Forumsvar skapade

Sida 114 av 329
  • ola-h

    Medlem
    30 oktober, 2008 vid 12:37 som svar på: Angående situationen på Torö

    Det är förstås ckså ett plausibelt scenario, Peter. Som sagt, personen jag pratade med sade att kommunens önskan var att öka tillgängligheten. Dock var det problem rent juridiskt. Jag vet ju inte själv hur det ser ut vid det staketet (har aldrig varit i Kärringviken, bara på Stenstrand) så jag kände inte att jag kunde ge så mycket i en sådan diskussion. Masses originalinlägg i denna tråd värt att läsa igen, dock.

    Koa: Jo, så borde det vara om ytan som bryggfundamenten står på betraktas som någon slags allmän plats. Kanske även annars. Men kanske är enda sättet att få veta en juridisk process. Jag är helt enkelt inte insatt i vilka befogenheter kommun och länsstyrelse har. Om de anmodar fastighetsägaren att ta bort fundamentet och denne vägrar blir det ju ändå en juridisk process, antar jag.

    Man kan ju så stilla undra varför någon kapitalstark fastighetsägare inte redan anmält någon som gjort ”intrång” och drivit en process. För att de inte tror de skulle vinna kanske? För dem är det kanske en säkrare väg att försöka påverka kommunen.

  • ola-h

    Medlem
    30 oktober, 2008 vid 11:51 som svar på: Angående situationen på Torö

    OK, jag ringde upp en person på Miljöförvaltningen och hade ett mycket bra samtal. Min utgångspunkt var de olika dokument som figurerat här. Jag fick en hel del intressant information

    För det första har detta ärende delats upp i två. Ett som berör själva reservatet och regler för det. Där är det inte så komplicerat, egentligen. Vissa staket skall ned, vissa staket som finns har faktiskt fått tillåtelse att uppföras, men i det stora hela verkar det inte finnas speciellt stora problem på reservatsområdet. I detta ärende kommer de rätt snart tas beslut.

    Det andra ärendet är hur allemansrätten vs hemfris skall tolkas på de privata fastigheter som inte hör till naturreservatet. Där är planen att kommunen skal gå vidare och titta på varje fastighet för sig. Alla allmänna skrivningar om hur allemannsrätten skall tolkas längs Stranden som helhet är nu borttagna ur det dokument som är det liggande förslaget, t ex den som jag refererar till ovan ur protokollet och den som jag refererar tyll ytterovan ur bilagan till skötselplanen.

    Konsekvensen av detta för Stenstranden är att det (som i nästan alla fall) är upp till oss enskilda personer att göra vår tolkning av allemansrätten. Det finns ingen rekommendation från kommunen. Vid en konflikt blir det en fråga mellan den som (säger sig) nyttja allemansrätten och den som (säger sig) hävda hemfriden.

    Det var den sortens juridiska övervägande som fick kommunen att i nuläget inte lägga sig i allemansrättstolkningen. Kommunens önskan är att stranden som helhet skall vara tillgänglig för allmänheten enligt allemansrättsliga principer. Men de kan inte ta ett sådant beslut eftersom kommunen då skulle kunna bli rättsligt ansvarig om en domstol skulle finna att stranden är hemfridszon.

    Underförstått kan man säga att det som skulle behövas ur kommunens perspektiv är en rättslig prövning av ett sådant ärende. Man kan tänka sig att en fastighetsägare driver ärendet mot en enskild person, men det finns tydligen inga sådana prejudikat. Man kan också tänka sig att privatperson eller kommunen skulle driva ett ärende mot en fastighetsägare som t ex byggt ett staket som begränsar tillgången till det som privatpersonen/kommunen betraktar som område som skall vara tillgängligt enligt allemansrätten. I båda fallen skulle frågan ju bli huruvida området är att betrakta som ”allemansområde” eller ej.

    Min tolkning av detta är att vi antagligen inte kommer kunna förvänta oss ett beslut från kommunen som säger att stranden som helhet är ”allemansområde”. Och man kan fråga sig om det ens är bra för oss att de förhandlar – i en förhandling måste man ju ge och ta, liksom. Vad skall de ge? Den naturliga tolkningen för alla som besöker området är ju att stranden är ”allemansområde”, så vi kan glatt fortsätta att uppehålla oss där (givetvis med ett ordentligt mått av hänsynstagande, inte störa i onödan, osv).

