-
Torö söndag!
-
@Lars_K 506047 wrote:
Masthögt är när seglena försvinner bakom vågtopparna. Det krävs inga konstiga ögonmått så man kan missta sej på det. Torö plockar upp vågor bra, precis som Gislövs som också har halva östersjön som fetch. Västkusten kräver mer vind, runt 20 m/s i några timmar från rätt håll. Mag skrev tex att de hade masthögt i Vilshärad söndags morse. Men du kanske inte tror på din egen team-mate heller!? Det gäller att vara där när det händer bara. Något som du och Basse inte verkar ha fattat…Moahahaha! =)
Då var det altså masthögt efter som de försvan bakom vågorna!!!
Och som sagt det gäller att vara där när det händer!!!
Jag har seglat vågor sedan tidigt 80 tal och vågade mig inte ens ut i dessa vågor!
Har aldrig seglat vilshärad men jag känner till få ställen som är så håriga som torö! Har svårt att tro att kicken blir den samma på många andra ställen! Speciell i nästan ren onshore.Respekt!
-
Masthögt ger en jävla adrenalinkick oavsett var man seglar. Fast i onshore mot en stenig strand som Torö (eller Åsa inre för den delen) sprutar adrenalinet ut genom öronen. Jäkligt ball! 🙂
-
@Lars_K 506047 wrote:
Masthögt är när seglena försvinner bakom vågtopparna. Det krävs inga konstiga ögonmått så man kan missta sej på det. Torö plockar upp vågor bra, precis som Gislövs som också har halva östersjön som fetch. Västkusten kräver mer vind, runt 20 m/s i några timmar från rätt håll. Mag skrev tex att de hade masthögt i Vilshärad söndags morse. Men du kanske inte tror på din egen team-mate heller!? Det gäller att vara där när det händer bara. Något som du och Basse inte verkar ha fattat…Moahahaha! =)
Sätt dig i strandbrynet när det är en meter shorebreak så kommer masttopparna också försvinna…
Jag tycker man känner om det är mastögt eller ej när man seglar – när man droppar in och ser att det bryter ovanför masttoppen. Fast coolast är det som sagt när man från vattnet ser en annan seglare på en riktigt stor våg. När seglaren liksom bara är mitt på vågen, rejält med våg nedanför och sedan ändå bryt ovanför masttoppen, DÅ är det stort.
Det hade varit grymt coolt med en hjälmkamera i söndags. Jeppe skrev att han inte ville uppskatta storleken för att ingen skulle tro honom. Jag var inte heller där ute och gjorde höjduppskattningar direkt – fullt sjå med att segla. Men en av bilderna jag har kvar på näthinnan när Fredrik seglar på ett monster säger mig att det mycket väl kan ha varit 6-7 meter, kanske mer. Vågmätning från Norra Östersjön från söndagen säger att dyningarna var uppe på 6m. Och de växer ju när det bryter…
-
Jeppe, du såg lite tagen ut när jag mötte dig på stranden efter spolningen – men humöret på topp som vanligt! Har själv kört masthögt MEN i side/sideoff 4,7 och 30 grader varmt – jag var INTE sugen på att ge mig ut utanför Stenstranden i nästan rak onshore 20m/s, 8 grader varmt, regn och en bra bit över mast!
Hatten av även för Larry som dominerade i Kärringviken, riktigt snygg segling!
Måndag förmiddag – sol och sidvind i 1-2meters vågor, var som balsam för själen efter den onda onda söndagsseglingen. Trots att kroppen var bra sliten efter nästan 4h tungt överriggad dan innan…
-
@Ola H. 506069 wrote:
Sätt dig i strandbrynet när det är en meter shorebreak så kommer masttopparna också försvinna…
Jag sitter aldrig i strandbrytet när det går masthöga vågor. Vafan ska jag göra det för? Jag är ute på vattnet istället. Självfallet. =)
-
I reportaget från 85 är det gamla Torö-räven Palle Glans som seglar, Binge tog bilderna tror jag. Den dan var inte alls lika stort, bättre vinkel och skön sol. Dessutom enbart Palle ute för att Binge tjatade på honom för han ville ha bilden. Vi var tydligen lika fotokåta på den tiden!
Första gången jag vår på Torö var Palle kungen. Han la väl både rigg och bräda på hyllan för så där 10-15 år sen dock.
/JB
-
Kollade med en som jobbar på SMHI:
“Maxvind i söndags var 27 m/sek vid Landsort. Från 8 på morgonen växlade det mellan 24 och 27 m/s nästan hela dagen!!”F-n vilken dag jag valde att göra min vågdebut på……
-
@JakeTheWake 506096 wrote:
Kollade med en som jobbar på SMHI:
“Maxvind i söndags var 27 m/sek vid Landsort. Från 8 på morgonen växlade det mellan 24 och 27 m/s nästan hela dagen!!”F-n vilken dag jag valde att göra min vågdebut på……
Ja vad kan man säga?
Det blir i alla fall inte mycket tuffare än så! så om du fick mersmak så kan det ju nästan bara bli enklare, Cleanare och kanske varmare. Dock sällan en sån adrenalinkick som i söndags. Jag svävar fortfarande på små moln, (Eller är det träningsvärk?)
