rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Lite frågor om prolimits vante, är handflatan sluten, och är tyget tätt? Min erfarenhet avöppna handflator är att det är askallt, att handskarna fylls med vatten när man badar och att man i slutänden ändå har svampigt neopren mellan fingrar och bom.
Sen hade jag ett par handskar med ett material som visserligen gav bra grepp men var lika vattentätt som en wettextrasa. Jag frös som ett as när jag seglade med dem, provade efter ett tag att ta av handskarna och köra med bara händer och slutade genast frysa!
-
http://www.club-mistral.com har priser och massa annan info. En sak att tänk på är att det förr i världen kostade extra med hängselelinor så att de smarta hade med sig egna, det kan ha ändrat sig nu, men jag har hur som haver alltid haft med mig egna linor när jag hyrt av dem.
Det är möjligt att man kan lära sin partner att segla men risken finns att man inte är så pedagogisk som man annars är, av nån anledning. Eller, för den delen, att man är en rätt dålig lärare överlag oavsett vem man lär.
-
Det där (ungefär) sa Albeau i förra Boards, även om han inte pratade om dunken utan bara om sig själv, att formulavanan gjort honom bra på att plana tidigt och få igång slalombrädor i svag vind och sånt.
-
En sak jag vill lägga till är att det finns ganska mycket man kan göra för att segling med små brädor ska gå bättre. Vi små seglare sjunker också ner till midjan i vattnet på vissa av våra brädor men det finns massor av faktorer som påverkar hur lätt eller svårt det är att segla en riktigt liten bräda.
En av de viktigaste är vilken form man är i. Om två seglare väger lika mycket men en är vältränad och den andra inte så kommer den vältränade ha lättare för att hålla sig flytande, segla med större komfort på en väldigt liten bräda och sjunka igenom senare. Jag har sjunkit till midjan på en bräda med 110-120 liters volym och jag har seglat en bräda med kanske 65-75 liter i formulavind. Jag planade inte och brädan var delvis under vattnet, men jag tog mig hjälpligt fram. Huvudskillnaden var att i ena fallet var jag vältränad, i andra fallet otränad och småplufsig.
-
Jag är mindre oroad. Klimatet har varit betydligt varmare än nu utan att nåt allvarligt har hänt. För några tusen år sen gick det att odla vin i södra Sverige.
-
dude wrote:Jag håller inte riktigt med tipset med att hälla vamt vatten i dräkt eller dojjor. Hela poängen med bra dräkt och dojjor är ju att de ska vara så täta som möjligt och inte vara blöta utan bara lite fuktiga på insidan som mest.
Okej för dräkt, där har jag aldrig behövt det eftersom jag har torrdräkt. Däremot har jag hittills aldrig upplevt ett par dojor som inte fylls med vatten i samma ögonblick som jag kliver i vattnet. Dojor som passar bra fylls med lite vatten, dojor som inte passar så bra fylls med rejält med vatten, men alla har fyllts med vatten så fort jag klivit i. Däremot har det vattnet så gott som alltid stannat kvar hela sessionen, så när väl vattnet i dojorna blivit uppvärmt av kroppsvärmen har det varit helt ok och det har inte kommit in nåt ytterligare kallvatten. Däremot har varmt vatten i dojorna betytt att jag sluppit den där kvarten med nollgradigt vatten i dojorna.Sen finns det annat fiffigt man kan göra med varmt vatten, typ hälla på fingrar och tår efter surfet.
-
Dåså. Jag gissar att den kommer torka under vinterförvaringen, 20 graders värme i 3-4 månader eller så borde räcka, kan man tycka.
-
Att butikerna inte tar hem dem beror på att importören, Szamer sport & Fashion, inte är intresserade. Szamer säljer mer Dakine-ryggsäckar på en vecka än CWM på ett helt år så de skiter i det.
Och som återförsäljare gå förbi generalagenten är inte så smart…
-
Ett tips till: Ta med en enner flera termosar med hett vatten. Kommer alltid till användning. Prio ett är att hälla lite i skorna innan man tar på sig dem så man slipper känna fötterna frysa till is när man kliver i.
