-
kryss problem…
-
Fler teorier
I det allmänna kryssandet har nog inte strömmar så stor betydelse, brädans hastighet är ju ganska mycket högre. Men vid rundningen av kryssboj kan ju en otroligt liten stömmning ge fel effekt (elller rätt).
Strömmningen borde ha minst betydelse “på krysshöjden” när man seglar i strömmens riktning, minus avdriften förstås. Då oavsett om man seglar med eller mot strömmen.
Ps. Träning är mer avgörande än strömmen.
/Patrik -
Patrik!
Jag förstår inte hur du menar, när du säger att ”i det allmänna kryssandet har nog inte strömmar så stor betydelse, brädans hastighet är ju ganska mycket högre”???Fråga A: (1p)
Du är på en stor flygplats och ska ta dig till gaten där ditt plan går. Det finns ett rullband (som rulltrappor fast plana) men det går i fel riktning mot vart du skall. Barnslig som du är så börjar du springa på bandet mot dess riktning. Ponera att rullbandets hastighet är 5 km/h. Om du normalt springer i 10km/h och nu springer på rullbandet i motsatt riktning, hur fort tar du dig fram då?Fråga B: (10p)
Det är Formulatävling i Sillvik, Göteborg. Det är en sydlig vind på 5m/s. I fem meter per sekund med din 12.5:a har du normalt ett VMG (Velocity Made Good dvs den faktiska fart som du närmar dig kryssmärket med) på kryssen på 8knop. Nu är det en sydlig ström på 3 knop. Vad blir ditt VMG då?Svar fråga A: 5 km/h
Svar fråga B: 5 knop -
På land använder man ju underlaget direkt(via friktion) för att driva sig framåt. På vatten blir det däremot mycket mer komplicerat(därav 1p å 10p kanske=)), där är det ju vinden som driver brädan framåt. Vattnet har ju inte alls lika hög friktion mot brädan som tex rullbandet mot fötterna. Kan iaf konstatera att strömmen påverkar hastigheten mindre än ett rullband.
-
Hej. Intressant med svaren från gps’en. Jag undrar då hur man skall kryssa på bästa sätt för att komma så högt upp så snabbt som möjligt. Skall man försöka gå så högt upp som det går och slå färre gånger eller skall man gå lägre med mer fart och slå mer gånger. Hur långt skall man segla på varje bog? Så långt det går eller? Skall man slå så fort vinden vrider lite? Jag tycker jag får slå så många gånger innan jag kommit upp en bit. En bit är från mjölkudden (boo if segling) till ksss i baggensfjärden med vinden från ksss.
/björn
-
Björn!
Det finns inga sidolinjer i segling som det finns i fotboll. Bara för att du går lägre behöver du inte slå oftare!Kontant vind utan vindskift = slå så lite som möjigt men missa fhlvte inte layline.
Omjämn vind med stora skift i vindriktning = Segla där det blåser mest och slå om vinden vrider så att tvingas falla. Detta är dock alltid en avvägningsfråga eftersom man inte bara tapppar en båtlängt som i vanlig segling utan tappar 10-tals meter vid ett slag. I sillvik i 5 m/s valde jag att slå på ett skift för att sedan inte komma upp i planing igen. Detta kostade mig hela seglingen.
-
Hej Björn!
Om man skall gå på fart eller höjd är en mycket bra fåga! Man skall segla så att man får ett så högt VMG som möjligt. Det beror på många faktorer som tex seglarens vikt, teknik och inte minst vilka prylar man har. Exempelvis om man har en mindre fena eller en med tunn profil så måste man gå på mer fart för at få tillräckligt lyft för att kunna höjda. En fena som är större och/eller har tjockare profil har inte så hög toppfart vilket gör att man inte tjänar på att falla av några grader och gå på fart då fenan börjar bromsa för mycket, då är det bättre att utnyttja fenas lyft och gå högre. Brädor med mycket kant (boxigare form) kan man ofta tugga mer höjd med, osv.Ofta tjänar man inget på att slå därför att vi färdas så snabbt att man förlorar så mycket på ett slag. Ponera att ett slag tar 10 sek och att din fart på kryss är 14 knop då förlorar du 72 meter i längd på att göra ett slag!
Självklart finns det undantag när man tjänar på att slå oftare för att det är fördel med vindvrid, vindstråk, ström, mm på ena eller andra kanten av en bana.
