-
segel storlek på isbräda???
Jag har provat med sailloft traction 7.5 på min pirate å det fungerade bra när det blåste ca 6 m/s, jag tror man orka hålla i det till 10 m/s om man drar ordentligt nedhal. Hur stor betydelse har camber vid issurf?
-
19 Svar
-
På is tror jag inte på cambers, tror inte på stora segel heller. Största jag kört är 6.2, som går att pumpa igång så fort vinden överhuvud taget rör på sig.
I 8-10 m/s är mitt minsta 4.5 för nästan för stort.
Normalt nedhal (för vindsurfing) känns för mycket för issurf. Med den höga fart man har jämfört med vinden blir det inget tryck i toppen om jag riggar som på sommarn. Har mycket mindre nedhal. Däremot mycket med uthal än normalt, för att få platt segel.
Lågt lufmotstånd är viktigt = platt segel är bra.Mina erfarenheter så långt….
Kanske är annorlunda på snö, med mer motstånd?
-
Jag har bara seglat isbräda vid ett tillfälle ännu, men min observation var att seglets balans och var tryckpunkten är känns som en väldigt viktig egenskap.
På alla 3 kombinationer jag seglade så kände jag att jag ville få fram tryckpunkten mer.
På vattnet upplever jag att en djup camberbuk ger mer känsla av att seglet drar framåt, men det kan ju också vara en följd av hur jag riggar seglet?
När man föll av på slören kände jag också att man skulle ha velat haft mer drag i grejerna.
Jag körde ett Fanatic 6.0 utan cambers som snabbast men suktar efter att testa samma bräda med en kvadrat större och med cambers. Det vore intressant iaf.
Jag hade ett eget gammalt 6,4 med 2 cambers som gick skapligt, men skulle behöva trimmas mer. Jag har bara haft det till skate tidigare så jag vettesjutton hur det bör trimmas.
Mattias R var ju snabbast i norrköping med ett MKIV. Förvisso ett väldigt platt segel, men dock cambers hela vägen upp.Kanske är annorlunda om man prioriterar annat än slör? 😀
-
Jag vet inte men jag TROR så här om segel till Pirate brädan. Hur stort segel man kan ha beror på om det är ren is eller olika grader av snö på isen. På ren is vill man nog köra mindre segel än brukligt, jag tror max 6.5. Med snö på isen som bromsar kan man gå upp i segelstorlek utan att det blir “för farligt”, har själv kört med 6.5 en tok blöt dag med ca 12m/s i byarna, fick ingen bra fart pga enormt med djup, tung slask på isen men det gick bra att hålla. Samtidiigt har jag märkt att på ren is kan det bli liite väl hårigt vid 10m/s i byarna med samma segel…Så mitt råd: Mindre segel på ren is, större när det är trögare före…
-
Isbräda
Jag har kört allt mellan 4.2 och 8.1 m2 på is. Det funkar precis som på flytande vatten mer vind – mindre segel. På is “planar” man vid lättare vindar. Ska man segla riktigt fort så är det camber som gäller. Jeff Brown toppade drygt 50 knop med en egendesignad 3,5 m2 camberrigg i fjol.
-
Intressant.
Värt att testa lite camber då, och kanske större segel också =)Har alltid hört att det är platt som gäller på is, och är säkert så på halvvind/kryss, men kanske annorlunda på slör och toppfart.
Men annars är ju behovet av “bottendrag” för att komma igång obefintligt, så det enda man behöver fokusera på är fartegenskaper (som då iofs säkert skiljer mellan slör/kryss).
Där kanske jag har fel att det är så lite profil som möjligt som är det bästa? Detta är nog för att jag tänker för mycket kryss/halvind. På slör får man inte samma vindhastigheter i komination med högre vinkel/skotning, då profilen behövs.
Tänker mig kryss som situationen i den yttre delen av ett vindkraftverksblad. Hög fart mot vinden, låg vinkel/skotning och väldigt lite profil. (Den låga vinkeln känner man tydligt i och med att minsta lilla minskning av inskotningen ger broms/negativt tryck i seglet)
Slör borde likna situationen vid basen av bladet. Lägre hastighet i förhållande till vinden, hög vinkel/skotning och mycket profil.
Sammanfattning, maximal fart är på slör, och då krävs profil.
Kul och fundera på teorier. Finns det andra teorier?
-
Jag kör, som alltid, med justerbart uthal för att få ut riggens hela potential.
