ola-h
Forumsvar skapade
-
Per Andersson står för övrigt som shaper på tre av den nya Acidbrädorna till 2004, Acid 70, Acid 74 (som jag har en i min boardbag) samt Acid 94.
-
Shapen är ju i alla fall inte äldre än de första AB+ och som sagt låg de väldigt långt framme. Så det är ju långt ifrån säkert att en 2003 (klassisk) vågbräda av något känt märke är mer ”modern”. Däremot vore det ju intressant att få veta var vikten kommer ifrån. Är det extra förstärkningar så, tror jag att man kan vara säker på att det är en mycket välbyggt och tålig bräda man köper, om än något tung.
Det finns dock två möjliga saker att tänka över. Dels så får man nog räkna med att stroppar och fena i kvalitet som motsvarar andra seriebrädor konstar minst en tusing, snarare något mer. Sedan, vilket möjligen är mer problematisk, är dessa brädor designade för att just vara lätta. Mer exakt, lättvindegenskaperna hos en sådan bräda kommer delvis från att en (duktig) seglare kan få dem att plana tidigt trots en rätt radikal shape, just tack vara lätt vikt. När brädorna blivit tyngre kommer nog användningsområdet förskjutas åt det mer ”radikala” hållet, och det utan att brädorna blivit mer radikala. Alltså, man kapar lättvindsegenskaper utan att tjäna något i hårdvind eller bra vågförhållanden. Eftersom det dock krävs en hel del teknik för att till fullo utnyttja potentialen hos riktigt lätta brädor av den här typen när det gäller tidigt planing så blir dock kanske inte skillnaden så enormt stor för alla (även om en lätt bräda förståss alltsi känns trevlig).
-
Jag har haft segel, bommar och master liggandes i min takbox i åtskilliga tusen timmar utan inbrott. Risken torde vara rätt liten att någon bryter sig in i din box för att just sno surfprylar, i alla fall ”hemma i stan”.
Skidbox för segel mm är mycket smidigt, men nackdelen är förståss att bensinförbrukningen blir lite högre, men har man ändå brädor på taket så är nog skillnaden minimal.
-
Bolleskären borde ni testa…(men själv är jag på resande fot).
-
Jag har gjort programmen själv, i princip så skapar man en matematisk representation av rockerkurvan och sedan beräknar man kurvans krökning. Krökningen är en representation av hur mycket kurvan ”böjer”. Mer exakt kan man säga att krökningen i en punkt är 1/R där R är radien på den cirkel som bäst passar kurvan i punkten. Mer krökning på kurvan ger alltså att större värde på krökningen. Sedan kan man sätta igång att studera kur krökningen ändras längs med rockerkurvan, samt hur konkaver, v, kanaler mm förändrar krökningar längs brädans botten.
-
Det absolut viktigaste för en brädas egenskaper är rockerkurvan, olika mycket böj och olika placering av böjenn är helt avgörande och utan vetskap om dessa kurvor är det i princip meningslöst att jämföra data på olika brädor om det är ”känslan” brädan man vill åt. Hela rockerkurvan spelar roll, men framför allt är det biten från mastfoten och bakåt (ungefär) som är mest avgörande. Eftersom det här rör som om en kurva med rätt lite krökning så är det svårt att med bana ögat skilja olika brädor åt.
Förutom rockerkurvan så är resten av bottenformen viktig. Konkaver och v kan påverka känslan i brädan väldigt mycket (och dessa detaljer påverkar i sin tur också rockern på sätt och vis). Man kan t ex kägga in lite v i brädan på ett visst sätt och få den att bli lite mer ”lös” betydelsen snabbare kant till kant, men brädan kan då samtidigt bli aningens trögare att få igång.
Även brädans kanter, dvs hur övergången från botten till själva kanten ser ut, spelar mycket stor roll.
Så, fram med linjaler och skarpa ögon, så kanske du och din kompis kan jämföra era brädor lite mer detaljerat och sedan lära er (eller i alla fall ta fram lite personliga teorier) om bräddesign och hur denna påverkar seglingsegenskaperna. Själv är jag väldigt intresserad av detta och försöker alltid när jag kört en viss bräda ta mig en rätt detaljerad titt på shapen för att se om brädans egenskaper går att förklara med några speciella detaljer i shapen. Jag har även speciella datorprogram som jag använder för att analysera rockerkurvor och bottenformer. Hur mycket sådana analyser man än gör är det ändå först på vattnet man verkligen kan få grepp om en bräda eftersom i slutändan är det helheten av alla detaljer som avgör. Mycket kan man få fram genom att titta på och mäta brädan, men när det gäller att skilja en bra bräda från en superbra bräda är det bara tid på vattnet som gäller.
-
Alltså, det är inte så att det är några problem med min Liberty, bara det att KelaPro är snäppet mer gedigen, vilket bland annat yttrar sig i att den ovaliserar sig ännu mindre i basen när man drar hårt nedhalet, att finishen inte är i klass med Kelpro, och att det känns lite hemmameckat med ett aluförstärkningen längst ned på Libertyn (samt att Liberty inte levereras med en Bounty nedstucken i förlängaren).
I mitt tycke är Liberty ändå en grym förlängare, tvåa på marknaden efter Kela.
