[ola-h]

Har ändrat rättigheterna, men det funkar inte ändå. Samma svar

[ola-h]

Jag kör RS232-kabeln direkt in i motsvarande port på datorn (ingen USB, allts)

/ttyS0 ger (bl a) svaret cannot access serial port
/ttyS1 ger (bl a) svaret can’t init /dev/ttyS1

och det gäller alltså S2 och S3 också.

Tillsaken hör att jag även har ett pcmcia-kort med serieport och när man stoppar in det avslöjar kommandot dmesg att denna port hamnar som S2 (vet dock ej om drivrutiner mm funkar för det kortet). Svaret från GPSbabel blir dock detsamma.

(Annars kör jag mac osx, och datorn med linux är en gammal reserv, så jag har ingen direkt koll på linux i allmänhet.)

[ola-h]

tbsurf wrote:

Ola H. wrote:

Enkelt – satsa på segel som är sydda för rdm. Det gäller (väl?) t ex Naish och även Hots nya speedsegel (som jag har i handen om tre timmar)

Rdm är kanon, det är väldigt skönt att slippa åka och vänta på att masten ska smälla av

Går det att få se bilder på ditt rdm hot speedsegel?

Fick seglet i eftermiddags men hann inte rigga det (det var 8 andra segel oxå…samt två barn, grenar från 9 hamlade lindar och en föreläsning som skulle förberedas).

Hoppas dock hinna testa det en sväng imorgon förmiddag. Kan försöka ta en bild då.

[ola-h]

Klang wrote:

Vet inte om jag har råd att köra mycket fortare, sist det blåste som tusan (någon vecka sedan) lyckades jag plantera nosen i ett chop -> kastfall -> jag landade på masten -> och den går så klart sönder (överdel till och med).

Synd på en så ny mast, kört mindre än 10 timmar på’n. Finns det mer hållbara prylar på marknaden om man planerar göra om det? Funderar på ett stålrör eller nått 😉

/Klang

Enkelt – satsa på segel som är sydda för rdm. Det gäller (väl?) t ex Naish och även Hots nya speedsegel (som jag har i handen om tre timmar). Det finns även några andra märken som syr snabba segel för rdm och om jag inte minns fel så var de Gaastra som Barry Spanier modifierade till Erik Beale för några år sedan gjorde för rdm.

Inte ens en bra rdm är oförstörbar, men jag har rätt svårt att tänka mig att man kan knäcka en i ett kastfall. Då får det nog gå en bit över 40 knop i alla fall.

[ola-h]

Borje wrote:

Hur löser man detta då? 200m ut i Big Bay, masthögt i brytet och en massa hungriga fiskar under en?

Fäll en annan seglare och använd hans mast och segel till att spjälka din bräda med och segla sedan in som vanligt.

[ola-h]

Surfjohan wrote:

Basse wrote:

Ser ju ut att vara mycket mera volym i tailen på denna än föregångaren. Iof är det mycket mera volym totalt också så det kanske inte är så konstigt. he he 🙂 Den ser heller inte ut att vara lika mycket pintail utan bredden följer med längre bak!
Skall bli kul att höra vad du säger när du kört den!

Tycker den mesta volymen verkar ligga i pälsen om jag ska vara ärlig, och pintail är det då rakt inte, snarare fur-tail. Och vad du menar med köra den vill jag inte veta, för sånt är olagligt i sverige sedan några år tillbaka.

Håller med, men jag tycker det är svårt att gissa sig till hur själva tailen ser ut. Ofta brukar ju tailen vara rätt instabil på de här håriga modellerna. Jag är också lite osäker på var mastfoten skall sitta, eller heter det mast-tassen på de här modellerna. I så fall är det en intressant utveckling med fyra fasta lägen istället för den vanliga justerbara boxen.

[ola-h]

fastforward wrote:

Låt oss säga att man skulle knäcka masten eller bommen ute på vattnet – hur simmar man lättast med grejerna?