    Situationen med staket, avspärrning mm med till Kärringviken berörde vi bara hastigt eftersom jag inte ens vet hur det ser ut där – men ni som vet kan kanske dra slutsatser från det allmänna dokmentet. Perosnen jag pratade med menade att hålet i staketet säkert var gjort av vindsurfare/kajtare och att de också hade trampat upp stigen. Så där finns säkert en del vidare diskussioner att föra.

    Jag tog också tillfället i akt att berätta om det som är unikt med Torö, dels det nationsunika i Stenstrand och vågorna där och hur det skulle vara närmast omöjligt att nyttja detta för vindsurfng om vissa delar av stranden var ”förbjudna”. Dessutom berättade jag om den speciella karaktären med ”Kärringviken” som en unik plats för vindsurfing för utövare i Stockholmsområdet. Antagligen hade min samtalspartner hört detta förut, men hon verkade genuint intresserad av att få det beskrivet av mig, och kanske hade hon inte helt insett vidden av Torö som unik plats för surfsporter av olika slag. Hon var dock rätt skeptiskt till Kiting – hon hade själv sett hur kajtare slet på vegetationen när de spjärnade emot med fötterna när drakarna skulle upp.

  • ola-h

    Medlem
    30 oktober, 2008 vid 10:14 som svar på: Angående situationen på Torö

    Följande utdrag ur det protokoll som Peter N skickade tidigare känns ju inte helt bra: (som jag kan se är det en del av ett förslag till beslut):

    ”Den fråga som varit mest kontroversiell är hur allemansrätten skall tolkas på
    Stenstranden, d v s var går gränsen mellan privatzon och allemansrättsligt tillgängligt område. Förvaltningen har bedömt att det under sommarmånaderna, när fastigheterna nyttjas och bebos, inte skall vara tillåtet att passera över strandområdena på de privata fastigheterna.”

  • ola-h

    Medlem
    30 oktober, 2008 vid 09:53 som svar på: Angående situationen på Torö

    Filen funkar inte, kan du maila den till mig?

    Något som oroar mig och som jag ät tämligen säker har kommit till av just den sortens smart lobby som jag pratar om ovan är följande utdrag ut skötselplanen från 2007 (http://www.nynashamn.se/download/18.119ceaa9115ceb5449680001273/Ören+Bilaga+1+skötselplan.pdf):

    ”Allemansrätten
    Enligt regeringsformen framgår att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Vad allemansrätten innebär eller omfattar har dock inte angetts i någon lagtext. Allemansrätten är en förmån som inte finns i många andra länder. Det är en frihet som innebär en begränsad rätt att använda annans fastighet. Men vår frihet får inte bli till ofrihet för andra.
    Allemansrätten kräver ansvar och omdöme. Vi får inte skada natur och djurliv, vi måste visa hänsyn mot markägare och mot andra människor i naturen, inte störa – inte förstöra. En fastighetsägare får inte drabbas av betydande olägenheter och har rätt till sin privatzon med hemfrid i ordets vidaste bemärkelse. De delar av Ören som utgör privat bebyggd tomtmark, inklusive stränderna, omfattas dock inte av allemansrätten och är därför inte tillgängliga för allmänheten.”

    Om jag skal vara riktigt konspiratoriskt så tycker jag inte att språket i den delen av dokumentet är av samma typ som i resten av doukmentet. Jag vet hur det funkar i den här typen av semi-politik/lobby. Vill man få något gjort skriver man en text själv och ”föreslår” att något liknande det skall skrivas i i lämplig förordning/paragraf/direktiv etc. Och med lite lagom kombination av list, lismande, argumentation och ibland tack vare okunskap och ren lathet hos ansvariga tjänstemän kan man få sin vilja igenom.

    Det vore intressant att få veta EXAKT VEM på kommunen som producerat den delen av texten, dvs inte vilka som godkänt skrivelsen som helhet utan vem som skrivit just de raderna.

  • ola-h

    Medlem
    30 oktober, 2008 vid 09:25 som svar på: Angående situationen på Torö

    Förhoppningsvis har du rätt, Calle, men rubriken i det dokumentet är något med Naturreservat. Området är Ören. Sedan står något objektnummer. Och all mark på Ören tillhör intre reservatet. Så utifrån det dokumentet kan jag inte personligen dra slutsatsen att föreskrifterna gäller även all privatägd mark som inte ingår i reservatet (jag minns inte exakt var gränserna går, det finns någon karta som postas tidigare).

