-
Den ultimata brädan?
Här kommer ännu en “vilken bräda ska jag köpa”-tråd! För ovanlighetens skull rör det sig dock inte om rena nybörjarbrädor :smirk:
Läget är så att jag ska åka ner till västkusten på Australien ett par månader och köpa mig ett komplett paket där nere. Hade tänkt gå på andrahandsmarknaden och hoppas på lägga kanske max 10 000 kronor.
Min nivå är sådan att jag kan plana och köra med stroppar och sele utan problem. Vattenstarterna går ibland (så länge jag får upp seglet ur vattnet bara!) och jag jobbar på att lära mig att gippa. Har nu en Mistral Supervision på 130 liter, ca 65 cm bred, som jag känner mig trygg på.
Så till frågan – vilken bräda ska jag köpa? Jag lär mig hyffsat snabbt och vill ju ha en bräda jag kan utvecklas på. I början lär det ju mest bli plattvatten och lite freestylemoves, men jag är också riktigt sugen på att pröva på att köra i vågor!
Finns det någon bräda som låter mig gör allt detta? Hur ska jag göra? :confused2: Jag är liksom på jakt efter den ultimata brädan som funkar till allt – från freeride/freestyle till vågsurfing 😀 Ekonomin tror jag inte riktig tillåter två brädor nämligen…
-
10 Svar
-
Brädan som funkar till allt är nog en freestylewave. Riktigt vilken storlek du ska ha vet jag inte, det beror lite på hur tung du är och vilket vindregister du anser vara viktigast/vad det brukar blåsa. Snabb att blasta med och funkar att rida lite mindre vågor med och man kan snurra segel också. I vissa delar av Australien brukar det skojas lite om att folk bara har en femnolla för det är den enda storlek som nånsin används och där ska du väl ha en bräda som funkar till femnoll. Eller om det nu var fyrsju eller nåt.
Att vattenstarta en lite mindre bräda är både lättare och svårare än en lite större. Lättare för att brädan flyter lite mindre högt så du måste inte komma lika högt upp, är den riktigt liten kan tricket att bara sänka häcken, kliva på och sen traska framåt mot mastfoten funka. Svårare för att den är känsligare och reagerar på betydligt subtilare signaler än en 130-litare gör. Skota in plötsligt och nosen sjunker. Skota ut lika plötsligt och häcken sjunker om du inte kliver fram, och så vidare.
En ren vågis tror jag inte du är mogen för än, det är nog en fördel att ha seglat en FSW på 85-100 liter ett tag först så du lär dig småbrädetekniken först. Visst, det finns stora lättvindsvågisar men de är inte nybörjarvågisar utan väldigt specialiserade “guppa ut, rid in”-brädor eller mellanvindsvågisar för tungviktare. En gammal tumregel (som liksom andra tumregler ska tas med några nypor salt) är att en allroundvågis ska ha samma antal liter som din vikt i kilo, en hårdvindsvågis tio liter mindre, en lättvinds tio liter mer. Noteras bör att regeln gäller traditionella vågisar, när det gäller stubbies behöver de flesta gå ner lite i volym.
-
MacL3an, som Rasmus skriver är det nog bara brädir ur segmentet som kallas freestyle-våg/freewave/crossover (kärt barn har många namn) som funkar till allt du vill ha brädan till. Så, i prinip handlar det bara om att välja storlek och märke (och det senare lär väl få avgöras delvis av vad du hittar på begagnatmarknaden). Paradoxalt nog är storleken egentligen inte så känslig så länga man mest vattenstartar och seglar rakt fram. Tekniken tillåter då inte att man kommer upp om vinden är så lätt och väl uppe funkar öven en bläde med lite volym bra. Min fru är i vattenstartsläget och kör det går i princip lika bra på en 73-liters vågis som på en 117 liters crossover. När man däremot börjar jippa och rida vågor är en för liten bräda närmast förödande. I vågor (speciellt om det blåser ordentligt) är dessutom en för stor bräda rätt svår för en nybörjare i vågor. Alltså är storleksvalet rätt avgörande – ännu mer så för färskingar än för rutinerade seglare, alltså.
I praktiken är det bäst att få veta vad du väger innan vi försöker ge storleksråd. Det är nämligen inte riktigt så enkelt som att kroppsvikten plus ett viss antal liter alltid funkar.
-
Tack för svaren!
