ola-h
Forumsvar skapade
-
För längre bommar, två meter och upp, tror jag kolbommar ger märkbart bättre prestanda. För kortare bommar är skillnaden mindre. Det är ingen tvekan om att en bra kolbom är både styvare och lättare och dessutom hållbarare (speciellt i längden). Å andra sidan är det ännu mindre tvekan om att en kolbom är dyrare. Även fast jag kör korta bommar tycker jag kolbommens fördelar gör de värda de extra pengarna. Nu lägger ju jag å andra sidan rätt mycket pengar på vindsurfingprylar totalt sett.
Har du en mer begränsad budget och kanske väljer mellan uppgradering av masten eller bommen eller står inför något annat liknande övervägande, då är det lurigare. För bommar under 2m tycker jag kolbom kommer en bit ned på prioriteringslistan trots allt. Jag skulle förr komplettera med t ex en 370-mast till 4.0:an eller några extra fenor.
-
Men tänk om den hade sjunkit någon kilometer ut. Då snackar vi artificiellt rev med storpotential. Får man ned båten i rätt riktning, bara, så kan det rent av bli sidvind ibland. Det var möjligen inte en vågtörstande desperat vindsurfare som körde den andra båten?
-
80 liter sjunker mer än 88 liter i absolut stillastående. EN bräda som EVO 80 har dock mer yta (placerad på ett ”effektivare” sätt) än t ex Acid 88. Det gör att den dels till och med vis helt stillastående sjunker förhållandevis långsammare och (mer intressant) att den vid minsta fart framåt ger mer uppåtdrivande kraft och därför kan gå högre i vattnet.
Observera ett en 85-kilosseglare även på en 88-litersbräda ligger drygt 15 liter minus om man räknar hela utrustningens vikt, så det är rent tekniskt inte någon floater vi talar om. Mao, även med 88:an måste man använda brädans lyftkraft (skapad av farten) för att inte sjunka. EVO:n dimensioner gör den dessutom enklara att hantera om den sjunkit lite samt att den snabbare kommer upp till ytan då man får drag igen.
Allt detta gör att jag har svårt att tro att EVO 80 inte kommer ge minst lika bra ”flytkänsla” som Acid 88 (eller annan klassisk vågis av samma storlek) även i mycket låg fart.
-
För kännedom så har jag en deal med Starboard och får köpa brädor billigare än i butik. Jag försöker dock hålla mig så neutral som möjligt trots detta. Givetvis fårr jag ingen provision eller nå’t om du väljer att köpa just Starboard. I ditt fall gällde ju frågan dessutom Starboard explicit.
Jag nämner detta eftersom det ibland finns en del här som ”irriterar sig” sådant som skulle kunna tolkas som någon slags smygreklam. Korten på bordet, alltså.
-
Japp, jag är rätt säker på att 80-litaren är den bästa EVO:n för dig. Teamseglarna som är i din viktklass kör till och med 74:an upp till 5.7, ungefär. Teamseglare brukar dock oftast vara hyfsat säkra och klara sig med mindre brädor än oss vanliga dödliga. När det gäller just EVO:n skulle jag nog säga att ju duktigare man är, desto mer kan man utnyttja brädans förmåga att ”flyta” bättre än volymen anger (och därmed gå ner mer i storlek).
Att ”gå ned” till EVO 80 i ditt fall är dock knappast något problem, som sagt.
-
Jag väger visserligen klart mindre än dig (68), men har kört både Acid och EVo (i mindre storlekar) rätt mycket. Jag skulle säga att EVO antagligen är den bästa kompromissen. Är det enbart Sverigesegling det handlar om så blir valet ännu enklare. Detta är baserat på min egen erfarenhet och jag är dessutom rätt säker på att fördelen med EVO bli större ju tyngre seglaren är.
Acid är också mycket bra brädor och det är lite synd att de kommer i skuggan av ”moderniteten” EVO som de lite gör. Det som skulle kunna tala för ACID är att de inger en känsla av mer snabbhet. EVO är inte långsamma, men de känns inte så snabba.