    Annorlunda formulerat: Exakt vad är ”objektet” (Objektnr 0192-03-001) som dokumentet avser?

    Edit: OK jag såg att Calle postat kartan strax ovanför, och hela udden tillhör inte reservatet, i själva verket bara en minimal del av det som vindsurfas på Stenstrand.

    En möjlig tolkning av dokumentet är att det INTE förbjuder något annat än det som faktiskt ligger på reservatsområde. Eller så avses hela Ören. Klarhet önskas.

  • ola-h

    Medlem
    30 oktober, 2008 vid 08:45 som svar på: Angående situationen på Torö

    Liksom Poppo är jag inte säker på att detta är en enbart positiv nyhet.

    ”Vad många inte vet är att Örudden, som är särskilt populärt bland kite-surfare, ligger utanför reservatet, konstaterar Gun Svedman.”

    Står det i artikeln. I någon tidigare skrivning från Länsstyrelsen eller kommunen fanns det å ena sidan utfästelser om bättre tillgång för fritidsfolk, men samtidigt, lite halvfördolt, i diverser bisatser indikationer på att tomtägarna skulle får större möjlighet till ”privat strand”. Och det är väl möjlighet till passage längs stranden som är det mest centrala för oss, eller?

    Nyheten om att vssa staket skall tas bort låter kanske som en seger for oss Torövänner, men om man skal vara konspiratorisk kan det lika gärna vara resultat av lobby från några av de boende, som offrar några småsmulor (= något rivet staket, långt ifrån deras tomt, en toalett etc) och låter det bli en stor positiv nyhet, men sedan i lönndom kapar åt sig den stora vinsten (=förbjuda passage längs stranden). Jag tämligen säker på att en person som med egenintresse i området kan använda alla subtila knep som man kan tänka sig för sin lobby mot kommun och länsstyrelse och säkert också vara en smart förhandlare som kan lura skjortan av de flesta, kanske både av allmän opinion och av företrädare för kommun och länsstyrelse.

    Punkterna som Calle postar är bra, men frågan är alltså vilka delar av området som de gäller för. Allt är ju nämligen inte reservat.

    Så, det är nog bra om ni som har kontakt med kommunen fortsätter att följa upp detta rätt noga.

  • ola-h

    Medlem
    29 oktober, 2008 vid 20:17 som svar på: någon som skall till Jeri

    @dr Masse 512771 wrote:

    Det är mer det att det är enklare att träna simning i bassäng. Båda gillar oerhört mycket att bada i vågor och hav (till pappsen illa dolda glädje), men jag måste säga att simträningen (vilket kommer vara högaktuellt för min yngsta då) går bra mycket enklare i bassäng, helst saltvatten såklart!

    Men det verkar ju finnas skyddat vatten därnere, har ju sett på Peters freestylesekvensker… 😀

    Men skall två barnfamiljer lockas med så är det ju bra om det finns lite mer än en krog, en surfuthyrning och två utedass. Typ. 😉

    Annars har jag ett färdigövertalat barnfamiljsällskap ledigt på Maui i februari…

  • ola-h

    Medlem
    29 oktober, 2008 vid 15:30 som svar på: någon som skall till Jeri

    Vafan, Masse har du inte acklimatiserat dem till havsbad. Kör du vidare med pool på det där sättet kommer de sedan aldrig vilja bada i riktigt vatten.

    Jeri, är inte det något slags plattvattenställe? Är det inte blåsigt och jobbigt också? Vill du verkligen slösa tid och pengar på det?

    Även våra barn har i början varit lite tveksamma till oceanbad, speciellt efter lite manetbränningar och annat. Men med tiden fattar de tjusningen. Pool kan vara kul, men åka över halva jordklotet för att bada i en pool känns inte helt 100.

    Åk nu till Maui under lättvindsperioden istället och lär barnen vågsurfa.

    (Kölhalning avslutat)

  • ola-h

    Medlem
    29 oktober, 2008 vid 12:07 som svar på: Vett och ettikett

    Allvarligt talat har jag aldrig upplevt en situation där en krock skett eller varit nära där det inte varit vågor inblandade. I kappseglingssammanhang kan jag förstå att det måste vara noga med detta. Och kanske på plattvattenställen med extremt mycket folk på liten yta, men troligen inte där heller.