Jag är en ung och veril pojke på 21 jordsnurr, 177 cm och 60-65 kilo, beroende på dagsformen.
Min resekompis, som sitter i lite samma position, väger väl närmare 80 kilo skulle jag tro. -
ska du köpa segel och sånt begagnat i australien också så kan det vara läge att spana så de inte är helt sönderbrända, blir en del soltimmar därnere kan jag tänka mig
-
OK, då tror jag på en freestylewave på knappa 80 för dig om du avser satsa lite mot vågor. Om du vill spela lite mer säkert så får det bli knappa 90 liter istället. Den större brädan lära för inte plana direkt tidigare. Däremot kommer den bete sig lite godmodigare vid jippar etc. Straffet blir jobbigare hantering om det blåser och när du seglar vågor. Det är egentligen brädan på knappa 80 liter som är “rätt” storlek för dig och den kommer totalt sätt ge dig det bredaste användningsområdet när du väl blivit varm i kläderna.
För din 80-kilospolare skulle jag säga att en freestylevågisar mellan knappa 100 och knappa 110 liter kan vara aktuella. I övrigt samma argument.
-
Tack återigen för svar!
Ola H. wrote:Den större brädan lära för inte plana direkt tidigare.
Här hängde jag inte riktigt med?Men att gå från 130 liter till 80-90 liter, hur är det? Det känns som ett väldigt stort kliv – klarar man av det? Är det lätt att dra rigg på en sådan bräda? (Samtidigt kanske den utmaningen gör att jag tvingas utvecklas väldigt fort…?)
-
Jag menade “Den större brädan lär in plana tidigare” (det går fort när jag skriver…)
Huruvida det är ett stort kliv eller ej är svårt att säga. Jag tror du i alla fall kommer koncnetrera dig på vattenstartsträning, speciellt i Australien (mer stabila vinder etc). Och om du syftar mot vågsegling och freestyletrick så är det ju ett måste. Det är ur det perspektivet jag inte tror 80-90 liter är för litet. Som Rasmus skrev finns det mycket som gör det lättare att vattenstarta en mindre bräda. Det som du komemr behöva träna på är att liksom luta seglet framåt så inte brädan går upp i vind hela tiden. Ett bra sätt att få in den rätta stancen för det är att öva beachstart. Du skall kunna stå med bakfoten på brädan på knädjupt vatten och styra brädan bara med seglet (dvs kunna stå still i detta enfotsläge och inte vara tvungen att hoppa på direkt). Omvänt skall du kunna reagera på en by och skota ut utan att brädan rör sig. Detta är nyckeln till “deplacementsbrädkontroll” på mindre brädor.
Om du är osäker, välj en bräda upp mot 90. Att gå upp mot 100 och mer kommer inte hjälpa så mycket i alla fall eftersom det handlar om samma brädtyp.
-
Tack för svar!
Men hur skiljer sig en freestyle-wave / crossover bräda sig mot en freeride som jag är van vid? Funkar de även för att bara plana fram och tillbaka och gippa?
-
En crossover är grym för att bara köra fram och tillbaka och jippa. Kanske de bäst jippande brädorna av alla. En skillnad mellan dessa och lite mer “nybörjarorienterade” freeridebrädor är att rockerlinjen är annorlunda. I praktiken gör detta att det krävs mer teknik för att plana riktigt tidigt. Lite förenklat kan man säga att den (nästan) plana delen av rockern sträcker sig längre fram på de flesta freerides detta gör att man liksom bara kan ställa sig på dem och åka tills man såsmåningom planar. Med “kortare rocker” måste man själv se till att för brädans framdel “ur vägen”. Detta sker lämpligen med ett litet pumptag eller via att man faller av lite. Det hela handlar oockså mycket om tajming när man går bakåt på brädan. Pungar det märken man inte av detta direkt, bara när det är marginella förhållanden. Och tro inte att det skall vara något jättesvårt – freewaves/crossovers är fortfarande mycket lättseglade, bara inte det _allra_ mest lättseglade.
-
om jag jämför min rrd fsw L med min polarens mistral flow (freeride 120 liters) så märker har den betydligt tidigare planing och precis som ola h skriver så planar den liksom av sig själv. den känns också mer förlåtande och inte alls så responsiv i styrning som min fsw. så även om skillnaden är rätt stor mellan brädorna så tycker jag inte direkt att den ena är enklare än den andra utan mest en vanesak.
/Johan
Logga in för att svara.