-
Torö – När är man redo…?
Jag undrar helt seriöst vad som krävs av dig som windsurfare för att klara av en relativt “stor dag” på Torö stenstrand? Vilka manövrar bör du kunna, hur många års erfarenhet krävs och vad ska man tänka på för att inte misslyckas med sitt första Torö-surf?
-
18 Svar
-
lagning av stentvättad bräda… haha
-
Se bara till att du sätter gipparna, att du kan ta dig ut och in genom ett shorebreak. Sen är det inte så mkt att tänka på.
-
en sak till, det kan vara bra att kunna simma med och efter sin utrustning.
-
Relevant fråga, faktum är att jag oxå gått omkring o undrat sådana saker. Man vill ju ta ett steg i taget och i rätt ordning.
Men efter alla år har jag insett att det faktiskt är fel taktik.
Det är så få dagar om året det är stort på Torö så det är lika bra att ta tjuren vid hornen, dra dit o träna så mycket det går. Det enda man ska tänka på är nog var man själv ska lägga ambitionsribban, man får ta nåra spolningar, nåra walk of shame.
Pang på bara! Lycka till.Mvh,
Jan Gifvars
http://www.surfnet.se -
Håller med föregående talare om att det bara är och åka och testa. En rejäl spolning på Torö måhända vara lite otrevlig, men personligen har jag aldrig skadat mig fysiskt. Det är snarare så utrustningen kan få sig en rejäl känga om man är ovan i vågor. Men om man aldrig vågar prova på…..ska man heller inte förvänta sig att bli bättre.
Är man rädd om utrustningen, kan det lätt lösas genom att ta fram en gammal vågis ur garaget (förutsätter att man har en sådan) alternativt köpa en med några år på nacken som det inte gör något om den blir lite dingad.
Har egen erfarenhet av att utrustningen var mig så kär att jag krampaktigt kämpade mot varje våg för att undvika det där otäcka krasljudet när brädan slår emot stenarna. Slutade med att mina krafter tog slut helt och jag orkade helt enkelt inte segla mer den dagen.
Man kan inte vinna mot moder natur!!!
/André
-
Hm.. Oftast är Torö litet. I synnerhet vid sideshore eller nästan sideshore är det som regel runt gubbe och relativt lättseglat. Det som kan kännas lite bökigt i dessa förhållanden är inte att ta sig ut utan att hitta fina sektioner att rida. Särskilt när man ser botten genom vattnet framför vågorna och en och annan större sten sticka upp kan man bli stressad i början. Undantag finns och alla som var där en minst sagt klassisk höstdag -95 vet att det kan vara styv mast och ren sidvind.
Vid cross on och mer pålandsvind är det betydligt mer svårseglat. Vågorna är både större och stökigare. Ett hett tips är då att segla på insidan där rena nybörjare kan känna sig hur hemma som helst. När man känner sig kallad att pröva på något mer utmanande seglar man ut runt udden och känner på vågorna lite pö om pö. Gå inte längre in i vågorna än du känner för och öka gradvis “riskerna” genom att gå längre in och rippa hårdare och hårdare. Blir du tokspolad är det sannolikt enklast att ta prylarna och gå runt till insidan igen och börja om från början. I lite större förhållanden är det inte lika grunt där man rider men desto svårare att ta sig ut pga vinkel och storlek.
Utrustning: Slit prylarna på rätt sätt – det vill säga i vattnet! Mitt råd är att köra G-10 fena eller åtminstone inte en sprillans tunn favorit GFK-fena. Brädan och kroppen klarar sig förvånandsvärt bra. Oftast kommer man undan med lite repor och lackskador. Jag brukar själv inte tycka mina brädor är ordentligt inseglade före några repor och bucklor från Torös stenstrand. Av någon anledning får man endast seriösa ding på sprillans brädor. Efter en eller ett par dingar brukar åtminastone mina brädor hålla bra! Lite repor i maststrumpan är ett lågt pris för att ha så pass kul som det är när det börja stämma på Torö. Lite dingstick och teape ska alltid ligga i prylbagen och när vattnet börjar bli för kallt för segling kan man laga noggrannare med väv och epoxy.
Viktigast är dock att man provar på. Det som är lite stressande i början omvandlas för varje gång man är ute gradvis till osannolikt häftig vågsegling där man allt mer känner att man krämar skiten ur allt större och snabbare förhållanden!
Snart kommer höststormarna – vi ses!
Jesper B
-
Tycker inte man ska ge sej in på något man inte har full kontroll på. Var det inte en kille som fick sjöräddas vid Torö för ett tag sen? Kanske pga alla locktoner här på konfen… Börja med snällare vågställen med sandstrand som Varberg och bygg upp din säkerhet på gippar, snabba vattenstarter och att ta dej ut genom brytvågor. Att smashas mot stenar vid onshore på en stenstrand kan vara livsfarligt.
-
varför inte en tiga plastbräda, billig och dingsäker,
eller en annan gammal billig vågis.
Hjälm gärna med galler kanske.
var finns bilder och video från torö, som visar stället.
Kanske inte stället man börjar på vågridning, lite
extra timing och ballans behövs när man seglar ut genom brytande vågor. -
En som aldrig hört talas om Torö (lever i min egna lilla värld) undrar vad det är för ett place och var det ligger?
