-
Vad är det som lyfter fenan?
-
Svar till:
Bara för att man lastar på mer så ökar inte lyftkraft. Till exempel så planar en lätt kille tidigare än en tung med samma segel och fena.
[/ QUOTE ]
Lyftkraften är lika med tyngden av den undanträngda vätskan och därmed borde den öka till en viss gräns när brädan sjunker igenom, eller?
/F -
Visst, så länge det finns volym som tränger undan vattnet.
Det är faktiskt möjligt att sänka en bräda. prova med badankan hemma i badkaret. Trycker du tillräckligt mycket så sjunker den.
Nu är ju inte tanken att vi ska köra omkring med brädorna under vattnet utan vi ska ju gärna plana.
mvh Henrik -
Oj, oj, oj, jag tycker mig redan i detta nu se annonserna framför mig beskrivandes en absolut oumbärlig fena som helt revolutionerar windsurfingvärlden som alla måste ha.
Naturligtvis är det lite av kejsarens nya kläder för prylbögssurfarna hissade till skyarna av glada tillrop såsom: flex, respons, manöverbarhet, och numera även gränsskikt och CFD. Snart svänger vi oss med termerna anti wobbel system (AWS), spin out control (SOC), osv…
Man kanske skulle försöka bli först med att sälja denna revolutionerande fena. Allt kan säljas med mördande reklam.
Appropå kejsarens nya kläder, hur går det egentligen med försäljningen av Super-Cross grejerna?
/Perra. -
NU snackar du ju stillastående tillstånd. Du har ju även ett segel som genererar en framåtdrivande kraft genom fenan.
Ingen som har tänkt på att en 70 cm lång fena böjer sig väldigt mkt vid belastning och därmed bildar krafter som inte är parallella med brädans botten. Är dessutom brädan vinklad så kan du därmed få krafter från fenan som lyfter brädan uppåt, det är alltså inte bara brädans botten som genererar en lyftkraft.
I lättvind kör många formulaseglare mjuka fenor för att få mer lyft genom att de kan jobba med benen för att pumpa brädan. I hårdvind kör man hårda fenor efter som man inte vill ha lyft från fenan för att kunna behålla kontrollen.
-
Hur mycket menar du att fenan böjersig egentligen. 30cm??
mvh Henrik -
Håller med dig Oscar.
Brädan lyfts ur vattnet genom den lilla bågformen som fenan får av horisontella trycket som segelkraft och seglare ger.
Bågformen skulle då med tanke på veg genom vattnet, segelkraft genom mastfoten, seglarens påverkande av dessa krafter samt hans tryckkraft mot fenan, skapa en liten vridning (framkant av fenan uppåt) av fenan som då med profilen “lyfter” brädkalaset lite ..Brädans bågform bidrar med lite lyftkraft (aerodynamiskt). Segvinkel och profil tilsamman med farten bidrar även det med STOR lyftkraft (aerodynamiskt).
Jag kan inte se vilka andra kräfter som kan ge fenan något “lyft”. Fast det vore ju annat med en foil…Hälsningar
Aquator -med växande simhud -
Ser ni inte det orimliga i erat resonemang?????
Man kan med enkel kraftjämnvikt påvisa att det inte är så.
Face it det är brädan som lyfter er ur vattnet på samma sätt som vilket annat planande farkost.
mvh Henrik -
vilket var precis vad jag menade; lyftkraften ökar tills dess att kroppen sjunker igenom…
/F -
Henrik. Du skriver inläggen som Anonym, underskrivet med ditt namn hela tiden. Det börjar bli dax att registrera dig som medlem snart. Det är många, inklusive jag, som följer dina åsikter och kunskap med stort intresse just nu.
-
Svar till dr Masse ang. fenors profil och outline. Kom på att jag läste i nån tidning om detta (kan inte hitta den bara). Tror det var Peter Hart som hade frågat fendesigners om detta och svaret var att de inte visst varför en böjd fena svänger bättre än en rak. Det bara var så, de hade kommit på det genom “trial and error”. Likadant med brädornas outline om man ser dem ovanifrån.
Jag har väldigt svårt att acceptera Henriks resonemang att fenan inte genererar någon lyftkraft som ger effekt. Bara att ställa upp randvillkoren för den ekvationen med seglare, segel, fena och lyftkraften på brädan underifrån pga av vind är en omöjlighet.
-
Du förbryllar mig
mvh Henrik -
Då alla lägger fram sina teorier i en intressant diskusion så blandar jag in mina ideer
Om vi antar att brädan har en vridningspunkt där vattnet träffar undersidan och att vattnet inte orsakar någon lyftkraft på brädan för att förenkla min bild av det hela. Vi ser bara på problemet i längsled på brädan.
Fenans motstånd genom vattnet ger ett vridmoment som vill lyfta aktern på brädan. Momentet ökar med fart, fendjup och storlek på fenan. Momentet ska balanseras av momentet som åkaren orsakar genom sin kroppstyngd.