Om man skall slå på skift är samma sak, om vinden vrider emot mycket och man märker att den inte kommer att vrida tillbaka så tjänar man på att slå men många vrid är små och vrider ofta tillbaka, i sådana fall är det oftast bättre att fortsätta på den bogen.//JIMMY
-
Joce!
Är det verkligen bara vinden som driver din bräda framåt? Jag är säker på att du har en fena på din bräda, vad har du den till?
Om vi seglar halvvind och fortfarande har strömmen rakt emot oss så påverkar detta inte vår fart framåt fullt så mycket precis som du påpekar. MEN i fråga B seglar vi inte rakt mot strömmen, vi har den mer från sidan och vi vill mot strömmens riktning. Skilj på Fart och VMG.
Fråga C: (5P)
Kalle har satt på ett vindsurfing segel på sin skateboard och befinner sig på ett rullband stort som en fotbollsplan (antagligen världens bredaste rullband!). Rullbandets riktning är samma som vindens och det rör sig med 5km/h. Kalle vill mot vinden, alltså kryssa. Kalle åker i 30km/h och har en vinkel mot vinden på 45 grader. Detta hade normalt givit Kalle ett VMG på 21km/t mot vinden, men nu rullar ju rullbandet med 5km/h mot Kalles VMG-riktning, så vad blir nu Kalles VMG mot vinden?SVAR Fråga C: 16km/h
-
Nämen nu känner jag mig ju sådär ruggigt trögtänkt igen (tredje gången idag, för att inte tala om den här veckan).
Vad är skillnaden i ditt sköna fotbollsplansbreda krysskatande rullbandsexempel och det innan? Man torskar ju fortfarande exakt 5 km/h? Precis som i exemplet innan. Eh?
Båda mina hjärnceller slåss nu om vem som förstår, men ingen har ett svar. Ah, lite hjälp, kanske?
Surfa På!
-
dr Masse!
Joce påpekade att friktionen mellan rullbandet och fötterna var mycket större än friktionen mellan brädan/fenan och vattnet. Fråga C förtydligar att friktionen mellan vattnet och (Formula)fenan är i princip lika stor (i sidled alltså, såvida du inte åker på spinout) som mellan fötterna och rullbandet.//JIMMY
-
Jag sågar fullständigt Joces teori om att strömmen inte är det samma som ett rullband.
Självklart stämmer liknelsen mellan rullband och ström. En ström på 4 knop minskar det ni kallar VMG med 4 knop.
-
Nu finns det risk att jag tar ned diskussionen på ett mer “blöjig” nivå men kryssar gör nog alla formulaseglare oavesett om man har litet segel eller stort, kappseglar eller inte, är ute i “tunnbralla” eller “ståbralla”.
Eftersom jag ännu inte har varit ute i någon ståbralla kommer här nästa tunnbralle-rapport:
Polaren o jag stack ut från Slagsta i mälaren och rundade Slagsta Holme i går kväll. När vi riggade på blåste det fint, men sen kom regnet och tunnbrallan. Som mest blåste det nog en 4-5 sekundmeter. I början var det svårt att få någon höjd men det gick mycket bätre när jag “slowspeedjippade” i stället för att slå. Då vände jag i stort sett på brädans axel och fick både lättare fart o höjd på en gång. Jag stod även långt fram på brädan för att få lite släpp i aktern. om fören tenderade att dyka tryckte jag till lite med bakre foten så så ploppade brädan upp direkt och jag kunde ställa mig lite längre bak.
Jag är mycket nöjd med min formulabräda, ser fram mot hårdare vindar och inser att jag har mycket att lära mig.
Hade!
Per-Arne
Ps. Vi kom runt Slagsta holme till slut och var stela som pinnar när vi gick i land vid 22-tiden. -
Tack för all hjälp. Detta är mycket intressant. Hur många fenor har du? Nu är det bara att öva lite mer. Snart skall man väl slå dessa 49’ers….
-
Ett hett tips om du vill bli “queen of kryssning”.
Med båda fötterna i bakstroppen pressar du allt vad du lever för, samtidigt med sträckta armar bakåt drar du huvudet framför masten. Denna värsting aka. legendar kallar vi, “go upwind like a train”.
Logga in för att svara.