rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Som jag misstänkte då… Mer pengar i sporten gav alltså 80-talsseglarna mycket större möjligheter att utvecklas än vad dagens seglare har. Och visst är det väl som Masse säger att det är mindre ”cirkus” nu, Dunken är väl den ende som fortfarande håller sig med caddies.
Det där med Caddy låter ju annars som en jävligt bra idé. Hur många skulle inte ladda mycket hårdare om de visste att det skulle segla ut en kille med nya prylar om man sumpade de man hade? Sen vore det så klart bra om vinden la sig eller öka plötsligt.
-
@TomasN]Men det där har väl avhandlats förut Sporten ska inte bli stor, då vore det inte lika coolt och stränderna skulle bli överbefolkde. Låt de hålla sig till golfen o fotbollen.[/QUOTE wrote:
Javisst, se till att sporten förblir liten så man får resa land och rike runt för att komma till närmaste surfbutik, brädproduktionen förblir småskalig med de höga priser det medför och att man blir tvungen att köra ensam om man vill segla sent på säsongen.
Vafan, Sverige har tusen mil kust eller nåt sånt, det finns tamigfan plats för hundratusentals surfare.
-
Alltså… Gutta cavat lapidem…
Vill vi se mer vindsurfing i teve så är det att försöka gång på gång som gäller. Och acceptera att dit som hamnar i teve antagligen blir pausunderhållning och inte ett seriöst sportreportage. Det vore faktiskt inte så svårt att underrätta pressen när det t.ex. kommer en kanonprognos för Torö eller Åsa eller så. Eventuellt också efteråt, komplett med lite bilder och film. Första gången det görs lär responsen bli noll, förmodligen också tionde och femtionde gången men förr eller senare… Sist det var bra prognos för Torö så skickade jag ett mail till en maillista där jag vet att folk från flera tidningar läser. En dag kanske det står ett filmteam och filmar när förhållandena är kanon.
-
Äh. Vi kommer alltid ha miljöproblem. Fixa ett så kommer ett nytt. Lite som att städa, man kan tycka att man är klar, men vänta några veckor så behöver det göras igen. Så det är nog värt att fortsätta.
Däremot kan man ju tänka sig att tråden snarare hör hemma i nåt annat forum.
-
Justja. Många av oss vindsurfare har väldigt assymetriska kroppar, med väldigt stora och starka ryggmuskler men desto mindre muskler på bröst och mage. Min tjej (som är gyminstruktör) inspekterade mina ryggmuskler och påpekade att det är väldigt sällan man ser så stora ryggmuskler, det är på sina ställen nästan svårt att hitta ryggraden för alla muskler, men eftersom magen är rätt svag så betyder det mest att jag får en överdrivet svankig hållning som ger mig ryggproblem.
Se till att träna de muskler som inte tränas av surfingen om du vill slippa problem i längden.
-
Jag upplever att surfing i olika vindar ställer rätt olika krav på kroppen. I svag vind är det viktigaste att ha råstyrka under de korta stunder man faktiskt måste hiva runt en jätterigg med muskelkraft, själva seglandet rakt fram kräver rätt lite av kroppen.
När sen vinden ökar upplever jag att syreupptagningsförmåga är A och O. Med fullt drag i 5.0 eller mindre blir jag väldigt ofta andfådd och får mjölksyra i armarna.
Vad gäller själva träningen så är det egentligen inga konstigheter. Tung muskelbyggande träning ger råstyrkan.
Syreupptagningsförmåga är i viss mån en omskrivning för kondition och behöver i princip inte tränas på nåt sätt som liknar surfingen. Jogging eller cykling funkar precis lika bra som att köra i roddmaskin (som för delen också mest är benträning om man gör rätt). Däremot får hjärtat jobba hårdare ju fler muskelgrupper som jobbar så i princip är simning och längdskidåkning bättre än löpning som är bättre än cykling men skillnaden är inte större än att man lika gärna kan välja den träningsform man tycker är roligast.
Däremot så ställer ju surfing rätt varierade krav på hjärtat. Överriggad får man fort mjölksyra så har man en bra mjölksyratålighet så kan man segla överriggad längre. Samtidigt brukar de flesta surfare vilja segla 4-5 timmar på raken utan att gå iland i ”onödan” och då tar i princip alltid kroppens kolhydratdepåer slut, de räcker normalt i 30-60 minuter, sen handlar det om kroppens förmåga att förbränna fett.