När farten ökar flyttas vridningspunkten allt längre bak samtidigt som fenans “lyftande moment” ökar. På grund av att vridningspunkten flyttas bakåt minskar det motverkande momentet från åkaren och aktern lyfter.
Det här systemet borde vara självbalanserande men jag tror att övriga krafter som verkar på utrustningen ställer till det. Med för stor fena lyfter aktern okontrollerat.
Det här borde gå att undersöka genom att bogsera en bräda efter en båt och se vilka farter och gånglägen som ger planing med olika fenor.
Borde skriva uppsats om ungdomskulturer ikväll men detkänns inte givande
/Ove -
Många många gånger när man försöker få fram svar på hur något inom segling teoretiskt fungerar så inser man till slut att hela “systemet” är så komplext att det helt enkelt inte finns ekvationer att tillgå som löser din frågeställning.
Den här “synpunkten” tycker jag skymtar fram både från brädkonstruktörer och segeldesigners. Det sker nyutvecklingar och kommer ut produkter genom testning och åter testning.
Vad killarna i Cabarete menade med sitt fenprat var självklart taget ur egen erfarenhet. De köper kanske 200 fenor varje säsong till vitt skilda brädor och seglar kanske en 100 dagar varje år.
De menar i korthet att en ny fena kan drastiskt förbättra din brädas planingsegenskaper – vilket är mest intressant på en “widestyle”. Främst som de sa det “genom ett bättre lyft”.
En vågbräda och freestyle har fenor där manöverbarheten är viktigare än planing då de ju förväntas seglas i vindar då man alltid planar. Då är det mer bredd än djup som man går på.
Varför är det då så här menar dom – jo – utan fena går brädan i sidled med vinden(utom möjligen vid vind rakt bakifrån). Fenan liksom kölen på en båt tar upp seglets krafter och styr dem åt rätt håll om nu seglaren vet hur man gör….
En widestyle seglas med större segel vilket ger större sidkrafter och därigenom behövs en längre fena för att motverka.Jag definierar planing som att brädan går över den våg som hela ekipaget generar när den går framåt.
Ju lättare ekipage ju mindre våg ju lättre planing.Ju bredare bräda ju mindre våg ju lättare planing.
Jag håller alltså med Henrik att det är brädan som håller dig uppe dvs har lyftkraft. Enklast avspeglat i brädans volym.
Men men men i Henriks första inlägg i denna tråd står något om fenans lyft. Är det möjligt att förtydliga detta så att en tepåse också förstår.
I morgon kommer solen….
-
Ja, just det ja. Den artikeln har jag oxå läst. Om hur ledande designers av windsurfprylar i många fall tvingats förkasta vetenskapliga modeller som beräkningsunderlag eftersom det sällan var det som fungerade i verkligheten. Nåt om att det är så många variabler inblandade i vindsurfing (vind, vågor, teknik, hur riggen fungerar, bräddesign, fentyp, typ av segling) att det var väldigt svårt att utgå från “dokumenterat” framgångsrika designer på exempelvis fenprofiler från andra sammanhang, exempvelvis flyg.
Var det inte något sådant den handlade om? Ett hyggligt nytt nummer av typ engelska Windsurfing?
Det var rätt intressant läsning, faktiskt.
Surfa På!
-
Nu tycker jag att ni är lite löjliga.
Visst kan man tycka att strömningslära är svårt. Men att säga att det är omöjligt att sätta up randvillkoren för att förstå hur en bräda fungerar är ju rent dumt. Man kan säga jag har svårt att förstå eller att jag kan inte förklara men inte säga att det är förkastligt när man uppenbarligen själv aldrig än öppnat en bok om strömningslära. Att teorierna inte alltid stämmer kan ju faktiskt bero på att man tänkt fel, inte att fysiken inte stämmer.
Att förkasta allmänt vedertagna teorier som bevisligen stämmer bara för att man inte själv är kapabel att förstå är så jävla korkat att man blir förbannad. Visst man kan isolera sig, vägra ta till sig sådant som andra redan undersökt och skrivit hyllmeter om, och gissa sig till hur en bräda fungerar men uppenbart kommer man inte långt utan kunskaper i strömningslära.Jag jobbar på ett litet företag som designar, utför strömnings beräkningar (CFD), utför modellprovning för framför allt fartyg och propellrar. Vi använder de teorier som ni förkastar men jag måste säga att de fungerar utmärkt och jag har inte stött på ett ända strömningsfenomen som inte går att härleda ur teorierna. Hur en vindsurfingbräda fungerar är tämligen enkelt att lista ut.
Man behöver inte förstå strömningslära för att slipa till en plastbit och få den att fungera halvbra. Göra man 200 kanske man träffar rätt var 20:de. Uppenbarligen går det bra att sälja dem oxå för all vindurfare är tydligen inte specielt bevandrade innom strömningslära.
mvh Henrik
Logga in för att svara.