Läs mer om EVO och hur de är att segla på: http://www.surfzone.se/forum/showthreaded.php?Cat=1&Number=179766&page=2&view=collapsed&sb=5&o=7&fpart=1
-
Jag tror det är Robby Seeger även på denna bild.
-
Jo antagligen blir det instabilt om man bra kortal längden som det är nu. MEN; min ”vision” innefattar också annan seglingteknik, kanske masten placerad annorlunda etc. Det finns många exempel genom sportutrustningshistorien där en trend börjat lite långsamt inom en gren av sporten och alla sade att ”det kommer inte funka för ditten och datten”.
Ett supertydligt exempel är utförsåkningsskidor med mycket skärning och kort längd (carving). Trenden startade nästan samtidigt dels för friåkningslagg för pist inspirerade av snowboard och som en försiktig ökning av skärningen på tävlingsskidor för storslalom. Sedan: PANG några började köra friåkningslaggen på tävling och så var en helt ny era född. Ändå tog det många år tills skidor för slalom blev anpassade till den nya trenden. I storslalom (och super-G och störtlopp) var tekniken redan väldigt nära det som behövdes för att utnyttja och hantera de nya skidorna, men i slalom var det inte så. Många hävdade länge att slslomskidor måste vara långe och smala för att få tillräckligt isgrepp. Nu, med ny åkteknik (och superkorta skidor med rejält med skärning) vet vi att det inte är så.
Stig Strand brukar när ämnet kommer upp i TV säga att redan Stenmark testade skidor med mycket skärning (på typ 80-talet), men att materialet inte var tillräckligt bra och idéen inte funkade då. Detta är jag övertygad om inte stämmer. De testade säkert, men att det inte funkade beror på andra saker. Faktum är att de (handgjorda) tävlingsskidor som körs i världscupen ofta har en grundkonstruktion som nästan är identisk med den som fanns på 80-talet och tidigare (typ träkärna, några metallager, en torsionsbox i glasfiber, vanliga sidokanter etc). Det man inte fattade (skulle jag tro) var att man var tvungen att variera skidans flex mer än tidigare (via att i princip endast göra skidans kärna tunnare) och att det, som sagt, krävdes en annan åkteknik.
OK, en liten utvikning ovan, men man kan tänka sig att själva seglingstekniken i freestyle utvecklas åt ett håll som gör kortare brädor möjliga. T ex kan man tänka sig att mer genomgående kurva i kombination med kanske mindre fenor skulle göra att man kan utföra glidtricken mer upprättstående och därför liksom glider mer på brädans mittdel än på (den ”ickeexisterande”) fören. Ja, ja, vi får se.
-
Jag tycker nog att ”rent teoretiskt” kunde en mycket kort bräda lämpa sig väl för dagens freestylesegling. Det är ju extremt mycket segling i stropparna och att ha mycket av brädan mellan fötterna borde kunna ge en fördel. Givetvif finns flera praktiska problem att lösa, bland attan att ”få plats” med scoop etc. Troligen kräver en mycket kort shape mer kurva genom brädan, lite som en wakeboard eller vissa kitebrädor. De flesta vindsrufingbrädor har ju snarast gått åt motsatt håll, med mindre rocker i brädans bakre hälft.
På vågsidan behöver man antagligen ännu mer runda till hela rockern enligt ovan. Även där används nu på de flesta brädor en rätt rak del i rockerkurvan under framfoten för att ge mer stabilitet i längsled i svängen (bland annat). Detta gäller även på korta vågbrädor som t ex EVO:n. Går man ännu kortare och inte får plats med så mycket längd för scoop kanske man måste tänka om med avseende på detta och antingen vänja sig vid mindre stabilitet eller försöka designa in stabiliteten i brädan på något annat sätt.
Personligen tror jag dock säkert att vi kommer se experiment med vindsurfingbrädor för vågor i längd under 2m också. Kanske inte så mycket för snabb down-the-line, men väl för innovativ våg-freestyle med skatekänsla. Skulle också kunna tänka mig att kite-sidan kan komma att stå för en del inspiration allt eftersom de blir bättre och bättre på att utnyttja vågorna. Om 10 år kanske goiters, ponch mm är lika vanligt förekommande i Apelviken som framåtloopar är idag.