Summan av det här är att du vill träna kondition på många olika intensitetsnivåer. Att träna lågintensivt, dvs 60-70 % av maxpulsen, är det som förbättrar fettförbränningsförmågan, mycket för att det inte är några större problem att köra lågintensivt i timtal. Ökar du pulsen så tränas framförallt kondition och syreupptagningsförmåga, och nånstans mellan 80 och 90 % av maxpulsen ligger mjölksyratröskeln för de flesta så om du kör enstaka högintensiva pass (korta intervallpass typ) över mjölksyratröskeln så ökar mjölksyratåligheten och du blir bättre på att jobba för fullt. Tänk på att kroppen behöver uppåt en vecka för att återhämta sig från ett högintensivt pass så kör inte såna pass oftare än så om du är rädd om hälsan. Dessutom är träning på riktigt höga intensiteter rätt plågsamt, nånstans över 90 % brukar de flesta bokstavligen bli illamående och om man faktiskt når maxpulsen är det inte ovanligt att man spyr.
Så lite om muskelbyggande och styrketräning. Sätter du igång med det så blir det gärna så att du blir sämre ett tag innan du faktiskt blir bättre. Grejen är att styrkan handlar om muskelvolym medan uthålligheten handlar om kapillärtätheten. När du börjar träna styrka så växer musklerna rätt fort men antalet kapillärer förblir ungefär detsamma, vilket betyder att samma antal kapillärer nu måste syrsätta en större muskel. Resultatet är att din uthållighet blir sämre. Lösningen är att varva den muskelbyggande styrketräningen med perioder av mer uthållighetsinriktad träning, då kommer kapillärtätheten efterhand att öka och du kommer både vara stark och uthållig. Däremot tar styrketräning tid, räkna med att uthålligheten minskar i säkert ett år eller så.
-
Oregistrerad wrote:Man tänker sig att utvecklingen måste vara social, ekonomisk och ekologiskt hållbar för att vi skall kunna klara av miljöproblemen. Den uppmärksamma läsaren inser att dessa ord kan värderas rätt godtyckligt. Tanken är dock att fattiga människor inte, som Rasmus antyder, har tid, förmåga och kunskap att ta hand om sin miljö (för det kan vi rika människor). Vi måste hjälpa, utvecklas gemensamt, utrota fattigdom minska klyftor, bygga broar och så vidare. – Fint va? Men att som Rasmus insinuera, jag vet inte om han gör det, att de fattiga är skyldiga till sin fattigdom och i förlängingen sin miljöförstöring stinker fascism, inskränkthet och Nozicksk vidrig djävla nyliberalism.
Jag vet inte om de fattiga är skyldiga till sin fattigdom och sin miljöförstöring eller inte. Däremot vet jag att den som är rik oftare kan välja. Vi kan välja ekologiskt odlad mat och välja bort horribelt miljöfarliga produkter för vi har nästan tillgång till ett substitut som är lika bra även om man struntar i miljöaspekten.Är man fattig och bor i ett fattigt land är dock chansen hyfsad att det val man har är att vara fattig och hungrig eller bli mätt genom att på nåt vis förstöra sin miljö. Att hugga ner en bit regnskog för att kunna odla marken där brukar ge öken och inte åker och den som gör det är i allmänhet rätt desperat. Vi måste absolut utrota fattigdomen om vi ska ha en chans att göra nåt åt miljön.
För att dra det till sin spets – nästan alla krig (och krig är fattigdomens fulaste ansikte, även om rika länder är inblandade brukar det handla om fattigdom) är miljökatastrofer av ofantliga mått. Stora högteknologiska USA avlövar djungler, små länder utrotar djurarter och tänder eld på oljekällor. Det såg rätt ljust ut för bergsgorillorna innan folkmordet bröt ut, nu gör det inte det längre, och tack vare afghanistankriget så är det tveksamt om det finns några snöleoparder kvar.
-
Smurff wrote:På övriga punkter tycker jag nog att du har en något överdriven skeptisk hållning 😀 men du har rätt i att man inte skall svälja allt med hull och hår.
