rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Wnd Weapon. Såg skoj ut men ryktet sa att ingen utom uppfinnaren själv kunde segla den…
-
Är mistralförlängaren av samma årgång som brädan och seglet? I så fall har jag en likadan. Den duger INTE till att dra tunga segel med. När jag skaffade min 9.7:a så var mistralen min enda förlängare och det var lögn i helvete att dra nedhalet till miniminivån. Jag provade med vev om det enda som hände var att jag fick sprickor i nedhalsblocket och att tamp efter tamp gick av. När jag sen skaffade en modern förlängare (streamlined) så var det inga problem att dra mer än vad som krävs. I och för sig vevar jag fortfarande ner seglet, men det är mest för att spara på krafterna, glömmer jag veven hemma kan jag rigga ändå.
-
Nej det är för lite nedhal. Det var runt -94 som kraften i nedhalet för första gången började närma sig 100 kilo (1000 newton om man vill vara petig) så ett det tar stopp handlar nog mer om att du har en förlängare som inte är tillräckligt rejäl. Rigitright-videon visar om jag inte minns fel MK1 eller MK2, som visserligen var de första seglen med ordentligt lösa akterlik men MK4 ska riggas med betydligt lösare akterlik.
När MK4 kom hade NP-seglarna problem för att de inte planade när övriga gjorde det. Jag minns en kille som skröt över att han hade provseglat ett MK4 7.5 eller så i Haga Park, i 15 m/s och det funkade utmärkt. Då kommenterade en tävlingsseglare att ”Jaha, om du behöver 15 m/s till ditt största segel, vilket segel ska du då tävla med när det blåser 8 m/s?”.
Jag vill minnas att det kom en ny omgång master som förbättrade läget men när nästa års VX kom hade man tagit ett halvt steg tillbaka och fixat lite mer bottendrag, MKIV var för extremt när man inte kunde göra segel på 9-10 kvadrat.
-
@blåbussen 388006 wrote:
blåser det 10-15 då kör jag antingen 4.7 med 100 liters bräda eller 5.3 med 80 liters bräda. Om du väger 70 kilo då kan du säkert köra 4.7 med vågbräda i 10-15, givet att det blåser med 15 än 10 🙂
Jodå, jag har en liten 70-litare och den funkar utmärkt med 4.5 men jag vill gärna att det är drag i 4.5 hela tiden. Bland det värsta jag vet är ”nästan-planing” och småsunkigt drag. Kan jag välja så tar jag hellre ett större segel och har drag hela tiden än håller på och tillbringar en massa tid med att segla rakt fram och göra ingenting för att jag vet att jag kommer sluta plana så fort jag gör en oförsiktig rörelse.
-
@filipl 387793 wrote:
2) När man läser om andra idrotter och elitidrottsmän (t ex Stefan Holm) så finns det väl knappast någon elitidrottsman som inte har en mental coach eller psykolog, som hjälper den tävlande med mental träning, t ex att i hypnos föreställa sig hur de vinner osv. Trots att jag har läst väldigt många artiklar om speed, så har jag aldrig stött på råd om mental träning och hur viktigt det är att föreställa sig att man seglar snabbt osv. Är detta något som seriösa speedare inte håller på med, eller gör de det?
Det har inte skrivits så mycket om speed överhuvudtaget förrän nu. I princip har jag bara läst lite artiklar av Peter Hart i ämnet. Däremot stod det nåt litet icke-speedrelaterat om mental träning i nån boards för ett tag sen. Inför nåt OS hade visst ryssarna delat in nåt av sina landslag (tror det var nån friidrottsgren eller kraftgren) i fyra grupper: en grupp ägnade 100 % av tiden åt fysisk träning, en ägnade 25 % av tiden åt mental träning, en ägnade halva tiden åt mental träning och sista gruppen ägnade 75 % av tiden åt mental träning.
I slutänden visade det sig att sambandet var enormt tydligt: ju mer mental träning, desto bättre resultat. Nu säger det sig självt att det inte går att köra 100 % mentalt men det visar ändå att det är viktigt. Å andra sidan tittar surfare rätt flitigt på olika surffilmer och det är faktiskt en variant på mental träning. Vill man plocka fram långa ord kan man påstå att filmen är ett ”visualiseringshjälpmedel”, en av de viktigaste formerna av mental träning är just visualiseringen, att skapa mentala bilder av hur det känns att segla fort. Just för speed tror jag det är ganska viktigt för den där känslan är lurig. Det finns en ”äkta” och en ”falsk” känsla av fart och att lära sig känna igen den ”äkta” känslan är nog ganska viktigt.