Välkommen till gänget som är fast i vågens dråg! -
Vill anknyta till Jespers spolning på stenstranden i förrgår med en egen upplevelse från lördagens monstervågor. Var riggad och klar på stenstranden någon gång efter tre och gjorde bedömningen att släpa utrustningen längs stranden, mot Kärringviken, för att segla ut för babord istället. Brukar alltid göra det då det är onshore och stort på stenstranden för att inte bli uppspottad på stenarna någon minut senare. Runt hörnet på västra sidan av stenstranden går alltid en lagom stark ström som brukar hjälpa att ta en ut mellan två stora stenar. Märkte att strömmen var betydligt starkare idag än någon gång jag legat i den förut. Att vattenstarta var svårt, då brädan liksom drev ifrån en innan man hunnit ställa sig upp. Väl ute på vattnet började jag ta höjd för att kryssa ut utanför brytet på stenstranden. Skulle bara höjda ovanför skäret som ligger en bit väster om stenstranden då jag gjorde en grov missbedömning. Hade bra fart och ca 20m tillgodo lovart om skäret då ett större set rullade in. Hamnade på ett vågface och de 20 metrarna försvann, då allt vatten mellan mig och ön sögs upp i vågen på bråkdelen av en sekund. Det gick grymt snabbt och jag kom ihåg att jag kände typ, ”helvete jag kommer inte ut!”. Släppte brädan för att inte få den mellan mig och stenhällen och sen var det bara att åka med. Det sista jag såg var att grejerna damp ner på stenarna och liksom studsade iväg, lyfta av vinden. Sedan följde en närstudie av skäret. Hade tur att en stor våg lyfte upp mig så jag landade ståendes och kunde sikta på bästa exit innan nästa vitvattenvägg dundrade in. Lä om ön möttes vågorna från båda sidor i ett inferno av vitvatten. Det var sjukt strömt och svårt att hålla sig vid ytan.
När jag äntligen fått tag på utrustningen igen låg jag inne i Kärringviken. Jag hade alltså blivit spolad från stenstranden in i Kärringviken. Kunde konstatera att min utrustning som verkar hålla för allt, inte hade tagit så mycket stryk denna gång heller. Lite skrap på brädan och bommen och hackmärken på mastfickan. Masten hade klarat sig ok, det är ju ändå en powerex. Körde resten av eftermiddagen i kärringviken som jag tyckte var ganska lik Lejjet i onshore den här dagen. Kryssade efter Jesper ut till stenstranden senare, gippade på utsidan och blev jagad av ett par monster som lätt var över mast. Helt klart störst någonsin på Torö för mig. Var alldeles för trött vid det här laget. En repa, sedan räckte det för mig och jag stämplade ut.Var tillbaka vid soluppgången på måndagen men var för trött för att vindsurfa. Vågsurfade ett par timmar i soluppgången på allmänningen och fick några av mina bästa torörides. Testade vågorna på udden vid niotiden, men de var för stökiga och sönderblåsta där. Satt ett tag på brädan och såg vindsurfarna rippa i fin sideshore och riktigt fina vågor.
/Christian
-
Det måste varit du som gick ut precis före mig. Jag såg att det ble lite sketchy. Jag tog också den vägen ut båda gångerna jag gick ut, fast utan spolningen. Det var rätt läskigt just mellan udden och kobben en bit ut. Inte stort, men rätt strömt och vågor åt alla hålla varav en del dumpade rätt rejält. Jag gippade där ett par gånger och det gällde att kolla sig omkring och kolla efter en bra yta och sedan än hyfsat fri väg ut. Mycket av tricket med att segla i den här sortens förhållanden tycker jag är att hålla lite bättre uppsikt och planera sina spår lite mer noggrannt än normalt och sedan se till att hålla farten uppe och inte trilla i onödan i gippar mm.
-
Aha, mmm, “inte trilla i onödan i gippar mm”, ska tänka på det nästa gång.
(Antalet gippar jag satte i förrgår var ganska lätt räknade!) 🙂
-
Plus att om jag tänker “inte trilla i gippen” så brukar resultatet ofta bli det motsatta: Jag fegar, bromsar, skotar ut och gör i stora hela allt sånt man inte ska göra om man vill komma runt i gippen.
-
Tänk inte så då.
-
Nä precis. Alltid skota in fullt, alltid hålla så hög fart som möjligt så går det oftast bra.
-
Japp….de va jag som loggade 32,4 m/s i en by med en liten handhållen vindmätare. Tilläggas bör att i sundet in i Kärringviken är det lite venturieffekt…….
Å vågorna va stora….riktigt stora……men det som var mest imponerande var att det var masthöga som bröt topp till botten……..riktigt elaka vattenfall…..det är den största skillnaden mot andra ställen i Sverige…….det blir mast på många ställen….men inte vågor som slår topp till botten…….
Jag trodde faktiskt inte att det kunde bli så stora framsidor på Torö……Själv kitar ja nu mer…….å man blev stående på stranden……överjävligt med vind…..hade så gärna smakat på stenstranden denna klassiska dag dag……
/H
Logga in för att svara.