Fråga: Hur hade planeteten sett ut idag om människan ströks från ekvationen eller låt oss säga industrialismen ströks, hade vi då debatterar klimatförändringar? det är möjligt men vilken typ av förändringar då?
Om människan ströks hade vi inte diskuterat. Om bara industrialismen ströks… Vissa hävdar att vi började släppa ut koldioxid den dag vi slutade vara nomader och började bruka jorden, tydligen binder odlad vegetation mindre koldioxid än vild, och det bidrar till att öka växthuseffekten.Sen kan man nog också på andra hållet spekulera i om inte vi fått industrialism förr eller senare även om vi inte haft tillgång till fossila energikällor. Befolkningen ökade med ungefär samma exponent även innan industrialismen och den kanske uppstod för att befolkningstätheten gjort den möjlig. Har för mig att Marian Radetsky nånstans påpekade att före 1915 användes knappt nån olja alls och tillväxten i världsekonomin var ändå god.
-
Calle_B wrote:En irriterande faktor är att det förmodligen (med all säkerhet) finns mijövänlig energi som kompliment till oljan idag, snart 2007. Frågan är hur mycket oljeföretagen lägger locket på denna miljövänliga teknik…
Så länge de kan sälja olja till ett pris vi konsumenter är beredda att acceptera så lägger de säkert locket på. Sen blir det andra bullar, då vill de vara först med att erbjuda alternativ innan nån annan gör det och driver dem i konkurs. Men det är också därför chansen är hyfsad att marknaden fixar miljön. Så länge oljan nästan sprutar upp med självtryck är den i princip gratis, men sen blir alternativen konkurrenskraftiga. Visst är alternativ som oljeskiffer och kol dåliga för miljön men att göra flytande bränslen av dem kostar en del och då kan miljövänliga alternativ klara sig bra. -
Sen tycker jag förstås att ”lagom högt” är en bättre bomhöjd än ”högt”, men det beror på att jag har testat. Bommen till min 9.7:a har en tendens att glida ner, så när jag seglar med det seglet sätter jag ofta bommen ända upp och då planar jag knappt, tenderar att riva riggen över mig och ha alldeles för mycket vikt på fötterna. Efter en stund har bommen glidit ner lite och då går det bättre och efterhand hittar jag ett idealläge. Sen fortsätter bommen nedåt och då går det efterhand trögare och trögare och efter ca 2 timmar är det dags att höja bommen igen.
-
Tilläggas bör att jag betraktar ”peak oil” som ett potentiellt mycket värre problem än växthuseffekten. I princip kan många växthuseffektrelaterade problem lösas genom att folk flyttar omkring, men om vi inte har en bra energikälla som kan massproduceras utan användande av olja (många påstår att produktion av t.ex. etanol kräver mer energi i form av olja än etanolen ger, men förhoppningsvis använder vi olja till den produktionen för att vi kan, inte för att vi måste) då är vi rökta. Om jordbruket kollapsar av energibrist blir det ingen mat.
-
Judo-Freddan wrote:Flyktingströmmar norrut ifrån Afrika kan väl ändå inte vara en okänd företeelse eller..? Den extrema torkan -84 i Etiopien ledde ju till en svältkatastrof som dödade över en miljon människor..
Jag tror du förväxlar effektivisering och omställning med minskad konsumtion i största allmänhet. Jag tror att det snarare handlar om att slösa mindre och prioritera bättre. Om folk uppmärksammar problemet och därför cyklar/åker buss och tunnelbana mer istället för att åka bil, väljer varor vars förpackningar dragit mindre energi och drar ur mobilladdaren när telefonen är laddad så kan jag inte se det stora ”armodet” i detta.
Men sedan handlar det också om att inse att vi helt enkelt måste sluta använda fossila bränslen så fort det bara går. Den omställningen kräver kreativitet och disciplin och nej det räcker inte med att säga att marknadskrafterna får lösa det.
