-
30 årskris eller nystart?
-
Lars-Åke inte bara surfar järnet. Han vildcampar typ hela somrarna i sin cheva transsport! Som sagt, 82 bast…
-
styret;692159 wrote:Lars-Åke inte bara surfar järnet. Han vildcampar typ hela somrarna i sin cheva transsport! Som sagt, 82 bast…
Tack för infon Styret, men för oss räcker de o veta att han surfar.
Va som händer i hans bil är en sak mellan dej o Lars-Åke. -
Bump!
För Er som är nyfikna.
Jag gick en nybörjar- endagarskurs. På sisådär 4 h kom jag kanske 5 meter som längst.
Jag såg ut som en knubbsäl i våtdräkten. Jag har ingen hud på fingertopparna, blåmärken överallt, blivit utskrattad av publik, bränt fötterna på maneter.
Ett mirakel att min lärare behöll lugnet hela dagen. En ängels tålamod!
Om ni läser ovanstående kanske det kan verka motsägelsefullt, men. Det går inte en dag utan att jag längtar efter att stappla mig upp på en vindbräda igen. Nästa steg blir att hyra en utrusning en heldag och vägra komma ur vattnet innan jag kan segla med vinden och vända/styra hjälpligt.
Windsmurf :HMSD härmed ja.
-
Så är det för dom allra flesta så kämpa på. Att dra riggen ur vattnet och samtidigt hålla balansen är lite som att lära sig att cykla. Till en början helt omöjligt men sen går det.
Kör hårt och vänta inte för länge innan du hyr en bräda. -
Platon;694204 wrote:Så är det för dom allra flesta så kämpa på. Att dra riggen ur vattnet och samtidigt hålla balansen är lite som att lära sig att cykla. Till en början helt omöjligt men sen går det.
Kör hårt och vänta inte för länge innan du hyr en bräda.Tack för peppen! Ska hyra om några dagar eller så, det har jag lovat mig själv.
-
Låter som en konstig kurs, eller var några faktorer extrema? Hård vind, skvalpiga vågor, för liten bräda, för stort segel? Var det en vettig instruktör o seriös surfskola? Eller kanske en kompis med en Järvinen 380 och knytbom samt trekantssegel? Låter som något var mycket fel i din debut
Med en nybörjarbräda och plattvatten samt lagom vind (3-4 meter per sek) så har jag flera gånger lärt upp nybörjare som inte ramlat i en endaste gång på hela dagen. Dom har efter instruktion dragit upp riggen och sen korsat Erstaviken o kryssat tillbaka…
(Detta har gällt sådan som vet vad kryss o slör är o kan segla kölbåt, om man inte kan det så behöver man en timmes instruktion till innan det lossnar)men orkade du hålla på o ramla så här mycket så har du ändå ork ordentligt! så ös på!
-
Vi måste våga säga som det är. Jag vindsurfar själv, har torr-kitat en gång på en strand, det är allt. Jag har nu hållit på ca 6 år utan att dedikera mig, mycket annat som tar tid. Jag kan vattenstarta och jag kan gippa om det inte kommer några vågor. Börjar man med vindvattensport 2012 och inte redan har investerat i dyra prylar och tid så ska man nog börja med kite. En rygga, brädan under armen och dräkten lindad runt. Själv kör man runt med bilen full och letar ställen att rigga så nära vattnet som möjligt. Håll i er, nu kommer den största skillnaden. En 2-dagars kitekurs så är du uppe och planar. Det kan vi inte kontra som vindsurfare. Men, nog med neggande. Vill du vindsurfa är det klart du ska göra det, skaffa en kombi eller minibuss och börja leta begagnade grejer, välkommen i gänget!
-
Tss – Vad är det för fel på en Järvinen? Min ligger startklar nere vid vattnet. I lättvind inomskärs kan den, med lite flyt, faktiskt duga att spöa både Hobie-Cat och Flayer med. I år vart det dock ingen lättvindstävling på området så den ligger oröd till nästa säsong men då jäklar…
-
Kite? Det kanske är lättare att lära sig men det bara känns så… så… oinspirerande. Jag var aldrig intresserad av att flyga drake som grabb. Kan inte påstå att det lockar mer nu.
-
Håller delvis med Areman… Om man har närhet till kitevänliga spots!
Har själv skaffat kite för vinterbruk (gått kurs på sommaren). Tänkte köra sommar också som komplement, framför allt i lättare vindar eftersom planande vs då är stort, ömtåligt och dyrt.
Men kite blir aldrig av för mig!Ja, man lär sig kite snabbt, planar i stoppar och sele mycket fortare än vindsurfar. Ja, färre och lättare prylar behövs.
MEN, då måste man ha tillgång till kitevänliga spots, helst med andra kiteare som launchhjälp osv i början.
Med vs kan jag starta från en stenhäll bland träd, fullsmockad badstrand eller byig vindskyddad vik och kunna guppa ut dit vinden är och plana gärnet.
Det är högre trösklar för vs men varje nivå är en upplevelse som gör det värt extra slit.
Förenklar dock mycket med rätt nybörjargrejor o instruktioner som många skriver…
-
Jag vet inte vad du menar med extrema förhållanden, ja det skvalpade en del. Vad det var för bräda och prylar har jag ingen aning om (Som att fråga någon som just gått data för nybörjare vad han har för hastighet på Bussarna 😉 ).
