-
Surfpremiär i Antarktis!
Surfpremiär i Umeå idag, bland isflak o valrossar. Västerbottens största tidning var o dokumenterade våran tidiga sässongspremiär. Vi surfade till brädan frös fast mellan två isblock ca 1tim senare. Men det var det värt för att promota sporten. Känns skönt att vara igång igen efter uppehållet.
-
9 Svar
-
Härligt att höra! Keep the spirit! (Kanske ingen aloha-spirit direkt, men coooooolt i varje fall!)
-
Det nämdes också på de lokala nyheterna på tv4!!!!
-
Det kommer att bli en ovanligt tidig säsong för många i år.
Strongt
Bosse -
skönt att veta att man inte är ensam om att ge sig ut bland isflaken….
-
Ligger inte isen tjock däruppe så här års? Och i såfall hur fick ni hål på den?
-
Nej, det är bara is dom första 100 metrarna ut, där är det bottenfryst, sen hoppar man i från kanten och sen är det bara att ladda.
-
Det går att läsa artikeln på http://www.vk.se, Det stod på förstasidan bredvid Elofssons VM-guld. Sen var artikeln i del 2, framsidan med bild o allt.
-
Artikeln:
Surfade på
vintervindarEn märklig syn mötte de som sökte sig ut till Lillskärsudden, Sörmjöle i söndags. Trots att det är i mitten av februari hade Fredrik Carlsson och Dick Rylander från Umeå letat fram vindsurfingbrädan.
Bortanför den isvall som bildats ett par hundra meter ut från stranden provade de vintervindarna.
– Vi har försökt vara ute och surfa så tidigt som möjligt vare år, berättar Dick.
I fjol tog de med sig brädan ut på Nydalasjön den 1 maj. Precis när isen hade gått.
– Men i år har vi satt ett nytt rekord, säger Fredrik.
Redan i lördags var Fredrik och Dick ute för att se var man kunde surfa. De hade hört att vindarna var bra – det blåste kuling. De undersökte förhållandena både i Holmsund och vid Lillskärsudden.
– Här är fördelen att det är så långgrunt, säger Dick. Vi brukar vara här också på sommaren.
Då det är långgrunt är det lättare att ta sig upp på brädan igen om man faller i.
Iklädda enbart en våtdräkt med huva samt en extra väst surfade Fredrik och Dick ut på vågorna.
– Det var inte kallt. Det enda vi frös om var händerna.
För säkerhets skull hade de utrustat sig med en vindsurfingbräda med extra flytkraft. Så att det skulle bli lättare att ta sig in mot land om de seglat för långt ut.
När solen började dala valde Dick och Fredrik att söka sig in mot den isbelagda delen av viken.
– Det blev så mycket is i seglet och vi var rädd för att det skulle knäckas.
Väl uppe på isen, som havet format till ett frostigt landskap, konstaterade de att det hade varit som att vindsurfa i Antarktis.MONICA ENGSTRÖM
(från VKs webbsajt, http://www.vk.se/redaktion/tidigare/mandag/sidor/05.html)Kul! Surfa På!
-
Satan i gatan, strongt gjort. imponerande
Logga in för att svara.