AB+

[surfslusken]

Hmm.. vi såg Jesper B rippa av sin AB+ i Varberg för nån vecka sen. Han knäckte den från rail till rail, och den var tydligen xtra förstärkt med ett lager väv.

Ok, till historien hör väl att han även knäckte foten i samma veva. Hur förstärkt den var framgick inte. Så det kanske kan vara en förmildrande omständighet till AB+ favör.

[nordgren]

Hum, liten allmän fråga men det är väll ändå ingen som kan tvivla på att AB+ är grymma brädor? Det var väll frågan om ifall de som SP och BSS har fått in var gamla modeller eller någon slags första-form-modeller (dom som blir lite tyngre än de efter)?

Eller det kanske bara är jag som inte är med i diskussionen?

[anonym-anvandare]

Grym shape MEN 87 l väger runt 6,8 kg (utan stroppar+fena)!!!

[mag]

Jotack, ingen bräda hade hållt för Jeppes hopp den dagen. De som såg hoppen, inkl foten håller nog med!

Jag skulle snarare tro att dessa brädor är bland de sista som gjordes, typ konkurslager som någon annan kommenterade. Så de håller troligen bättre kvalitet, annars tror jag inte att Marcus vågar sälja dem.

Angående vikten (jag har inte känt på dessa Varbergsbrädor själv) Men, Även traditionella produktionsbrädor kan skilja 0,5 kilo mellan samma bräda av samma produktionsleverans. Och den misstänksamme kunden frågar sig då- vilken av dessa man ska välja, en lätt eller den tyngre? Men det är en annan diskussion.

AB+ är dock gjorda mer hantverksmässigt och vikten borde därför skilja mindre om det inte är någon full kines som varit med och byggt. Vägde ni flera brädor när ni var i shopen?
/Magnus

[anonym-anvandare]

Har vägt 77, 80 samt 87 l. Som sagt är det fina brädor, men vikten på samtliga låg mellan 6,5 – 6,85 (utan stropp/fena). Vet inte riktigt var vikten kommer ifrån? De första AB+ vägde ca. 5,1 men höll inte och när de sedan förstärktes och vägde runt >5,6 var de “bullit-proof”. Möjligt att ett extra lager lagts på alt. att de är ommålade. I mitt tycke grym shape MEN alldeles för tunga?! SP har sedan koll och skulle inte ta på sig att sälja produkter som inte håller kvalité, men det är en annan story.

Skulle vara kul att se brädorna på vattnet. Med tanke på “old-school” shape och vikt är jag dock lite osäker?
/Jason

[mag]

Vad väger konkurrenternas brädor i shopen?

Nej, färgen stämmer inte med deras andra brädor som jag tycker är grymt snygga. Undrar varför dessa är vita?

De kan ha ett annat skum med högre densitet i dessa vilket påverkar vikten negativt. Ett lätt skum gör många hekto skillnad men påverkar också hållbarheten på hela konstruktionen, en balansgång helt enkelt. När andra customtillverkare gör extremt lätta versioner (ex Quatro har 3 versioner med olika vikt) är det ofta skummet som ändras, förutom finare kolvävar mm. Men garantierna lämnas sällan för tyngre seglare eller hopp på dessa lättvarianter.
/Magnus

[big_jeppe]

Om man är osäker på brädans hållbarhet, ursprung och shape skulle jag hellre köpa en fjolårsbräda från http://www.surfkeppler.de (auslauf=REA). Då kan man få ett välkänt märke för samma pengar. Jag vet visserligen inget om beställningsbrädor och exclusiva/udda märken, men jag tycker att brädorna verkar dyra med tanke på alla frågetecken kring dem.

[ola-h]

Shapen är ju i alla fall inte äldre än de första AB+ och som sagt låg de väldigt långt framme. Så det är ju långt ifrån säkert att en 2003 (klassisk) vågbräda av något känt märke är mer “modern”. Däremot vore det ju intressant att få veta var vikten kommer ifrån. Är det extra förstärkningar så, tror jag att man kan vara säker på att det är en mycket välbyggt och tålig bräda man köper, om än något tung.

Det finns dock två möjliga saker att tänka över. Dels så får man nog räkna med att stroppar och fena i kvalitet som motsvarar andra seriebrädor konstar minst en tusing, snarare något mer. Sedan, vilket möjligen är mer problematisk, är dessa brädor designade för att just vara lätta. Mer exakt, lättvindegenskaperna hos en sådan bräda kommer delvis från att en (duktig) seglare kan få dem att plana tidigt trots en rätt radikal shape, just tack vara lätt vikt. När brädorna blivit tyngre kommer nog användningsområdet förskjutas åt det mer “radikala” hållet, och det utan att brädorna blivit mer radikala. Alltså, man kapar lättvindsegenskaper utan att tjäna något i hårdvind eller bra vågförhållanden. Eftersom det dock krävs en hel del teknik för att till fullo utnyttja potentialen hos riktigt lätta brädor av den här typen när det gäller tidigt planing så blir dock kanske inte skillnaden så enormt stor för alla (även om en lätt bräda förståss alltsi känns trevlig).