ola-h

[ola-h]

Jag vet inte riktigt, det beror på hur stor du själv är. Jag väger 65 kg och har provat 6.2 på V85. Det var inte i närheten av gränsen. V88 lär klara minst lika stora segel och borde fungerar bra upp till 6.5, även om man är lite tynge. Troligen går det även med ännu större segel, men det kan kännas lite konstigt och bli problem med höjdtagningen.

Ola H.

[ola-h]

Jag har inte sett RRD Twin Max, så det är lite svårt att uttala sig. Om den liknar årets twintip kan man nog säga att den är mer tävlingsinriktad än Score 111. Tyska SURF antydde att AHD Maxxride 62 också skulle fungera upp till 7.0 och jag skulle kunna tänka mig at det är sant. Hur stort segel du kan köra på en bräda beror inte på volymen eller längden. Detsamma gäller planingsegenskaper. Det viktigaste för dessa egenskaper är brädans outline/bredd, area och hur arean är fördelad. Dessutom spelar förståss rockerkurvan och vilken fena du kör väldigt stor roll. För större segel behöver man ju större fenor men brädans design (t.ex. bredd i aktern) avgör till stor del hur stor fena som fungerar.
AHD brädan är som sagt hela 62cm bred och har en volym på 101 liter. Dessutom är ofo måttet i tailen 39.5 och brädan levereras med en 30cm (freeride) fena. Allt detta indikerar ett den borde klara rätt stora segel och seglare. De 10 liter som skiljer till Score 111 gör för en seglare i din viktklass bara att vissa trix måste utföra lite snabbare.

Min största bräda har (tills nu) varit en 245:a på kanske 65liter. Jag är visserligen lätt, 65kg, men den brädan har fungerat bra upp till 5.7. Står man helt still sjunker man naturligtvis som en sten tills man står till höften i vattnet. Har man dock bara lite, lite fart, som man direkt får när man har det minsta drag i seglet, håller sig brädan på ytan. Att segla backwind och dylikt går hur bra som helst. Problemet är dock att alla trix där man inte har drag i seglet måste utföras blixtsnabbt. En seglare på 85 kg behöver naturligtvis mer volym, men jag tror nog att 100 liter räcker, även om man vill ha lite extra marginaler. Det är naturligtvis alltid en kompromiss, men mer volym och längd ger brädor som är trögare att trixa och flippa runt.

Det bästa tipset är förståss att testa innan köp.

Ola H.

[ola-h]

Cambers, eller Camber Inducers som det egentligen heter, är de plast mojänger som sitter mellan lattorna och masten på vissa segel. Dessa attiraljer uppfanns av Gaastra runt 1984 men efter diverse mystiska stölder av prototypsegel och dylikt hade halt plötsigt alla segelmakare cambers i sina racesegel. Själva iden med cambers var från början att skapa en fin profil på seglet, på båda sidor om masten. Formen och funktionen på cambersen blev snabbt bättre och man upptäckte att man inte bara fick bättre aerodynamik utan också bättre profilstabilitet. På den tiden hade seglem mycket ljupare profil än moderna segel har och att hålla denna profil i schack var ett stort problem.
Med cambers fick man ett segel som både var stabilare och hade bättre bottendrag än segel utan cambers. Flera tillverkare försökte till och med smyga in cambers på sina vågsegel och konstruktioner med smala mastfickor med utskurna hål för cambersen var populära.

Nackdelen med camber är ju nu som alla vet att seglet blir väldigt styvt och hårt och att rycket när halvdussinet cambers med tillhörande kolfiberlattor och tjafs roterar kan få vem som helst att tappa löständerna. Därför började vissa snart att hävda att man skulle satsa på att utveckla segel utan cambers, som dåförtiden kallades RAF-segel (Rotating Assymetric Foil eller nåt). RAF, som också det på sin tid var revolutionerande innebär helt enkelt segel där lattorna roterar runt masten (ja, tidigare fungerade det inte så). Bl.a. Tomas Persson var extremt tidigt ute med ideer om har effektive segel utan cambers skulle se ut (hans slalomsegel från början av 90-talet ser skrämmande moderna ut).

Utan att dra igenom hela historien med “cut-away”, “flex-top”, “free-leach” och dylikt kan man säga att moderna segel bygger på helt andra ideer än 80-talets skapelser. Seglen är byggda för att fungera med dynamiskt och profilen i höjdled är väldigt annorlunda, med mycket flackare toppar. Dessutom är nastan alla segel byggda med “för-twist” (free leach). och profilen är mycket grundare genom hela seglet. Allt detta gör att segelmakarna nu kontrollerar draget och profilen i seglet på ett otroligt effektivt sätt även utan cambers. Eftersom profilen inte heller är så ljup behövs inte cambersena så mycket här heller. Cambersegel är fortfarande lite bättre ur aerodynamisk synvinkel, men skillnaden är liten.
Den största skillnaden mellan ett modernt raceliknande segel med cambers och ett dito utan är nog att camberseglet har en profil som är mer uppspänd nar det är ingen eller mycket lite vind i seglet. Detta ger lite bättre bottendrag (med allt annan lika). Just den uppspända profilen gör dock att seglet blir trögare i manövrar så som vanligt blir det en kompromiss.

Det var mycket snack det där men man skulle kunna sammanfatta det hela så här: Moderna segel är mycket effektiva utan cambers. För allt annat en riktig snabbkörning är camberlöse segel att föredra. Vill man hålla på med snabbkörning klarar man sig även då mycket bra med de camberlösa raceliknande seglen (ala NP Supersonic och Diablo). Man får lättare riggning, bättre manöverbarhet, lägre vikt och offrar bara lite, lite prestanda.

Ola H.