dude
Forumsvar skapade
-
Det är ju precis det här som tomtägaren försöker göra.
Från sida 29-30:
Utvidgning av tomten
En uppfinningsrik markägare kan också försöka
utvidga det område som utgör tomt eller plantering
för att hålla bort inkräktare. Som bekant är det
i princip förbjudet att bygga på ett så kallat
strandskyddsområde, vanligen 100 meter från
strandlinjen. Över huvud taget fordras bygglov för
nybyggnad (utom i vissa fall för ekonomibyggnader
med mera), och när någon söker bygglov skall
byggnadsnämnden ta särskild hänsyn till friluftslivets
intressen. På områden där allemansrätten har
större värde för allmänheten får man på detta sätt
sällan uppföra hus.
Markägaren kan också tänkas vilja anlägga
trädgårdsrabatter, terrasser, fasta sittplatser,
bryggor etc. omkring en eftertraktad badplats.
Anordningar av det slaget kan utvidga tomten. Men
sådana anläggningar är det som huvudregel förbjudet
att uppföra på strandskyddsområden utanför tomten.
Bryter markägaren mot förbudet riskerar han
att straffas (29 kap. 8 § punkt 5 miljöbalken), och
dessutom kan han få ett föreläggande att återställa
området i tidigare skick på egen bekostnad.
Samma regler gäller för privata stängsel, som inte
behövs för jordbruk, skogsbruk eller fiske; också
dessa skall prövas och ha dispens för att få sättas
upp inom strandskyddsområde. (Se 7 kap. 16 och
17 § § miljöbalken.) -
sida 25-27:
Stängsel
I andra fall försöker markägaren utestänga allmän-
heten genom stängsel. Ett stängsel kan i och
för sig knappast utvidga det område som mark-
ägaren har rätt att få skyddat. Är man tveksam bör
stängslet respekteras – särskilt när det omger
mindre tomter godtas det vanligen som tomtgräns
– men annars får allmänheten utan risk för straff ta
sig över stängslet och gå vidare. Stängslet får
naturligtvis inte skadas; då riskerar man åtal för
skadegörelse eller åverkan, och dessutom blir man
skyldig att ersätta den skada man vållat.3. Kan markägaren utestänga allmänheten?
Om ett stängsel spärrar av ett område med
”betydelse för friluftslivet” – framför allt badplatser
och andra strandområden, utsiktsplatser etc. – kan
allmänheten rentav vända sig till länsstyrelsen för
att få allemansrätten bevarad (enligt 26 kap. 11 §
miljöbalken). Länsstyrelsen kan förelägga markä-
garen att på det allmännas bekostnad göra passage
möjlig, till exempel genom att öppna grind i
stängslet omkring ett sådant område. Om han har
satt upp stängsel bara för att stänga ute allmänheten
kan han till och med tvingas att ta bort hela
stängslet. Men förutsättningen är att allmänheten
verkligen har rätt att röra sig fritt på det avstängda
området. Det får alltså inte bestå av tomt,
plantering eller skadekänslig mark, till exempel åkrar.
Sådan mark kan markägaren alltid spärra av.
Allemansrätten kan inte utvidgas genom stängsel-
genombrott, den bara bevaras på samma sätt som
innan stängslet sattes upp.
Det är inte säkert att passagen öppnas ens när
allemansrätt gäller på området. Det kan hända att
markägaren har vägande skäl för sin avspärrning,
medan allmänhetens behov att röra sig i området
inte är så stort. Bland annat kan man ta hänsyn till
att en grindöppning kan väntas leda till en sådan
invasion på området att marken just på grund av
besökarnas mängd kan riskera att bli allvarligt
skadad, eller att ägaren får svårt att driva en pågå-
ende verksamhet på fastigheten om till-
strömningen blir för stor; han använder den kanske
till vilohem. Har allmänheten tillgång till likvärdiga
friluftsområden – till exempel tillräckligt med andra
bra badplatser i närheten – är det tänkbart att
genombrottet inte medges. För att markägaren skall
tvingas att släppa fram allmänheten fordras i
allmänhet att friluftsintresset klart väger tyngre än
hans intresse.