-
Jag har kört Hot rätt mycket, bland annat Psyclon av diverse årsmodeller och från 3.7-6.3. Personligen gillar jag dessa segle skarp. Förutom själva seglingsegenskaperna så är de schysst konstruerade med väldigt låg vikt samt ändå hållbara. Mina har klarat flera rejäla spolningar i masthögt på Maui/Oahu bland annat.
Huruvida 6.3 ger signifikant tidigare planing än 6.6 beror på flera saker, mest kanske på brädans storlek. Med en freestyle på 100 liter tror jag dock att även en 85-kiloskille tjänar på att välja 6.6:an. Som sagt nedan är ju Psyclone väldigt lätta vilket i princip gör att man kan välja dem lite större utan att ”överrigga brädan”.
När det gäller mast håller jag också med Magnus. 430 på 6.6:an är inget problem alls, även om du möjligen kan få ut lite mer drag ur seglet med en (styvare) 460-mast.
Med 6.3 blir ju dessutom, som du skriver, din segellinje något ”skev”. 6.6 ger en bättre balans och eftersom den storleken också känns som en lagom största size för dig känns och du inte behöver investera i längre mast så känns ju valet ganska enkelt.
-
OK. Jag tror att kontrollerbarhet kan vara olika saker i olika situationer och för olika seglare. Traditionellt brukar ju smalhet och mycket v sägas ge bra kontroll. Kanske är detta sant, med jag skull snarare säga att detta ger en lugn gång genom relativt snällt chop och i inte allt för mycket vind. Är det tokblåsigt och tokchoppigt kommer det oavsett shape bli så att brädan blir lite oavsiktligt luftburen då och då. I mitt tycke är det då hur brädan hanterar dessa situationer som avgör hur enkel den är att köra i hårdvind.
På EVO:n finns ett par detaljer som gör den bra på detta. Dels verkar konkaver (enkelkonkav fram) rent generellt ge en lugnare gång och en mkukare kontakt med chop. Jag vet inte exakt varför, men gissningsvis har det att göra med att vatten som träffar brädan får ett stabilt flöde över den krökta ytan. Allt fler vågbrädestillverkare använder konkaver på sina brädor. Starboard och AHD har gjort det länge, nu kör även t ex JP och Quatro hårt med liknande bottenformer.
EVOn är också ovanligt kort. Det betyder att i luften får vinden mindre ”hävstångsverkan” än på en längre bräda. När vinden tar tag och försöker vrida brädan ur fötterna på dig (och helst trycka ned nosen i vattnet lite i lä…) så har du mer att säga till om. Detta accentueras av en rätt bred stance på EVO:n.
Vidare är EVO:n bred och rund i nosen. När vinden blåser tag i brädan så ger nosen stora marginaler vid landningen. Det känns som att när brädan är på väg att landa lite snett så tar lämplig del av nosen i och brädan rätas upp på kurs automatiskt. Detta gör att brädan känns säker och att man vågar slappna av mer än annars, speciellt på halvvind eler slör, tycker jag.
EN annan kontrollfråga tror jag har att göra med rockerkurvan. Det spelar in väldigt mycket i bottensvängen, man också en del rakt fram. EVO:n, i likhet med många traditionella brädor, har en relativt lång del av rockerkurvan under framfoten som är rätt rak (egentligen är det lite mer komplext och konkaver, v mm kommer också in i bilden). Det gör liksom brädan stabil i längsled och en mindre obalans skickar inte direkt brädan in i sväng eller nå´t. Brädor som har en lite mer ”kontinuerligt krökt” rocker (och inga andra shapedetaljer som ”plattar ut rockern”) blir i och för sig väldigt loosa, men kan också bli svårkontrollerade på grund av detta.
