ola-h
Forumsvar skapade
-
Jag kör quad/twin convertible på mina egendesignade. Och på den stora av de två jag har här på Maui är det så här långt twin som funkat bäst. Men jag har några varianter på quad-setups kvar att testa. På den lilla har en Quatroliknande setup med små fenor fram funkat bäst (har ännu inte testat twin på den). Men då snackar vi grymma Mauivågor där i alla fall jag verkar behöva något relativt förlåtande. I Sverige har ju den mer ”kraftfulla” Starboardvarianten av quad (stora fenor fram) funkat grymt för mig. Tveklöst är också twin den variant som gör att man kan hantera en lite större (bredare) bräda enklare. Ca 30s in i filmen på http://blog.mauiwindsurfing.net/?p=1452 är jag med på en sväng med stora brädan med rätt mycket fen (13 fram och 12 bak). Jag tycker man ser rätt tydligt att det är lite ”överfenat”, dvs jag får kämpa med att hålla ned brädan och hinner inte sätta upp toppsvängen (=spinout). Iofs är kanske det största problemet att själva brädan är lite för bred för mig. Det blir dock rätt bra fart i bottensvängen, men kanske mer fart än jag egentligen klarar. Men som sagt, det är inte direkt en Sverigevåg.
Hur som helst är det grymt schysst att kunna köra olika quadsetups och dessutom twin på samma bräda.
-
Jag har nog 84 fenor. Fast jag har bara 26 med mig till Maui.
-
Vinäger äger (fast det kan lukta lite…).
-
OK, tack då…
Bolt 4.5:an är riktigt skönt. Förvånansvärt bra bottendrag och så lätthanterligt att det är svårt att tro. När det brallar i håller det ihop bättre än jag trodde, men blir lite prassligt. Dock försvinner en del av lätthanterligheten då, eller rättare sagt, när man blir lite mer överriggad känns det som man behöver ett segel som liksom står där man ställer det. Igår var det definitivt HELA vindregistret på programmet och överlag är jag grymt nöjd.
-
Sinker;599815 wrote:Du den aerialen måste till och med du vara sjuukt nöjd att ha på bild. Fy fan va jag är sugen nu…
Jo, den ser ju bra ut på bild. Men egentligen är det inte en airial utan en hög sned vågavdroppning. Men idag har jag hittat en ny fencombo till min lilla bräda som gör att självförtroendet på vågen multipliceras med två, så nu kanske jag vågar ladda lite mer.
-
Ja, kanske. Det är risk för en del lättvindsdagar, men samtidigt kommer det ju rent statistiskt bli blåsigare ju längre våren lider. Och man vill inte heller ha en allt för stor och bra bräda. Igår seglade jag t e min 74l/56 och därefter min 70l/53.3. Tveklöst är jag bekvämare på vågen med den lilla, i alla fall om man skall lägga på lite sväng på prylarna. Ironiskt nog så är det för mig mindre känsligt med bredden när det blir stort, eftersom jag då inte har samma ”ambitioner” att svänga hårt.
En bra twin fin med hyfsat mer rocker och några liter mer än vad man väger skulle jag säga är en bra kompromiss.
Bilder från gårdagens (100225) extremt byiga och tidvis väldigt offshore Hookipa finns på http://gallery.me.com/ola.helenius#100083&bgcolor=black&view=carouseljs&sel=0
Som vanligt är det min fru Gisela som fotograferat (och samtidigt administrerar de tre barnen… avsevärt mer imponerande än prestationerna på vattnet).
-
Det jobbiga som kan hända på väg ut är att tappa prylarna och dras ut i strömmen. Jag tog medvetet vågen efter den där jag tappade prylarna i huvudet för att ha någon chans att hitta dem. Det hjälpte, men det blev en sjuhelvetes åktur.
Sedan är det ju tveeggat det där med att fega. Å ena sidan är det alltid en viss känsla av otillfredsställelse att komma upp och känna att man inte riktigt gav järnet. Å andra sidan är det ju en viss tillfredsställelse att ha (illusionen av?) koll på läget och ta rätt vågor och droppa av i rätt tid.
Hallander är på ön, men var inte ute den dagen. Det var lite oväntat att det alls funkade – det skulle egentligen inte vara någon vind. Vi drog bara förbi Hookipa för att kolla in surfet, och så var det folk ut och då vill man ju inte sitta och titta…
För övrigt är mitt galleri uppdaterat med fler bilder, mest på några schyssta svängar av Johan. http://gallery.me.com/ola.helenius#100068&view=carouseljs&bgcolor=black&sel=0
-
Segelstorleken var nog blandad. På insidan var det noll vind som det kvittade. Där ute funkade säkert 4.7 minst lika bra som den 5.0:an jag hade. Någon seglade 5.3 också.