Dr. Masse har som vanligt helt rätt. Även jag har varit med om detta. Är det stort är det tämligen svårt att rigga ned och rulla ihop, i alla fall om amn som jag hamnar i en ström så man ligger kvar i brytet hela tiden. Annars åker man normalt utåt eller inåt till lugnare vatten där man kan börja fippla med prylarna. Jag brukar plocka loss bommen först och knyta den i bakre stroppen med uthalstampen under tiden man jobbar med resten. Sedan försöker jag lossa nedhalet och få loss mast+segel från mastfoten. Kan vara rätt bökigt. OM det är något att spara av masten brukar jag sticka in den genom främre stroppen och ev knyta lite med nedhalstampen som i detta läge sitter kvar i mastfoten som sitter i brädan. Det kan vara lite trixigt att få ur (en bruten) mast ur seglet. Sedan är det dags att rulle ihop seglet. Det är rätt enkelt om man inte ligger kvar mitt i brytet och samtidigt behöver hålla i brädan fast ändå inte få fenan i huvudet och gärna också undika att bli allt för skrapad av revet. När seglet är ihoprullat man man ev binda ihop det hela med hängselen. Mastfoten tas också lämpligen bort. Sedan är det bara att lägga sig på skiten och paddla. Normalt är det värt att lägga lite tid på att få ett snyggt paket som inte hänger för mycket i vattnet. Det tjänar man på när man skall paddla sedan.

Som sagt, blir det kritiskt av någt skäl (driver mot jobbig impact zone, det börjar bli mörkt, man är väldigt trött etc) är det givet att direkt dumpa riggen och bara paddla på brädan och _väldigt_ noga se till att inte tappa den. Har själv aldrig behövt gjort det som tur är.

[ola-h]

Det är svårt – eller rent av omöjligt – för en rdm att konkurera med sdm när det gäller ren prestanda (vilket inkluderar låg vikt) i längde upp mot eller över 5m. Tidigare har också många rdms varit väldigt mjuka i längder över 430. Detta börjar dock ändra sig och min Hot RDM 460 är förvånansvärt styv och snärtig. Dock fortfarande tyngre än en 100% racemast i samma längd och detta är priset man får betala för att masten i i princip obrytbar.

Hot tillverkar även en 490 rdm och jag tror tom de funderar på en 520. Så, för dem som inte kräver absolut lägsta vikt etc utan istället vill ha en mast som håller i princip hur länge som helst och som man inte behöver vara rädd om kanske trots allt rdm är framtiden även i långa längder.

[ola-h]

Mycket bra breskrivning av Staffan. Man kan möjligen tillägga att freeridekategorin är mycket vid och angränsar både till freewave och till slalom. Dessutom finns brädor både speciellt inriktade mot att vara lättkörda (utan att för den skulle vara rena nybörjarbrädor) och brädor som är mer avancerade. Det som skiljer är t ex att de mer avancerade brädorna har stropparna längre bak och längre ut på kanten (som Staffan beskriver) och ofta en kortare rockerlinje som gör att det krävs mer teknik för att komma upp i planing. Även detaljer som lite hårdare (skarpare) kanter ökar prestandan på bekostnad av användarvänligheten.

En nyckelrad i Staffans beskrivning är ”komfortabelt segla fort”. Oavsett nivån på freeridebrädorna så är de gjorda just för detta. Även om det med rätt teknik går att pressa ut mycket fart ur en del freestylebrädor så får man inte den avslappnade och naturliga ”speedställning” som en freeride kan leverera.

[ola-h]

Kinetic:

Jag håller helt med, ju mindre bräda destom mindre roligt och lätt är det att guppa hem (möjligen kan man ju i efterhand se det som ett ”roligt äventyr” att guppa in genom masthögt brytande vågor med 62 liter, 2m/s och en 5.0:a…).

När det gäller 101:an ser jag mig egentligen inte som kvalificerad att uttala mig eftersom jag inte har någon tidigare vana på slalombrädor (inte sedan Tiga 260 på 80-talet i alla fall). Jag kan dock verifiera att man får med två fenor (34 och 40) och med den 7.5:a som jag kört funkar båda bra, men trimmar brädan till att få rätt olika egenskaper.

Även till iS50 kommer två fenor, tror jag, 23 och 28.