-
Jag vet inte hur det är med hållbarheten. Jag har inte haft några sådana problem. Min EVO blev överkörd av en kille som kom i full fart nedför en våg, och då blev det skador efter fenan, men det blev bara ett ”snyggt yxhugg” som gick bra att laga.
Det jag läst och även tror själv är att Wood inte är skörare, men lite svårare att laga snyggt om man får skador i träområdet. D-ram är ju lätt att laga snyggt. Å andra sidan är det inte så vanligt attt mna får skador i området där det är rent trä.
-
Ja, faktiskt. Inte bara jag utan ävan många andra seglare samt tester i diverse magasin utrycker att just allroundmässigheten kanske är EVO:n största styrka. Skulle jag enbart ha en vågis (”världen runt”) skulle jag välja en EVO, troligen 70 (som jag dock inte testat än och kanske ännu mindre om en sådan fanns). Som endavågis för sverigebruk är valet ännu enklare för mig.
Bredden och den breda tailen visar sig ha väldigt lite att göra med kontrollerbarheten i hårdvind och chop. Jag har kört flera brädor med bredd på 50-52 som definitivt inte varit mer kontrollerbara än EVO74:an (med sina 56 cm).
Jag kan gärna utveckla varför jag tror EVO:n funkar på detta sätt (dvs vilka shapedetaljer som bidrar till kontrollerbarheten i detta fall) om någon skulle vara intresserad.
-
Alla Canons objektiv som heter EF någonting passar till Canons digitala systemkameror D30, D60, EOS 10d, EOS 300d, EOS 1D, EOS 1 Ds och nya EOS 1D mkII (vilket är alla objektiv med Autofocus (och hoppas nu inte någon kommer dragande med det gamla specialobjektivet som fanns till T80 på sent 80-tal och slår mig på fingrarna)).
Dock får du (med tex 10d och 300d) en ”brännviddsförlängning” på 1,6x. Ur vindsurfingperspektiv är detta väldigt bra eftersom ett 300mm tele helt plötsligt motsvarar ett 480mm. Om man dock också vill ha en normalzoom med någorlunda vidvinkel bli det knepigare, 35mm motsvarare 56, 28mm 45 och 24 motsvarar 38mm. För att få ”acceptabel” vidvinkel får man gå ned mot 16-18mm (26-29mm) vilket inte är öbjektiv som de flesta ”analoga” fotografer har i fotoväskan. Mao krävs ofta en liten extrainvestering här.
Å andra sidan kommer ju t ex 300d i allmänhet med det passande objektivet EF-s 18-55 nästan på köpet.
Något annat att observera är att Canons äldre serie av blixtar (till EOS-systemet) som heter EZ-någonting INTE funkar till digitalkamerorna. Alla nyare blixtar (EX-någonting) funkar dock, liksom många nya piratblixtar.
Annat att tänka på är att extra handgrepp, extra batterier, extra minneskort mm också kostar en del till dessa kameror.
-
Jag har kört EVO74:an ned till överriggad 4.0 i kombination med superchop ett par gånger men ej med 3.5. Även om brädan som sagt är stor rent volymmässigt så funkar segling i sådana förhållande mycket bra eftersom brädan är extremt lugn och kontrollerbar. Jag skulle säga att den faktiskt klarar den här typen av förhållanden bättre än de flesta andra 75-litersbrädor.
En grej med EVO:n är at den känns störrre än vad den är i extrem lättvind. Står man helt still sjunker den såklart som vilken anna bräda som helst med samma volym, men när man bara rör sig sakta framåt så ger den bättre flytkänsla än en traditionell vågis av motsvarande volym. Detta gör att man kan välja EVO:n mindra än normalt. När det blåser på rejält tycker jag dock inte (som sagt ovan) att den uppför sig som en större bräda.
Vilken storlek man än väljer tror jag alltså att mna får en bräda med att stort spann. För dig är det alltså en smaksak i valet mellan 74 och 70. Dock, eftersom du har en större bräda känns nog 70:an som en bättre kompromiss (förutsatt att den för övrigt funkar som 74:an, vilket jag förhoppningsvis vet om en månad).