När det gäller den min inledande misstajming så trodde jag på fullt allvar att det fanns en chans att ta sig ut fast det kom ett set. jag såg ju liksom inte samma sak som kameran utan bara närmaste skumvall. Och den första bubblade jag faktiskt över:
Så varför inte nästa med?
men, nej…
Absurt choppigt. T.o.m Robby fick tail walk:
Men Johan kom ut direkt och seglade bra:
Jag fegade rätt mycket och släppte många vågor och gick dessutom tidigt och safe. Men några bottensvängar med OK tryck blev det ju:
Mer av sekvenserna finns på http://gallery.me.com/ola.helenius#100068&view=carouseljs&bgcolor=black&sel=0
-
björn_surfer;599357 wrote:Fett Ola! Vad jag vet så var du den enda svensk som vågade sig ut..Imponerande!
Johan var ute också men klarade sig utan den inledande spolning jag fick.
-
Ola_P;599245 wrote:Är det den som är en något smalare variant av den du designade till mig? Hur känns den jämfört med quattro twinnen jag hade?
Japp, det är nästan samma som din. Svårt att säga hur den är jämfört med Quatron för jag har liksom inte helt och hållet kvar känslan av den i kroppen. Men en del av den lite ”hala” känslan är liknande, tror jag. Båda upplevs lite spinoutkänsliga och känsliga för hur man står på dem – antagligen ofrånkomligt med mycket rocker. Sedan svänger ju båda väldigt extremt. Quatron var ju längre och ännu smalare så om jag minns rätt kändes den aningens lugnare. Men min är avsevärt enklare att ta höjd på, i alla fall var det känslan jag fick igår. Och bukigt 5.0 funkade helt OK, även om jag tror ett planare 5.0 eller en 4.7 kommer kännas ännu bättre. . Den totalt galna rodeoliknande känslan jag hade på den första vändan försvann också redan efter två tre vändor. Man vänjer sig. Nu skall det inte blåsa på ett par dagar men sedan ser jag fram emot att testa lite olika fenor/fenpositioner. Igår körde jag 13 fram och 10 bak.
-
Avsevärt mindre idag och dessutom lättare vind. Men efter att de flesta gått upp kom vinden och vågorna igen och jag fick min bästa segling då på den lilla bananrockerbrädan som jag designat (seglade den mer normala första omgången). Det kommer ta ett tag att lära sig hantera svängen som den lilla levererar…
Första sessionen tog min fru lite bilder som finns på mitt mobile me-gallerihttp://gallery.me.com/ola.helenius#100062&view=carouseljs&bgcolor=black&sel=0. Det finns en knapp nere till vänster om ni vill se det hela som slideshow.
Några smakprover:
Fredrik i en liten air
Mats carvar:
Ola träffar läppen:
-
Helt klart en skön Kuaudag. Jag var ute lite senare än Philip och vinden var kanske lite svagare, men vågorna var perfekta för en uppvärmningsdag (min första dag på vattnet). Kuau blir faktiskt mer lättkört när det blir upp mot mast som det nog var i setten igår. Sååååå skönt. Seglade mig helt slut nere vid Noriegas och orkade knappt ta mig in.
-
Måste bara infoga att jag tycker brädor som iSonic gippar helt sjukt bra. Men då kör jag iofs mest på de mindre och smalare eftersom jag inte väger så mycket. Jag brukade t ex gör carving 360:s på min is 101:a som väl rimligen räknas som padda, eller? Jag tror alltså det handlar mest om teknik. 80% av alla gippar jag ser är inte fullplanade ens om man bara kollar på ställen där folk kör vågbrädor.
När det gäller hypsersonicen så var det helt klart för extrem på många sätt. Men dess roll i historien är ändå glasklar. Det var ju den som åter satte slalom på kartan. Så trots dess tillkortakommanden ser jag den som en av de mest revolutionerande bräderna i historien. Men tom Starboard själva kom ju rätt snabbt på att man kunde göra bättre brädor med med ”standardmässig” shape (dvs sans konkaver).
-
Sommaren 1980, strax före jag fyllde 10 år. Det blir 30-årsjubileum i sommar. Eller annorlunda uttryckt, 75% av livet har jag varit vindsurfare. Siktar på att så småningom nå 90%.
-
Snyggt Danne!