    Någon nämnde isjaksreglerna där det viktigaste regeln var att man aldrig har rätt till väg. Det känns som det enda vettiga förhållningssättet vid plattvattenvindsurfing också, och i nästan alla fall även i vågor.

    När det sker olyckor tror jag det i de flesta fall beror på ”rena olyckor” dvs situationer som i praktiken lika gärna kunde uppkommit om alla kände en given uppsättning regler. Eller så beror det på idioter som helt enkelt kör med för små marginaler (eller ännu värre håller stenhårt på någon slags regel oavsett vad som händer).

    Jag är faktiskt tämligen säker på att om vi genom ett under plötsligt skulle få alla att segla efter en viss uppsättning regler så skulle det bli fler olyckor. Det är helt enkelt bättre att hålla sig till allmän uppsikt. Och att dra in diverse diskussioner om ansvar och rättsväsendets eventuella syn på det hela leder ingenstans om vi är ute efter att undvika olyckor – snarare tvärtom. Typ: ”flytta på dig, annars ses vi i rätten”.

    Anledningen till att det just i brytande vågor behövs vissa riktlinjer är att det där väldigt ofta blir just mycket seglare på en liten yta. Dessutom är den dynamiska karaktären på själva seglingsarenan (vågorna blir som en egen spelare i detta, med en egen rörelse) något som gör att saker och ting sker snabbare och gör vissa ”flyktvägar” omöjliga och dessutom i sig kräver en del av seglarens uppmärksamhet (även om men inte tänker vara sig rida eller hoppa utan bara seglar omkring).

  • ola-h

    Medlem
    29 oktober, 2008 vid 08:55 som svar på: Vett och ettikett

    @adde 512632 wrote:

    Är väl i tredje tråden i detta ämne i höst men jag skriver detta igen. Rätt viktigt i frågan om vem som är vållande i tex en kollition mellan en som rider en våg och en som är på väg ut.


    Den som har rätt till väg är också skyldig att hålla kurs och fart.
    (Regel 17.1a i sjötrafikföreskrifterna).

    Egentligen rätt intressant och det hamnar i strid men intentionerna i våg-regeln som ju är att den som är på väg ut måste kunna _välja väg_ för att passera vågen på ett så lämpligt ställe som möjligt. Där handlar det alltså inte om att enbart ha (både rättighet och alltså även skyldighet) att hålla sin kurs.

    Sedan kan man ju ändra när det är dags att slå fast kursen, dvs hur nära den annalkande seglare får man justera kursen.

    Som jag ser det visar den här typen av regel snarare varför inte sjötrafikföreskrifterna är direkt tillämpbara på vindsurfing i brytande vågor. I lite större vågor kan man ju t ex enkelt tänka sig en situation då det är helt omöjligt för någon av seglarna att hålla kursen.

  • ola-h

    Medlem
    29 oktober, 2008 vid 08:39 som svar på: Vilken vågbräda?

    Som sagt tro jag också en NW81 kan vara intressant. Fanatics twin (84?) kan också vara ett alternativ om du vill känna dig lite extra modern. Många som seglar vågor tycker twin fins gör det klart enklare att rida vågor. Det gäller iofs också brädor som allwave, men med hjälp av twinfinkonceptet verkar det som man kan bygga en bräda som är snabbare och har rätt bra kontroll i mycket vind och chop men ändå svänger bra.

    På ett sätt kanske en All wave skulle vara mest naturlig här hemma, men jag tror du får ett större register av olika typer av vågförållanden (sega-snabba, små-stora) är en twin. En bräda som allwave, speciellt om du kör den stor, blir rätt krävande i bra förhållanden.

    En bräda som NW tappar som du säger en del i hur enkel den kommer vara att rida vågor frontside med i dåliga förhållanden, men den kommer vara lättkört i bra förhållanden och antagligen känns snabb, lättplanande och allmänt trevlig i B&J-segling.

  • ola-h

    Medlem
    28 oktober, 2008 vid 20:55 som svar på: Vett och ettikett

    Haha, jag har just den diskussionen på surfsverige med yttre Åsa som exempel. Där är det riktigt läskigt med vågsurfare som paddlar ut på precis fel ställe. Surfare som sitter i lineup eller surfar vågen är rätt lätta att se och även om de gör vågseglingen betydligt tråkigare så är de ju bara att acceptera. Och de som plockar vågor (de duktiga) verkar intressant nog inte hamna på det mest kritiska stället när de paddlar ut (och dessutom inte bli kvar där i flera minuter, släppa brädan etc).

