ola-h
Forumsvar skapade
-
Kommer framåt em.
-
Har tyvärr ingen koll på On.
-
Jag kör nog Vilshärad frampå eftermiddagen om inte rapporter säger att vågorna inte når dit, eller nå’t.
-
Det kommer vara sjukt fina, men farligt dumpande vågor på yttre. Men pga onshore i praktiken omöjligt att göra något annat än att segla runt och titta på dem. Bättre att låta surfarna ha dem ifred en sådan här dag, tycker jag.
-
Fan lite läskigt med en sån där i skala 10:1 som är stor nog för brädor som klampar runt i verkstan. Tank om den vänder sig mot dig! Terminator style.
-
hellgren;572672 wrote:Då den här frågan helt verkat gå förbi alla så ställer jag den igen..
”Fick syn på en mistral score proto -03 93 liter..
Kan det va nått? Eller är det dom vi pratat om tidigare som gäller? Va bra pris på denna.”Jag tycker den verkar lite ålderdomlig. I så fall tror jag mer på Naishen som var uppe. Men det är ju bara jag. Min enda erfarenhet av Score är från första årgången
-
Jo, det spelar in. Med bättre teknik kan man klara sig med mindre bräda. Men å andra sidan klarar man av att hantera en större bräda i mycket vind också med mer teknik. Så själva ”idealvolymen” är nog relativt lik, men det blir liksom mindre sweet spot med sämre teknik. Och detta gör det mer kritiskt att välja rätt och med sämre teknik blir man tvungen att kompromissa mer (t ex offra en del av hårdvindsegenskaperna för att få bättre marginal i vågridning och manövrar).
-
Robin, Vad väger du? (edit: såg att du skrev det, 87…)
Svårt att säga, faktiskt. Den kan nog vara bra på vågen även om det tutar i, men 91:an ÄR en rätt stor bräda med sina 62 cm bredd. Jag har faktiskt själv kört en 91:a med 5.0 på Torö en gång och det var förvånansvärt OK, men med mina 71 kilo krävde det trots allt en viss bestämdhet i svängen. Och Acid 88:an vad känd för sina fina egenskaper i just mycket vind, chop etc.
Jag har en känsla att det faktiskt är svårare för tungviktare att hitta den där superallroundbrädan som täcker hela vindregistret.
Men såtillvida du inte är i alltför tuffa realekonomiska trångmål så tycker jag du skall skaffa 91/91:an först och behålla 88:an. OM du sedan tycker 90/91 är OK i hårdvind kan du ju sälja då. En vågis från 02 inbringar ju tyvärr inga större summor.
edit: Eftersom just hårdvindsegenskaperna kan bli avgörande här kan det vara värt att kolla efter en EVO 90 2007 (eller senare). Den uppdaterade shapen med ett accelererande v i tailen gör brädan enklare att hantera i toppsvängen, speciellt om man är lite överriggad.
Men kanske någon av de lite tyngre seglarna kan kommentera.
-
v-thun;572493 wrote:Tack för hjälpen allihopa, nu vet jag iaf ungefär vad jag ska leta efter:P
Kanske något av dessa alternativ?http://www.surfzone.se/ppc/showproduct.php/product/24557/cat/12
Ligger bra till prismässigt!http://www.surfzone.se/ppc/showproduct.php/product/24340/cat/12
Priset ligger nog i överkant, men volymen hade kanske passat bra?http://www.surfzone.se/ppc/showproduct.php/product/24105/cat/12
Bra pris och hyffsat ny, möjligen lite sliten!Förlåt om jag våldgästar din tråd Hellgren:P
Den sista verkar ju mest prisvärd av dessa. Men som sagt, PM:a ”Mag” om hans Acid 68 också.
-
Alla brädor kan väl pajja, men att döma av antalet reklamationer (internationellt) verkar Starboards wood hålla bra. Man får väl ta det med en nypa salt, men enligt egen utsago har deras vågisar (både wood och technora) lägst reklamationsgrad av alla som tillverkar i Cobrafabriken.