-
En sak som ska tilläggas är att de flesta av dagens brädor faktiskt är grymt lätta att köra fort på. På kristi flygare provseglade jag en Fanatic Freewave 86 med ett Gaastra Remedy 5.4 i en knapp timme nere på haga. Trimmet stämde inget vidare, bommen satt på tok för högt för min smak och en halv kvadrat mer segel hade knappast varit fel, men det som slog mig var hur lätt det var att segla fort på de grejorna, i alla fall enligt mitt enkla mått: jag frågar mig om jag seglar om folk eller om jag blir frånåkt. Det gick fort, jag seglade om de flesta.
Nästa dag seglade jag på min lillebrors gamla Tiga 275 ACR från -92. 275:an var den första riktigt snabba brädan jag seglade, första gången jag seglade blev jag livrädd för att det gick så fort. 2007 kändes samma Tiga bara tung och trög, jag kände mig ganska nöjd med att kunna segla ifrån nybörjarna som drog rigg på meterbreda ryamattor med centerbord. Efter några timmars övning fick jag den att gå fortare men jävlar vad jag fick jobba, framförallt med underbenen, det gick fort att fylla dem med mjölksyra kan jag lova!
Nu är jag helt säker på att en riktig slalombräda är mycket snabbare än en freewave, men redan freewaven är jävligt snabb. Jag kan därför utan vidare tänka mig att de flesta moderna brädor oavsett typ går att prestera väldigt bra tider på.
En annan sak som spelar in är att jag misstälker att en massa taillift i princip ökar toppfarten. Fördelen med en rak bottenkurva är att man planar tidigt men nackdelen är att man lätt får mycket våt yta. Martin van Meurs skrev nånstans att det är bra att få upp nosen när det går undan, att tailen gräver ner sig bromsar mindre än vad en rak botten som ligger platt mot vattnet gör men i bägge fallen handlar det om att man kommer runt nåt som inte är optimalt: en onödigt stor våt yta. Jag antar att det är därför en del av de allra minsta slalom- och speedbrädorna från de senaste åren har tailkick, när det går riktigt fort är det bara tailkick-biten som ligger i vattnet och det är en våt yta som i princip krymper med farten, i låg fart pressas ju en krökt botten ner i vattnet. Men vågbrädor har ju i princip alltid haft tailkick. Däremot kräver de lite kraft för att komma upp i fart eftersom det är så mycket böj på bottenkurvan.
-
Blåbussen: Mycket drag är skoj, och ska man ha mycket drag i en 5.7:a så får man vänta till det blåser 10-15 m/s, beroende på typ av segel. Förmodligen mer än 15 m/s om det skulle råka vara ett racesegel.
Mycket drag i 6-7 m/s kräver runt 10 kvadrat anser jag och mina 70 kg.
-
Jag tror graderingen ser ut ungefär så på de flesta förlängare, i alla fall de som är graderade. Ibland är hålen bara numrerade.
Kollade just, graderingen ser ut så på båda mina LS-förlängare och på min Streamlined, fast där finns en liten pil som pekar på det hål det gäller.
-
@Spray 387835 wrote:
Jag tror att det härstammar från att jag är mycket osäker på hela momentet ifrån det att man dragit riggen tills det att man surfar. Var ska man ha fötterna vid surfning? Hur flyttar man sig bäst från dra-rigg-position till surfposition? Var ÄR surfpositionen för fötterna?
Så här fick jag lära mig det steg för steg när jag gick linsurfs kurs typ -87:
Masten mitt emellan fötterna, tårna pekandes i mastens riktning. Hala upp seglet tills den bakre handen är nästan uppe vid bommen. Korsa armarna och lägg på så vis främre handen på bommen och dra den samtidigt framåt. Vrid samtidigt framfoten så tårna pekar ungefär mot nosen. Släpp upphalslinan och placera bakhanden på bommen.Vitsen med korsgreppet är att du genast får fram seglet och därmed tvingar brädan att falla av.