Vad man sen ska med återstående till är upp till fantasin. Det kommer finnas iskalla saker att tina upp med det heta vattnet.
-
Rambo är väl en av de som seglat svensk höststorm mest de senaste åren så han är väl en av de mer rutinerade även om ryktet räger att han är en liten räka och inte ett sånt där 110-kilosmonster man väntar sig se på vattnet i full storm. Kanske är det just därför han är ute i sånt väder, fysikens lagar dikterar ju att små seglare reagerar snabbare än stora även om de stora har fler kilon att hänga i riggen.
Och så svårt är det inte att fixa hårdvindsvana, det räcker med att tillbringa sommaren på Pozo så känns fullt drag i 3.3 ganska hemtamt sen.
-
Okej, i princip är det väl så att min gippteknik tycks funka i de flesta förhållanden, hur mycket drag jag än har i seglet känns det nästan aldrig som jag behöver bli av med drag i gippen, det händer ju av sig själv när man faller av. Så att köra vidare med befintliga tekniken är ju en fungerande variant. Det är mest nyfikenhet från min sida, jag har läst hur många teknikartiklar som helst som poängterat hur viktigt framfotstryck är och det blir som sagt bara galet när jag försöker mig på nåt som jag tror kan vara ”trycka med framfoten” och därför blir jag ju nyfiken.
Calle_B: Jag undrar om inte du pratar vågprylar nu. På såna prylar tror jag som sagt att jag hajar hur det funkar, det är mer brädor (typ slalombrädor) som har stropparna långt ute på kanten som förbryllar mig, speciellt som det ofta brukar vara skönast att stå riktigt långt ut på kanten när man seglar dem rakt fram, på vissa brädor tajtar jag till stropparna lite extra just för att komma längre ut på kanten.
The_Novice: Det där om att inte vinkla för mycket, det hoppas jag gäller slalombrädor va? En av de skönaste känslorna med oldschool-vågisar var ju att duckgippa dem med brädan nästan vinkelrät mot vattnet, masten bara nån decimeter över vattenytan och centrifugalkrafter så knäna nästan viker sig… Ska man alltså behöva säga adjö till toktajta högfartsgippar med ny vågis?
-
Då fyller jag väl på lite. Sist jag var ute och seglade med min gamla RRD så upptäckte jag plötsligt att skruven inte var speciellt hårt åtdragen – jag kunde lätt dra den några varv till genom att sticka tumnaglarna i spåret.
Vad borde jag gjort när jag seglat klart? Har den tagit in vatten? Jag lät brädan ligga utan boardbag och med öppen luftskruv i hopp om att den skulle hinna torka till nästa segling, och det bör ha gått en månad sen dess. Snart tar jag hem den för vinterförvaring, vilket brukar vara i köket, med luftskruven av.
Borde jag göra måt specifikt, utöver undvika minusgrader tills jag vet att den är torr?
-
Super sport är nog lite mer av snabb freeride (som SuperX-brädor brukar vara) medan slalom är en ren slalombräda. Har för mig att JP marknadsför Super sport genom att visa en bild på nån av Micah Buzianis muskulösare kroppsdelar och budskapet …because everyone isn’t Micah Buzianis.
Sen vet man inte hur viktigt det är. En och annan racebräda är verligen gjorda av och för 110-kiloskillar med enorma benmuskler men det behöver inte betyda att de är oseglingsbara för oss vanliga dödliga. Dessutom kan vi vanliga dödliga också köra tungt i benpressen och de djupa knäböjarna och bli starka.
-
Jag tror inte att dunken är slut i alla grenar, men i vissa. I speed kan han nog hålla sig konkurrenskraftig ett bra tag till.
-
Om jag fattat saken rätt så satsar Fanatic och JP på lite olika känsla på sina brädmodeller. Fanatic verkar satsa på lite livligare brädor som kräver lite aktivare stil medan JP går in för att ha lite lugnare gång på sina brädor, oavsett typ.
Sen är såklart t.ex. en vågis eller slalombräda överlag livligare än en freeride, men inom de olika kategorierna verkar skillnaden vara lite sån. Den enda JP jag har seglat, en SuperX 115 verkade i alla fall stämma in på lugn gång.