Själv tycker jag de håller extremt bra för diverse stenkontakt och andra typer av slag (vilket är vad jag ”testar”). Och kollar man in vidos på Philip Köster (som kör en standard wood produkationsbräda) verkar de ju hålla för hopp med. Landningarna efter de tio meter höga dubbelframåtarna sitter ju inte alltid klockrent…
Så när det gälelr vågbrädor tror jag du kan lita på wood (slalom och freeride är lättare konstruktioenr och därmed inte lika starka).
-
Jag har inga nära dödenupplevelser i samband med vindsurfing. Däremot många nära livetupplevelser.
-
Njae, jag vet inte om det är helt sant. De flesta brädor under 70 liter är nog från början utvecklade för lättare seglare. Starboards ”minstingar” är t ex snarare aningens snabbare (lite mindre rocker) än de lite större.
Men när det gäller vikt/volym har du rätt – viss bör man räkna med riggens och brädans egen vikt också om man vil öka jämförbarheten.
-
Ja, så kanske man kan göra, och en del gör det också. Speciellt om man kör tjock sandwich och djupa konkaver eller vill ha kanaler eller dylikt. Men enda sättet att ta reda på om det behövs i vårt fall är helt enkelt att testa.
-
Att fräsa den två gänger är nog överkurs. Risk för att en (minimal) felpositionering förstör passningen mellan rail och botten är nog större en vinsten. Men däremot måste man vara noga med att hålla brädan stabil under alla lamineringssteg, bland annat genom att alltid ha en ”pinne” med i säcken som ser till att rockern förblir korrekt. Det finns också andra effekter, som att svepningen av sw-skummet genererar krafter som vill ge brädan lite extra böj. Men om man är noggrann när man skär ut sandwichen är antagligen dessa effekter extremt små. Visar det sig vara ett problem får men helt enkelt empiriskt lära sig hur man skall justera rockermallen så den färdiga brädan blir EXAKT som den skall. Men enligt Svenne så var det inga sådana problem med den brädan han byggde i Portugal.
-
Jag har inget emot att mäta upp en bräda så noga jag bara kan, men om jag sedan skall designa något baserat på den brädan så plockar jag in ala ”punktdata” i ett speciellt program jag gjort där jag omvandlar dessa till diverse kurvor. Sedan analyserar jag dessa kurvor på olika sätt, bland annat genom att se hur olika ”aspekter” av brädans ”flow” relaterar till varandra samt genom att tilla till exampel på olika kurvors krökning. När brädan är representerad i den här formen går det ofta at se olika karakteristika rätt så tydligt. Två brädor kan t ex ha lika mycket rocker och scoop, men ändå ha helt oliak kurvor, vilket direkt avslöjas när man tittar på krökningen. Om jag har kört brädan själv försöker jag sedan förstå hur alla dessa olika ”metadata” hänger ihop med känslan i brädan. OM jag inte har kört den själv får man lite på vad andra säger om den och på vad man lärt sig av liknande processer tidigare.
Om personen sedan vill ha en ny bräda utvecklad från den gamla så kan man fundera på om det är något man vill ändra. Det är då t ex rätt enkelt att ändra längd/bredd/volym, men ändå behålla brädans karakteristik. Man kan t ex också ändra mängden rocker men fortfarande ha samma typ av ”rocker flow”. När det är bestämt hur man vill ha det bygger jag sedan nya kurvor i datorn. När det t ex gäller rockern så har jag ett program som skapar en ny rockerkurva utifrån information om vilken krökning man vill ha. Sedan omvandlas allt till 3d och skickas till Svenne, är det tänkt.
Som jag ser det blir det då inte en kopia utan jag menar att det snarare är en process där man lär sig från andra brädor (och implicit av olika shapers) och sedan implementerar kunskapen i en ny skapelse. Det är helt enkelt en matematiserad variant av att en shaper tittar noga på en bräda som någon annan shapat och sedan utvecklar en egen variant därifrån.