Stängselgenombrott har till exempel tillåtits när
en markägare på västkusten spärrade av en badplats,
som allmänheten sedan gammalt använde,
med ett staket. Hans stuga låg cirka 70 meter från
badplatsen på en klippsluttning utan skyddande
träd. Regeringsrätten ansåg att badstranden inte
ingick i tomten. (Regeringsrättens årsbok 1961
sid. 73.)
I ett annat fall vägrade emellertid regeringsrätten
stängselgenombrott vid en strand 150 meter från
en herrgård. Där spelade det tydligen en roll att det
gällde ett öppet område med karaktär av park och
med terrassanläggningar och liknande. (Regerings-
rättens årsbok 1991, ref. 54.) -
Felaktiga skyltar har ju suttit uppe förut. Jag kommer inte ihåg, men har de tagits ner?
sida 23:
Kan markägaren
utestänga allmänheten?
Skyltar
Ibland försöker markägare på olika sätt skydda sig
mot både bil- och gångtrafik. Han kan markera det
område där han vill slippa främlingar med skyltar
(”Privat område”, ”Privat badplats”, ”Tillträde
förbjudet” etc). Sådana skyltar får man emellertid
inte ha uppsatta utan tillstånd av kommunen
(byggnadsnämnd eller motsvarande), utom när det
är alldeles klart att allmänheten inte får passera.
Det gäller till exempel utan tvekan i fråga om en
tomt eller en plantering. Man får också sätta upp
skylt som ”är behörig av något annat skäl”; den
kanske varnar för en verklig fara, till exempel en
brant eller en arg tjur. (Se 5 § lag med särskilda
bestämmelser om gaturenhållning och skyltning).
En skylt spelar i och för sig ingen roll för rätten
till gångtrafik, om inte de faktiska förhållandena
ger ägaren stöd för förbudet. Förbud att beträda
ett område som inte utgör tomt, plantering etc.
behöver alltså besökaren egentligen inte respektera.
Om markägarens ståndpunkt verkar någorlunda
– det ligger till exempel en sommarstuga i
närheten, fast på något längre avstånd än här har
angetts som tomtområde – gör man dock klokast i
att rätta sig efter förbudet; tomtbegreppet är så
pass oklart att främlingen bör ha en viss säkerhets-
marginal. Framgår det av skylten att kommunen
har tillåtit den, bör man avgjort hålla sig borta från
området. Då har markägaren antagligen rätt att
förbjuda tillträde.
Om någon har en sådan skylt uppsatt utan laglig
rätt till det, riskerar han att myndighet förelägger
honom att ta bort den obehöriga skylten (12 § i
den nämnda lagen). -
Svenne;677700 wrote:http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/8100/91-620-8161-6/
Du får fanimej löka på deras bryggor om du vill.
Det finns väl ingen brygga där?
Däremot står det i texten du refererar till, på sida 18:
”Vidare har det betydelse om byggnaden vid tillfället är befolkad. Det är tvivelaktigt om man alls kan
straffas för passage vintertid intill en synbarligen
obebodd sommarstuga, ifall man går på mark som
inte riskerar att skadas. Men för straffrihet fordras
nog i så fall att byggnaden tydligt står tom; det räcker inte att invånarna tycks vara ute mera tillfälligt.
Invid andra tomma byggnader än bostadshus får
man antagligen passera, om marken inte kan skadas, eftersom där inte finns någon hemfrid att störa.”För övrigt inleder ju boken/texten väldigt vagt, hur nu det påverkar?
-
Gud! Jag skulle velat vara där. Är fast i Dubai.
…kontrast…
-
jopi;677678 wrote:Tyckte mina DKCWM funkade helt ok förra året men i år har de varit kass, valde köra utan förra veckan, tog hellre kylan.
Funderade på om de torkat till så att greppet försvunnit, för det tycker jag är absolut viktigaste aspekten på en handske, hur bra grepp. Tänk om den satt som gjuten på bommen, hade ju kunnat vara bättre är utan nästan inbillar jag mig.