Vad jag vill minnas så var etiopien -84 ett land i krig. Så gott som alla svältkatastrofer jag hört talas om har varit relaterade till krig eller vanstyre i auktoritära stater.Jag förväxlar ingenting. Om man halverar uppvärmningskostnaden per kvadratmeter bostad, så kan man leva vidare i sitt gamla hus som nu kräver hälften så mycket energi till uppvärmning, eller så kan man bygga ett dubbelt så stort hus till samma uppvärmningskostnad som man redan hade råd med. I bägge fallen har man effektiviserat. Och om det nya huset man bygger inte är dubbelt så stort som det gamla har man hur som haver minskat energiförbrukningen och ändå fåt en rymligare bostad.
Vad gäller armod så kan du titta på http://www.lifeaftertheoilcrash.net. Deras skräckprognoser säger ju att 2-4 miljarder människor kommer svälta ihjäl när ”peak oil” kommer. Du må påstå att det krävs nåt annat än marknadskrafter men marknadskrafterna är just precis vad som kommer lösa problemet. Antingen hittar vi ett bränsle som kan framställas i ofantliga mängder eller så dör hälften av oss, minst. Och användandet av det nya bränslet kommer öka gradvis när priserna på fossila bränslen rusar i höjden, precis som marknadskrafterna dikterar.
-
Calle_B wrote:Då rekomenderar jag min herre att öppna ögonen ner mot Afrika och andra delar av regionen där folk flyr. Det är dock svårt att avgöra om de flyr från våld eller bristen på vattenbrist (som borde räknas som en mijörelaterad fråga?)
Sedan kan du inte förneka den mängd avfall västvärlden skickar runt jorden. Den mängden har ju ökat något kopiöst!Och ja, Domedags-tugget säljer bättre. Låt det säljas, poängen är att en förändring av dagens konsumtion, ekonomi, miljötänk bör förändras (oavsett ”vilken forskare man tror på”.
Vattenbrist vet jag inte om det är miljörelaterat, men det är lösbart i många fall. Och visst skickar vi en massa avfall hit och dit, men som sagt, länder på väg upp producerar rätt mycket på egen hand.Och jag är inte säker på hur mycket dagens konsumtion bör förändras. Förmodligen bör den effektiviseras, och det sker ju fortlöpande allteftersom energipriserna stiger, men somliga miljödebattörer verkar anse att vi måste dra ner på vår välfärd och materiella standard för att rädda vår miljö, och jag tror det är kontraproduktivt. Det är den som mår bra och är mätt som bryr sig om miljön, inte den som svälter och går utan jobb. Det är inte de rika som hugger ner regnskog för att få odlingsbar mark eller tjuvjagar utrotningshotade djur.
-
Utskärningen (assymetrisk häck/outline tror jag det kallades) kom till för att många mauiseglare bara seglade på Hookipa hela tiden, eller i alla fall i förhållanden där vinden nästan alltid hade samma riktning i förhållande till vågen, och därför optimerade man brädans form för det.
Grejen är att i bottensvängen vill man ju egentligen ha en bräda med väldigt snabb form och bra stabilitet i högfartssvängar, medan man vid toppsvängen vill ha en bräda som svänger på en femöring i låg fart. Alltså gör man den kanten som doppas i bottensvängen utdragen, med långsmal häck och bredaste punkten rätt långt fram, medan ”toppsvängssidan” får en kortare, knubbigare outline med bredaste punkten lite längre bak och en avhuggen tail. Eventuellt försökte man också ha lite olika rocker på de båda sidorna.
I princip dog assyn ut när Jason Polakow för första gången slog Robby Naish i ett vågheat. I alla fall skryter JP om att han är den som fick assyn att dö ut. JP:s brädor var symmetriska och var framförallt sandwichkonstruktioner medan assy-brädorna var i clarkfoam och polyester.
Däremot, ta en noggrann titt på vad hookipaspecialister som Graham Ezzy m.fl. seglar på, så ser du att assyn inte är helt utdöd utan snarare har börjat komma tillbaka de senaste 2-3 åren eller så, även om assymetrin inte är på långa vägar lika uttalad som på 80-talet.
-
Är väl inte så otroligt att han gör. Det finns ofta byar som ger lite extra knuff, och en hel del duktiga speedseglare har seglat nästan lika fort som vinden. Det går t.o.m. att segla fortare än vinden, men bara i svaga vindar om jag förstått saken rätt.