Angående kopp vs pinne så håller jag med de flesta att med en bra förlängare och passande kopp så funkar det kanon. Dock kan jag personligen inte riktigt se varför pinne är svagare. Min gissning är att, pinne dock är betydligt mer känsligt för att den är monterad rätt. Gängar den upp sig det minsta så ryker den direkt om det blir lite belastning på den. Själv körde jag dock pinne från 89-2002 utan att segla av en enda (och det bar en hel del hyftsat tuffa förhållanden, inkluderande shorebreaket i Guincho, Diamond Head mm). Då såg jag dock till att skruva åt den riktigt hårt, limma med permanent locktight samt att byta dem efter ettt par-tre år.
Den som tyckte pinne var OK och ”bara” hade kört av 2 st på 4 år tycker jag har lite konstig syn på vad som är OK. En mastfot som pajar är ett onödigt haveri och är du på fel (eller rätt) ställe kan det innebära både en lång (och kansk farlig) simtur och en totalkrachad rigg och kanske en förlorad bräda. Kanske är rent av ett mastfotsbrott det sämsta av alla haverier. 2 sådana per 4 år är alltså under all kritik och i mitt tycke definitivt ett skäl att byta system.
-
Kelapro, som Oscar rekomenderade är troligen världens bästa förlängare, och priset är ändå i nivå med andra carbonförlängare av rang. Personligen tycker jag Kela känns betydligt gedignare än alla andra kolförlängare, och ändå tillhör de också de allra lättaste. Dock är även jag tveksam till om den i nuvarande version går upp till 40cm. Annars är kanske Liberty det bästa valet. Deras kolfibervariant går till 46 eller 48 eller nåt sådant. Båda dessa förlängare har Stremalineds nedhalssystem som väl betraktas som det bästa. Många formulaseglare använder det, och de behöver ju dra en del i sina segel.
Liberty når inte riktigt samma kvalitetsnivå som Kelapro (jag har båda och kan jämföra) men min Liberty har hållit för hård användning uop till 44cm förlängning i 2.5 år, så jag kan rekomendera även dessa, i väntan på längre Kelapro.
-
Det är en Canon EOD 10D med EF 300/4 L och EF 1.4x extender. ISO 400, typiskt ca 1/2500-1/3000, bländare ca 6.3-8.
-
Så vitt jag kan se är bilden bara lite hårdare beskuren på Starboard än vad den är nedan
[img]http://www.surfzone.se/pp/data/500/14ola-air-1-151_5198-med.jpg?8432[/img]
och så är hela bilden på Starboard lite vriden på sidan också. Rätt kul att se hur de fixar och trixar.
-
Jo jag blev själv förvånad över hur de fått till bilden. Jag kollade lite till på den i fotoshop, och de har inte bara ändrat färgerna, utan de har plockat vissa delar av bilden med något trixigt verktyg och sedan gjort dessa delar mer blå. Kolla noga på den delen av vattnet som skymtar genom seglet så ser ni att det fortfarande är mer grönaktigt. Jag provade själv med ”trollstaven” men det funkade inte så bra, kanske går det med lite bättre handlag eller bättre inställningar. Starboards web är för övrigt övelag ganska blå, så det var väl också en av anledningarna att de ändrade bilden.
-
I måndags hade jag ett inbokat möte på mitt jobb i Karlstad, men fick tyvärr ställe in det via ett email 06.00 eftersom det dykt upp ett akut ärende som måste lösas under dagen i Göteborg istället (underförstått, mitt andra jobb, som är i Göteborg, fast samtidigt ni vindsurfare inser givetvis att det akuta var en vindprogos på väst 13-18 och ärendet i fråga var:
-
Jo, jag har ingen vario på mina (vilket möjligen kommer göra 3.5:an något svårsåld, det skulle varit vario på just den storleken, men det blev lite fel).
Hots variosystem, som jag beskrev i förra inlägget, är bra eftersom man skipper remmarna när man inte behöver dem. Den enda nackdelen men detta är väl att det finns viss risk att man tappar bort den lösa toppen.
-
Jag håller med Staffan. Även mina segel funkar bra om man bara hänger upp dem enligt rekomendationerna, men vill man ha full koll får man nog lära sig trimma de segel man har, intelite enbart på siffror. Att det sedan finns mer eller mindre svårtrimmade segel är en annan sak.
När det gäller variotopp håller jag också med Staffan. På mina HOT kan man vid beställning välja att strunta i variotopp och då setter enbart ett kevlarförstärkt band i toppen, ingen lite löjlig plugg eller dylikt. Bara att köra i masten och nedhala. Väljer man segel med variotopp kommer seglet med en löstagbar variodel som man kör med om man har för lång mast, men också med en liten plugg som man sätter dit om man hr rätt mast. Med den senare får man alltså 0-toppförlängning och denna osäkerhet i trimmet, smat risk för glidning mm elimineras. Nackdelen med pluggen är att man när man stuckit i masten får gå upp och kolla att pluggen hamnat rätt, men det är ju ingen stor grej, och dessutom gäller ju det alla variosystem också. Jag tror för övrigt bl a NPs variosysten har liknande möjlighet att bara köra en plugg.
-
Jag har en liten deal med Starboard och de har frågat om jag har några bra bilder, så nu när dessa bilder så OK ut skickade jag in dem till Tor, som är han som är ansvarig för deras webbsidor. Det som är mest skoj är att bilder från ett höstruskigt Sverige kan platsa bland de vanligtvis dominerande Hawaiibilderna.