[ola-h]

kinetic wrote:

Ser fina ut! Funderar själv på en iSonic 101 i kombo med iSonic50…Man tycker ju att 101:an borde va helt ok med 7.6 och 6.8, kör man mindre än så är det 50:an som gäller, eller? Jag väger ca 77 o vill med den större brädan ha tryggheten att kunna ta mig hem om vinden dör helt, känns som om 94:an skulle va i minsta laget…

Jag har 101:an, men har bara kört den med 7.5 än. När det gäller ”att komma hem” är det dock rätt mycket än vanesak. Såsom huvudsakligen varande vågseglare är jag (70kg) van att guppa runt på brädor ned mot 70 liter och oftast klarar man sig hem även på sådana om det droppar. 80 liter funkar i praktiken som en floater med vågsegel runt 6 kvadrat, fast kräver ändå lite balans. 90 liter borjar bli klart mer stabilt. Vid min vikt (och med min vana) spelar egentligen inte 94 eller 101 liter någon roll för komforten i vindar nära 0m/s. Detta är bara ett exempel, men poängen är att det mer är en fråga om vana än om absolut litertal relativt kroppsvikten.

iS101+50 är annars en kombo som jag själv gärna skulle ha, men jag har bestämt mig för att ”förkovra mig” i snabbåkningens värd på 101:an lite innan jag går på något mindre. Det skulle vara grymt kul att testa iS50:an dock. Då kan nog talrika sjunk- och sim-övningar med vågbrädor på 60 liter komma till nytta.

[ola-h]

Tack Masse. Efter att i många år haft tillgång till extremt bra freestyleutrustning men ändå aldrig lärt mig några trick så har jag varit tvungen att erkänna att jag super (EDIT: suger menar jag) på freestyle. Nu ger du mig en utmärkt motivation att upprätta min självkänsla: Jag har haft fel storlek!

(Mina freestajlbrädor har varit från 86 till 100 liter, den senaste ligger på 99. Om saningen skall fram kan en del av problemet vara att jag bara några fåtal gånger ens försökt några trick, men, men i dina formuleringar ovan kan ju även bristen på försökslust tillskrivas den felaktiga storleken.)

[ola-h]

Lysande, NP introducerar en standard till för mastfotsinterface, visserligen med adapter till standard pin, men ändå. Precis vad jag har längtat efter, nu kan det ju bli lite mer djup i de klassiaka pin vs kopp-diskussionerna.

Skämt åsido, själva justeringsmekaniskan verkar skojig och även nederdelen med block och cleat ser väldesignad ut. Igen dock, den nya kopplingen mellan fot och förlängare ger mig starka Bill Gates/Windowsvibbar. Antagligen vill NP fasa ut pin bara för att North knäcks en sådan lysade ide på hur pin-systemet kan göras superhållbart (det är i alla fall min konspirationsteori).

[ola-h]

poppo wrote:

Ola H wrote:

22st 14cm-fenor på en twindfinbräda känns lite mellan tummen och pekfingret som en singefin på 21cm

nu börjar vi snacka multifin Ola! vet inte om det motsvarar en singlefin på 21 bara 😉

Det får nog bli 22st 1,4cm fenor i så fall. Iofs tveksamt om det motsvarar en 21:a i alla fall.

[ola-h]

canoya wrote:

Jag har en -97 års Mistral SLE 253 på 69 liter på lån från brorsan (har inte testat den än och han nar bara kört den någon gång). Den har twinsers på 14 cm som ser väldigt små ut, och känns små också enligt brorsan. Nån som har någon info om vad för fenstorlek det motsvarar med singelfena? Storlek twinsers till vilka segelstorlekar?

Ska man montera en mittbox för att få mer mångsidighet?

Hoppas på vind så jag får testa den snart!
/Håkan

Tycker iofs inte Robbys bräda ser ut som en twinfin utan snarare en trifin. Är själv rätt tveksam till twin-iden, men inte till tri-fin. Man kan ju kila på våra kollegor vågsurfarna…

22st 14cm-fenor på en twindfinbräda känns lite mellan tummen och pekfingret som en singefin på 21cm (om man räknar hur lätt det är att plana och ta höjd – känsla i det stora hela är helt annorlunda).

På tri-fin körde jag vanligen fenor mellan 12 och 14cm (3st). 3 14cm fenor var fortfarande väldigt loose, men tog höjd som värsta courseracern. Dock bromsar det mer än även en rätt stor singlefin. Dessutom trimmar fenorna ner nosen, så bland annat därför behöver brädan vara lite annorlunda.