-
Du har i princip samma situation om du slörar i 40 knop när vinden blåser 20 knop. Minsta utskotning så blir det broms.
Däremot har jag en lätt känsla av att du sätter likhetstecken mellan camber och djup buk. Det har gjorts väldigt platta cambersegel, kolla t.ex. raceseglen från mitten av 90-talet.
-
Rasmus har rätt, bla NP MkIV var/är grymt platta, de kallades inte för “dörrar” utan anledning:grin:
-
Rasmus har rätt vad det gäller min bild av cambers och mycket profil.
Vad har cambers då för nytta, om inte hålla en profil…visst hålla en “låg profil” är väl bra också, men det känns som att en relativt platt profil inte behover stabiliseras lika mycket…eller?
Annars…Håller ni med mig om att ett löst akterlik i toppen inte har samma nytta på isen som i vattnet? Har jag löst, hänger det bara o fladdrar…inget “twist” och drag som man är van med på vattnet.
Kanske beror det på att vindhastigheten inte skiljer lika mycket i höjdled på isen, som över en vattenyta? Högre vindastighet högre upp ska ju vara anledningen till löst akterlik i toppen (förutom effekten att kunna släppa ut byar).Av det ni nämner och av min fundering kring toppen, undrar jag om lite äldre segel lämpar sig minst lika bra/bättre för issurf jämfört med ett modernt segel (med stor fet topp)
-
Cambers gör stor nytta även i platta segel. Dels behöver även ett platt segel vara väldigt stabilt om man ska hålla det i väldigt mycket vind och dels så har cambers en fördel till: set ger seglets framkant en mycket mer aerodynamiskt korrekt profil. De första camberseglen hade vad jag vet ungefär lika mycket buk som de camberlösa seglen och de var inte mycket stabilare men de var ändå överlägsna.
Däremot tror jag att orsaken till att de tidiga 90-talsseglen var så platta var att de var radiellt skurna. Luftströmmen över ett radiellt skuret segel störs av alla sömmar och bästa sättet att minimera det var att göra seglen väldigt platta. Nackdelen var ju att kombinationen platt segel och väldigt mycket twist gav ett segel som behövde galet mycket vind för att komma igång. När Neil pryde släppte VX, som var horisontellt skuret, blev buken genast lite djupare i seglen även om VX-serien och andra samtida segel fortfarande var platta med dagens mått.
Nästa hopp har jag en känsla av kom med de breda mastfickorna. Jag har inte kollat så noga men NP RS4 såg i alla fall ut att ha mycket djupare buk än RS3.
Dina twistidéer tror jag på. De extremt lösa akterliken finns framförallt för att raceseglare ska kunna segla fort i väldigt byigt och choppigt vatten, man vill ha ett segel som ger fullt drag i vindhålen utan att för den skull vara okontrollerbara i byarna. En del har föreslagit att även speedseglare (på vatten) borde kunna segla fortare med lite tajtare akterlik, för de seglar inte i lika choppigt vatten och de tajmar ofta sina åk med en rejäl vindby och har därför inte riktigt samma behov av att ha kraft i vindhålen. Med ett tajtare akterlik skulle de kunna få samma drag med ett mindre segel och samtidigt ha fördelen av att ett litet segel har lägre luftmotstånd. Jag har för mig att Ian Fox är känd för att rigga på det viset. På is, där underlagets friktion är ännu lägre så borde behovet av twist vara ännu lägre.
-
Och innan nån speedseglare kommer och berättar för mig att jag inte vet vad jag snackar om så kan jag väl säga att jag är fullt medveten om att många speedare kör på principen största möjliga segel och så mycket twist det bara går och att de ofta seglar väldigt fort.
-
Det här med twist är ju intressant eftersom att om man åker tillräckligt mycket medvind så är ju även det twistade med och lirar.
-
DN-jakterna har ju en lite annorlunda syn på det här med twist. : )
-
Man ser utan tvekan hur rejäl stagning påverkar riggen. 🙂
-
Carl R;595558 wrote:Det här med twist är ju intressant eftersom att om man åker tillräckligt mycket medvind så är ju även det twistade med och lirar.
Jag misstänker att det rätt ofta är så. I och med att vindhastigheten är lägre nära marken än högre upp så kan det ju vara så att den skenbara vinden nere vid bomhöjd i princip motsvarar en kryssbog medan toppen mer befinner sig på en halvvindsbog, och därför bör skotas annorlunda. Twisten kanske fixar det. Fast alltihopa är rätt mycket gissning från min sida.
Logga in för att svara.