-
utredning av isseglingsolyckan mars 2011
-
Jo, fast om du redan ligger i vattnet så lär ju luften inte komma till benen förrän det är fullt i dräkten.
-
En vanlig surfflytväst ger iaf lite flytkraft!
Har åkt igenom en gång med långfärdsskridskor en bit ut på tunn is..anser mig själv som hyffsat stark och, ja lovar, det var på håret att jag kom upp. Hade missat fångrem i skrevet på ryggsäcken och den flöt upp och pressade ner kroppen vid iskanten. Kommer aldrig göra om det misstaget.
Jag (med flytväst) och Oåxen efter en fin dag på Vättern!
-
Jo, jag kör i alla fall alltid med luftfylld ombytespåse i ryggan som alltid har grenband. Vi brukar låta niorna på skolan jag jobbar på bada isvak, de som vill. Det är alltid en lika chockartad upplevelse.
-
Vad jag kan se gäller det i resonemanget att skilja lite på päron och äpplen. Jag tillhör inte kategrorin långfärdsskridskoåkare men har fört en hel del resonemang med de som är ute långt ut i skärgården på isar som säkert sätter skräck i många isbrädeåkare. I dessa sammanhang är det naturligtvis viktigt att ha rätt utrusning och där fyller ju ryggsäcken en viktig funktion.
Om vi istället ser på isbrädeåkare så är det nog ändå så att vi inte behöver “chansa” på samma sätt som extrema isfanstaster gör. Det som är lite av grejen med extrem åkning på långfärdsskridskor är ju inget för oss som vill bränna fram och tillbaka på säker is. Där skiljer sig även isbrädeåkning något från segling med isjakt, där den senare generellt är betydligt snabbare och kräver ansenligt större ytor. En isbräda kan istället ge tillräcklig stimulans på mindre åkyta. Det kan räcka med en till två fotbollsplaner för att det ska vara riktigt kul med en 4-medars, timme ut och timme in.
Ryggsäcken hänger säkert med de flesta som kör isbrädor men den kan ju lika gärna placeras på isen när man kommit fram till den yta som är lämplig. Då kanske en liten flytväst ändå är att föredra.
För de som både gillar äpplen och päron kanske min grannes rekommendation står sig ganska väl. Ta på er långsfärdsskridskorna och täck av den yta ni sedan tänker köra bräda på! Om ni rekat ytan bör ni kunna känna er trygga i att plocka fram brädan och begränsa er till “säkra” områden. Alltså – åkytan kan utökas rejält om ni först kollat av med grillorna på.
-
När vi kör lite längre turer sker det en bra bit in på säsongen på tjocka isar, +20 cm. Det kan förvisso ändå finnas svaga punkter även om risken är mindre. Då kör jag alltid med ryggan. Hemma vid samhället kan man tillåta sig att köra med enbart isdubbar/räddningslina på rekad is.
-
Olyckan inträffade ju när omvandlingen til våris börjat, vilket gör isbedömning än vanskligare. Sen är det för dom som är ovana viktigt att påpeka den enormt stora skillnaden mellan sötvattensis och is som finns i skärgårdarna, saltis eller om man så vill bräckvattensis.
På småsjöar som jag känner väl kan jag tänka mig att åka ensam utan flyt-ryggsäck i, men jag skulle aldrig drömma om att göra detta på skärgårdsis. Den sämre kvalitéen på is som bildas med litet salt i, samt dom kraftiga vattenrörelserna i skärgården gör bräckvattensisen till en mycket mer svårförutsägbar skridskobana….
Logga in för att svara.