-
Vindsurfaren som sjöräddades i sommras är en erfaren Torörippare och hans situation hade ingenting med stenar eller kraftiga vågor att göra. Han var helt enkelt långt ute när vinden tvärdog. Något som kan hända i totalt plattvatten och utanför långgrunda stränder. Hur ofta han är på nätet har jag ingen aning om men har var duktig vindsurfare redan innan nätet var uppfunnet. Jag ringde sjörädddningen som hemtade hem honom tämligen odramatiskt.
Rent statistiskt är drunkningsolyckor och liknande väldigt ovanliga bland surfare och vindsurfare på svåra vågseglingsspots. Det är betydligt vanligare med olyckor bland badturister, småbarn, äldre och onyktra som missbedömmer sin förmåga och dessutom saknar erfarenhet av vågor i största allmänhet. Mig veterligen har ingen alvarlig olycka inträffat på Torö bland surfare och vindsurfare, trots att stället surfats/vindsurfats i över 20 år. Jag vet inte ens om någon någonsin slagit sig allvarligt, lite skrubbsår och slitna fotsulor är därmed ganska vanligt (skor rekomenderas för de som absolut inte vill segla barfota).
Jag tycker verkligen inte man ska överdriva riskern med att segla på Torö och liknande ställen. Jämfört med vad man kan hitta utanför Sverige är Torö rena barnleken.
Självklart är det smart att först lära sig bemästra grunderna i vindsurfing (vilket kräver att man prövar saker man inte har full kontroll på) innan man ger sig ut på ett IBLAND krävande spot som Torö. Du lär dig dock aldrig vågrida ett hyfsat stort Torö genom att träna i t ex Apelviken. Inget fel på Apelviken eller andra liknande ställen – där är kalas att segla, men det blir ju inte riktigt samma vågridning som i snabba vågor i sideshore. Mitt råd är att testa Torö enkla dagar och gradvis gå för lite hårigare förhållanden allt eftersom man känner sig bekväm – inte att riskera livhanken!
Förstår faktiskt inte hur man kunde missförstå det.
Jesper B
-
OK, har själv inte surfat i Torö och går bara på vad som skrivits här på konfen om stället och vad jag sett på bilder. Har fattat stället som rätt brutalt (vid rätt förhållanden) med onshore-vind och vågor som slår mot klippor/stora stenar. Det är inget för nybörjare.
Men här på konfen överdrivs det flitigt så det förvånar mej inte om det skulle vara mer beskedligt.
Men som du sa, att testa stället i enklare förhållanden först är ett bra tips. -
du vet bara om du har testat! ak dit, forsok ta dig ut a ha sa kul som mojligt….. det har ar ingen fraga nan annan an du kan svara pa!!!
pelle
-
Jag frågar igen vart torö ligger och vad som är så speciellt med det?
-
Saxat från http://www.sevenius.com
“Beskrivning
Torö är nog Stockholms och kanske Sveriges mest mytomspunna och omtalade vågspot. Kanske för de stora, kraftiga och oförlåtande vågorna men troligen oxå pga att Toro är den strand som alla Stockholmare får försöka hävda sig när de kommer ner till skåne, västkusten, öland etc. “Det var ju bra men inte som Torö…” 😉 Myten om Torö är dock inte falsk, det kan bli otroligt stort och brutalt och vågen är betydligt mycket snabbare och kraftigare än många andra vågor i detta land. Tyvärr är det dock kanske inte så ofta som man vill och önskar. SMHI har lurat mången våghungrande stockholmare de 78 km till ingen nytta…Stenstranden har fått sitt namn pga grund av just stenarna. Överallt finns stora och små stenar men även en del riktiga bumlingar som brytit och hackat hundratals fenor genom åren. Riggningsyta är bland träden i skogen och sedan är det ett par 100 m ner till stranden. Stora problemet vid Torö är parkeringar som knappt existerar och absolut inte där man vill parkera… På senare år har parkeringsvakter börjat härja utmed vägen för att tvinga alla windsurfare bort från den smala grusvägen till parkeringsplatsen. Bästa vindriktningar är Sydliga, SV och SO men kan ibland även fungera vid mer västliga vindar.
Innanför “Udden”, inne i “kärringviken”, är vågorna ganska mycket mindre och snällare än vid stenstranden och stranden består av sand istället för sten. Även om vågorna är mycket mindre så är det oftast här man hmanar om det är brutal onshore vid stenstranden. Vinden kommer då oftast i en mycket bättre vinkel och vågorna räcker bra till för hopp och ett par svängar på vågen. Längre in i viken är det plattvatten och utmärkt för slalomsegling. Man kommer hit genom att bära utrustningen på en stig genom skogen.
Längre upp på stenstranden håller vågsurfarna till och varje höst anordnas SM här. På senare år har nästan antalet surfare gått om antalet vindsurfare.
Insänt av
Petter” -
Det här tycker jag låter vettigt:
“När man känner sig kallad att pröva på något mer utmanande seglar man ut runt udden och känner på vågorna lite pö om pö. Gå inte längre in i vågorna än du känner för och öka gradvis “riskerna” genom att gå längre in och rippa hårdare och hårdare.”
Thanks Jeppe!
Logga in för att svara.