Det var ett litet segel (5,4″?). Jag uppfattade tränaren som seriös och pedagogisk. Han var ganska besviken på att vädret inte blev som han tänkt sig han menade att det inte var alls bra “nybörjarvind”.
Jag har aldrig sysslat med någon sport alls vilket jag tror kan ha påverkat min värdelösa motorik (Dvs att armarna inte gör det hjärnan säger). Men jag uppfattade det som att min kurskamrat nådde ungefär samma resultat (Och han var Snowboardkille). Eller så är jag för dum för att fatta enkla instruktioner helt enkelt.
Kul var det och jag ger mig inte så lätt, hög eller låg inlärningströskel beroende på vem man frågar till trots.
Minibussar,brädor,segelverkstäder,privatstrand,dräkter får nog vänta. Dock tänker jag investera i ett par handskar till nästa gång.
Flyga drake gjorde jag senast 1986 och det var ganska tråkigt.
-
30års-kris;694239 wrote:Kul var det och jag ger mig inte så lätt, hög eller låg inlärningströskel beroende på vem man frågar till trots.
Minibussar,brädor,segelverkstäder,privatstrand,dräkter får nog vänta. Dock tänker jag investera i ett par handskar till nästa gång.Du har helt rätt inställning för att så småningom kunna åtnjuta frukterna av mycket möda och stort besvär. Själv är jag 45 och har haft windsurfingprylar i över 20 år, men det är först under de sista två åren som jag verkligen satsat seriöst på att lära mig riktigt (kanske en närmare 50 än 40 kris).
Mitt råd är att skaffa begagnad men någorlunda modern utrustning (ej äldre än 2005), t.ex. en freestyle/freeride bräda på strax över 100 liter kombinerat med en rigg på 6 – 7 m2.
När man väl lärt sig komma upp i planing är man fast, tror inte det finns många sporter som ger samma kick som att fara fram i 20 -30 knop bara med hjälp av vinden.
Att sedan orka hålla på länge när det verkligen blåser är en utmärkt motivation för att komma i bättre form.
-
Areman;694225 wrote:Vi måste våga säga som det är. Jag vindsurfar själv, har torr-kitat en gång på en strand, det är allt. Jag har nu hållit på ca 6 år utan att dedikera mig, mycket annat som tar tid. Jag kan vattenstarta och jag kan gippa om det inte kommer några vågor. Börjar man med vindvattensport 2012 och inte redan har investerat i dyra prylar och tid så ska man nog börja med kite. En rygga, brädan under armen och dräkten lindad runt. Själv kör man runt med bilen full och letar ställen att rigga så nära vattnet som möjligt. Håll i er, nu kommer den största skillnaden. En 2-dagars kitekurs så är du uppe och planar. Det kan vi inte kontra som vindsurfare. Men, nog med neggande. Vill du vindsurfa är det klart du ska göra det, skaffa en kombi eller minibuss och börja leta begagnade grejer, välkommen i gänget!
Så sant.., vindsurfing är mycket svårare att bemästra än kite, dessutom är det ju jobbigt att släpa på all utrustning. Även till synes grundläggande manövrar kräver att man får lägga ner en del tid på det för att lära sig. Så kite är definitivt att föredra.., eller en uppblåsbar luftmadrass, snorkel eller att bara stanna hemma i hängmattan. För det är ju viktigt att man har det så bekvämt som möjligt..
Vindsurfing är inget för “prinsen/prinsessan på ärten” och kommer aldrig att bli det heller.
-
Precis som det sägs så är det lättare att lära sig kite, men som också sagts så behövs det lämpliga spots och förmodligen launchhjälp…
Jag tog upp WS för ca 7 år sedan och blev tokfast igen, (Höll på lite på 80-talet).
Har på senare år även gått kitekurs, så jag kör väl främst på vintern, men har kommit igång lite med sommarkiteingen också, men det blir alldeles för sällan för att man ska kunna utvecklas nå vidare tycker jag… Har minst 5 mil till närmsta spot, som bara funkar på sydväst… Men kul är det ju ändå när det blir av…
Då är VS överlägset, visst, det är mycket grejer som ska med men, man kan ju köra nästan “varsomhelst”… Blir mest insjö, Runn, Falun, som är riktigt bra och man kan ta en session efter jobbet och inte längre än ett stenkast till hyfsat spot…Inte många själar som försöker sig på kite på Runn, om man inte är riktigt duktig…
“Kul” grej som jag bevittnade för nåt år sedan:
Några tappra personer skulle köra kite vid vår klubbstrand, blåste “sideshore”… Det är ganska trångt att launcha en kite där, med mycket björkar och annat i vägen… I alla fall så fick de upp kiten vid 11-snåret på förmiddagen, men byigt som det också var, fick de en vind som drog kiten genom en björk. Linorna trasslade in sig en bit upp i björken, kiten vek sig neråt och snurrade upp sig runt en teleledning… Kan nämna att de fick liiite jobb att få ner den… Var förbi vid 19-tiden samma kväll och då hade de precis fått ner den… Då tänkte jag att kite ska jag aldrig befatta mig med…:shocked: Men, men, man är inte sämre än att man kan ändra sig… :laugh: Och på vintern är Runn kalas för kite och man överlever med råge surfabstinensen som annars infinner sig på vintern…Vi som vindsurfade den dan hade en riktigt bra session…:cool2:
Mvh
Bosse, 45+
Logga in för att svara.