Surfpositionen för fötterna är framfoten pekandes snett framåt, bakfoten ungefär mot lä. Var du står beror på hur mycket det blåser. I svag vind funkar det bäst att stå mitt på brädan, alldeles bakom mastfoten.
-
Tillägg: Som nybörjare är det inte så användbart att placera bommen efter avståndet till tailen, för man står inte i stropparna. Då är det kroppen, bröst- axel- eller näshöjd eller var som nu känns lagom, som gäller.
-
@hellgren 387707 wrote:
edit: skulle inte rekomendera att mäta det efter brädan, rasmus kanske kör en 110 liters freestyle bräda och du kör en 145 liters (vad det nu va). Det kan skilja väldigt mycket i längd på dom olika brädorna. Dessutom, vart bommen ska sitta och inte är väl mer en smak sak.. Men prova axelhöjd till att börja med, så känner du säkert. Går ju snabbt att hasa ner den lite när du väl är i vattnet, så testa dig fram lite.
Prova att sätta mastfoten längst bak i mastkassetten. Kliv bak i stropparna och justera bommen tills höjden känns lagom. Flytta nu fram mastfoten längst fram och ställ dig i stropparna igen. Notera upplevelsen av att bommen har åkt ner ett par snäpp.
Jag har väl några av de enda brädor som knepet inte är applicerbart på: Urgamla brädor med mastfoten toklångt fram. När det gäller moderna brädor kan man vara rätt säker på att mastkassetten sitter på samma avstånd från häcken oavsett om det är en 160 liters freeride eller en 68 liters vågbräda och då funkar knepet.
-
@bananen 387661 wrote:
Missförstå mig gärna! Jag ville bara säga att freeride konceptet togsfram med en enda tanke – att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att windsurfa.
Jag får ve om ursäkt för att jag drog alla över en kant – formula är säkert jättespänannde och vrålkul. Men kanske inte den enklaste vägen in som nybörjare.
Jo det är klart. Vad jag inte vet är däremot om en som pausat i 20 år är nybörjare eller inte. Trots allt, min nypremiär efter tio års paus skedde med överriggad 4.5 (först provade jag 6.6 och ”slalomkossa” men det var för hårigt och gick för fort) och 70 liters vågbräda och efter några timmar kom jag ut ur enstaka gippar med planing. Vad jag kände mig mest besviken över var att jag var totalt slut i kroppen efter knappt 3-4 timmars segling.
Däremot blev det rätt snart en stor freeride för mig i alla fall, helt enkelt för att det var det billigaste sättet att få mer tid på vattnet.
-
@bananen 387585 wrote:
Jag tror att du kommer att få mycket roligare om du köper en mindre extrem bräda. Freeride konceptet togs fram med en enda tanke – att ha så kul som möjligt. Race handlar ju om något annat. Tyvärr verkar detta vara det hetaste på beg-marknaden och ínkörningsplankorna går fort här på köp&sälj.
GUILTY.. of assumed similarity, som det stod i nån surfblaska.
Jag håller väl i princip med om vad du säger men alla har inte samma uppfattning om kul. Många kappseglare från jollevärlden gillar t.ex. det där taktiska rävspelet som jollesegling i framförallt svaga vindar ofta är och det är nästan bara OS-seglarna och i nån mån formulaseglarna som håller på med. Nån kappseglare beskrev t.ex. en formulakryss som ”ett dragrace mot kryssmärket”.
-
Skidsport är enda stora butiken, men vindsurfing.se och surfbutiken.nu kan vara värt att kolla in, liksom eventuellt Länna Sport. Har i alla fall hört att de satsar på vindsurf.
-
Och så sätter vi inte bommen efter nåt mått från segelfoten eller hur du kan tänkas ha satt den, utan efter kroppen. Nånstans mellan axel- och näshöjd är antagligen bra i början. När du planar är ett bra trick att sätta fast seglet på brädan och lägga seglet med masten rakt bakåt. Då ska bommen ligga lite bkom brädans häck och avståndet ska vara minst en fingerbredd om du är kort i rocken och max en handsbredd om du är en vandrande flaggstång. Men innan du planar kommer det nog kännas lite högt.