Remspray/vax har jag inte testat men det var ju intressant. Dock så vill man ju ha grepp på insidan av handsken också. Kanske ska testa och skära upp mina eftersom jag ändå inte gillar dem längre, så hade jag det på 90-talet.jopi, vänta med att skära upp handskarna! Testa greppspräj inuti skulle jag säga. Har du bara bra friktion mellan handen och handsken och sen mellan handsken och bommen så är allt bra. Det är det här som är grejen ju. DaKine CWM är tillräckligt förböjd för att inte fjädra tillbaka och ge kramp. Nu är det bara att se till att friktionen finns bå båda sidorna. Att jag inte tänkte på att det är så enkelt förut. Sen tycker jag det vore super att också få till den där vattentäta förslutningen mellan dräkten och handsken, då är vi hemma och händerna blir inget problem mer!
Det har kommit bättre och bättre dräkter för kallare väder och jag antar att vi har surfingen att tacka för det eftersom det är en så pass mycket större sport. Nu hänger det nog på oss själva att få till den här grejen med handsken, för det tror jag inte något stort företag med vinstintresse kommer göra åt oss.
Så, hur ska vi börja? Vi har två grejer att fixa. Friktionen – mellan handen och vanten och mellan vanten och bommen. Och sen att fästa handsken vattentätt mot dräkten. Får vi ett vattentät fäste kan vi testa flera olika friktionsgrejer i vanten. Men helt vattenfritt kanske det inte går att få vanten så att man kan använda krita eller kalk som man använder när man klättrar, på gym eller i gymnastik.
-
Jag tror inte att den handsken är tillräckligt förböjd. Jag tror den ger kramp direkt.
DaKine Cold Water mitten är förböjd så att den passar så som man håller i bommen, vilket jag tycker gör hela skillnaden.
Mick;677658 wrote:Eller den här typen?http://www.neptunusmarinsport.se/dykning/handskar-och-boots/arid-dry-glove.html
-
Verkar grymt – nu börjar det bli riktigt intressant 🙂 Det här skulle jag vilja testa.
DaKinevanten går nog lätt att fästa i den, men hur fäster man dräkten utan att förstöra den?
Jeppo_F;677652 wrote:Jag har sånna här på min dyktorrdräkt: http://www.sitech.se/pages/default_uk.asp?SectionID=3363
Alltså alternativ 1, men utan slabbandet med att gjuta själv. Funkar kanon för dykning, och borde funka bra även för surf. Jag har valt att ha kvar en latexmudd också för lite extra säkerhet, så att man inte vattenfyller hela torrdräkten om man tappar handsken, och sätter en bit akvarieslang under mudden för att få luftgenomströmning ut till handskarna. Det behövs ju däremot inte i det här fallet.Dessutom känner man sig som värsta astronauten när man tar på sig handskarna, och det är ju roligt!
/j
-
I do agree on the colors.
Does someone have a price quote on the sails just so we know what ball park we are in???
-
dr Masse;677467 wrote:Jag skulle komma i form på Maui. 😀
😉
-
Ångrar kanske lite själv att jag sålde mitt 3.7 SF :smirk:
-
Ja, ska jag kanske skaffa mig en riktigt bra vinterdräkt och vara med i vinter, eller ska jag hålla ut – springa, klättra, träna och se till att komma i bra form – tills fem veckor på Maui mars-april?
Vad skulle ni göra?
-
Härligt att se. Inte crowded på den lineupen 🙂 Känns bra att veta vad jag ska satsa på när jag väl får frigjorda resurser för det!
Den där första vågen ser i alla fall rätt massiv ut
-
Tack för en bra artikel Lars!
-
Kul att höra Tomas!
Gud vad jag skulle vilja se bilder!
Torö visar en helt annan sida vid högvatten.
O vad najs det hade vart att vara med om det igen! Kanske i mellandagarna… …Tror ni de sydliga vindarna håller i sig och fortsätter pressa upp vatten söderifrån? 😛
