Hittills har det visat sig vara rätt så enkelt att “träffa rätt” med det här sättet att tänka. En fördel är att när man tidigt identifierar vilka kategorier av seglare som skall gilla brädan så blir man mindre förvirrad av olika feedback. Nästan alltid kan man förstå varför de tycker som de tycker (och kanske rekommendera dem en annan bräda).
Så, i praktiken går det rätt snabbt att “testa” en bräda men får ofta 90% av informationen redan efter ett par tillfällen med ett par väl valda testare. Men sedan tar det extremt långt tid att till fullo “förstå” en bräda. Jag skulle säga upp mot ett år av att själv segla brädan i olika förhållanden samt att samla feedback från många personer. På en del av Simmerbrädorna har jag pratat/mailat med säkert 50 person som kört brädan (där jag också i många fall också fått info om hur de gillar den med olika trim, olika fenor etc) och dessutom kört den själv på kanske 20 olika spots. Först då börjar man förstå _exakt_ vad det är för bräda man shapad.
-
Underbart svar, Ola!
Ola H.;700762 wrote:Rent “filosofiskt” så är jag personligen inte så förtjust i att göra två varianter av samma shape, där bara någon viss detalj skiljer sig åt och sedan låta testsegla dessa. Det låter visserligen som ett systematiskt sätt att göra det, men i praktiken är det sjukt svårt att få konsistenta resultat.Ja, det måste vara jättesvårt eftersom även förhållandena ändrar sig hela tiden. Man ska ju komma ihåg hur det kändes på den andra brädan för en kvart sedan oxå, och personligen så har jag jättesvårt att komma ihåg hur saker och ting har känts.
Du skriver även om olika krav från olika typer av seglare. Brädor har väl(?) överlag blivit lägre och bredare de senaste åren. Innebär det att en viss volym i allmänhet känns lite större om det är stökigt i vattnet, dvs att man måste gå ner lite i volym för att få samma känsla? Jag tänker på att ett av mina önskemål är att det ska vara möjligt att ta sig tillbaks till land om vinden dör. Detta är ju inte ett villkor som kommer med om man bara testar för att få ut den maximala känslan ur brädan då det blåser, men det är inte helt oväsentligt för säkerhet och bekvämlighet en kall höstdag. Bara en fundering…
-
När det gäller volym/längd/bredd så skulle jag säga att en sak som vi har lärt oss på senare år är att även väldigt breda brädor kan vara väldigt bra i mycket vind och chop. Det gäller både för freeride och för våg. Vår nya freeridebräda är t ex 75cm bred för 110 liter, men går ändå väldigt mjukt i chop även med relativt små segel i blåsigt väder. Och på vågsidan är det samma sak. Jag seglade t ex igår med en 57cm bred bräda i de bästa vågorna (= mest Maui-lika) jag kört i sverige med full power 3.4 och det var inte den minsta känsla av att brädan var för bred när man lade ned den i en snabb bottensväng. Så även där är det en fråga om att se till hela brädan, inte bara till enstaka parametrar. Det man möjligen kan säga att för att få en kort och bred bräda att bli lugn och fin måste balansen i hela ekipaget (trimmet mellan bräda-rigg och seglarens stance) vara lite mer exakt. Så brädor som skall vara lite mer förlåtande map dessa faktorer kan man gärna göra aningens längre. Men i allmänhet har alla brädor fått mycket bredare användningsområde vilket också gör att vill man ha lite extra volym kan man välja en lite större modell utan att bli lurad på hårdvindsegenskaperna och vill man ha en livligare och mer rapp känsla i brädan kan man välja en mindre storlek utan att få problem med planingsegenskaper.
-
jag, med mediokra förmågor på surfbräda har lärt mig på relativt breda brädor med symmetrisk volymfördelning. men på senare år har jag åkt bakåt i tiden, och börjat köra på äldre slalom och freeride brädor med lövtunn tail, 270+ och i snitt 54 breda (som folk slänger iväg alltså..). mkt svårare att segla på, men otroligt bra kontroll i hårdvind och chop måste jag säga. speciellt gillar jag det där med supertunn tail. man svänger på en 5-öring. där tycker jag dagens brädor har svårt att leverera samma sköna känsla faktiskt.
bara en tanke vad gäller brädor som blir bredare och bredare..
-
De freeridebrädorna som börja komma nu har visserligen rätt bred tail också, men i relation till den überbreda mittpunkten så är tailen smal och de levererar väldigt bra svängegenskaper tycker jag. Men på ett sätt har du rätt. Idealet för vad som är “en bra sväng” har lite förändrats. Det är mer fokus på att komma ut ur svängen med planing än att kunna vrida runt brädan på en femöring (på freeridebrädor och slalombrädor alltså).
Och dessutom finns det ju än idag en hel del smala brädor. Slalombrädor för hårdvind eller speedbrädor för “lättvind”, t ex. De är visserligen 30-40cm kortare än din bräda, men inte minst speedbrädorna är sjukt kul att gippa med om en bara kan sätta fötterna på rätt ställe.
Logga in för att svara.