    Min önskan är att det bland surfarna hårdare skulle tillämpa regeln som Haze postar ovan: I detta fall skulle då bad-surfarna paddla ut lite längre in i breaket (att paddla runt hela pointen är antagligen omöjligt i den strömmen som är).

    Det är ett speciellt ställe precis på hörnet av ön där det är löjligt svårt att se vågsurfare som badar. Jag tror det beror på att vågorna tryck ihop och är tätare här. Så när man bottensvängen kommer man mycket närmare vågen framför. Om då någon dyker igenom den just då så blir det direkt kritiskt, extra kritiskt om killen ha släppt brädan. Mitt enda riktigt läskiga incident (förutom då jag själv fick brädan kluven av en fena bara en decemeter från mitt huvud) var resultatet av just detta. Jag såg i ögonvrån ett huvud bara en halvmeter från brädan precis när jag passerade i bottensvängen och hade i princip lika gärna kunnat köra på. Killen måste ha dykt igenom med brädan ”på släp” och kommit upp mitt i nästa vågdal.

    Till alla vindsurfare kan jag bara rekommendera att vara så noga som möjligt med att ”räkna in” och hålla koll på vågsurfarna på yttre Åsa. Av vågsurfarna skulle jag önska lite extra försiktighet just på denna del av breaket, helst att man inte paddlar ut alls just där och DEFINITIVT att man inte dyker genomvågen utan brädan.

  • ola-h

    Medlem
    28 oktober, 2008 vid 08:28 som svar på: Vilken vågbräda?

    Hmm, jag tycker nog 85l låter lite stort att utvecklas på, speciellt om man redan har en freewave98:a, i så fall en mer traditionell vågis (Fanatic NW81?).

    Det hela beror dock på hur du ser på din 69:a. Min gissning är att den efter att du kört på nya brädan inte kommer kännas särskilt attraktiv och inte heller så bra i hårdvind/chop jämfört med en moderna bräda.

    Ett problem med vågbrädor är att när man är mindre van så behöver man å ena sidan mer volym, men å andra sidan klarar man sämre att hantera mycket volym. Samma sak är det mer ”rocker”. Å ena sidan behöver men en snabb bräda för att kunna hålla farten i vågor och ta sig runt effektivt. Å andra sidan har man det som mindre van svårare att effektivt svänga en sådan snabb bräda. Brädan får alltså ett betydligt mindre register än för en väldigt duktig seglare och därför är val av typ och storlek mer kritisk.

    Så frågan kokar delvis ned till hur du tror du kommer se på din 69:a och givetvis också till var du egentligen vill att brädan skall fungera som bäst samt vad du vill ”ha mest hjälp med” (vågridning eller ”vanlig” effektiv segling, hopp etc).

  • ola-h

    Medlem
    27 oktober, 2008 vid 20:24 som svar på: Gotland 20081026 av pressfotograf.se

    Njae, att trådar fransar sig är internets signum. Oftast bättre att köra vidare där frågan i fråga uppstår.

  • ola-h

    Medlem
    27 oktober, 2008 vid 20:03 som svar på: Gotland 20081026 av pressfotograf.se

    Jag håller med om arbetsflödet med raw. Vad kör du för redigeringsprogram (jag kör Aperture)? Om du är sugen på att dela med dig vore det intressant att höra några indikationer på hur du efterbehandlar bilderna. Som sagt tycker jag de har en lite speciell, men mycket bra ”look”.

Sida 114 av 329
Installera Surfzone som app?
PNFPB Install PWA using share icon

Installera Surfzone appen genom att använda funktionen "Lägg till på hemskärmen" i Webbläsaren. På din iPhone/iPad, klicka på "dela" ikonen i webbläsaren och välj "Lägg till på hemskärmen".

PNFPB Install PWA using share icon

Installera Surfzone appen genom att använda funktionen "Lägg till på hemskärmen" i Webbläsaren. På din iPhone/iPad, klicka på "dela" ikonen i webbläsaren och välj "Lägg till på hemskärmen".

Surfzones app (PWA) har installerats.

Push notification permission blocked in browser settings. Reset the notification settings for website/PWA