markforce-f-d-markram

[markforce-f-d-markram]

Ja och nu drar de igång Semin. ‘får jobba i kväll också för att kompensera detta 😉

[markforce-f-d-markram]

Ha, ha.
Detta börjar likna etiktjafset inom sportklättring.
En del tyckte inte att man klarat en klätterled om man inte lyckats
klippa i repet i firningsankaret innan man tog tag i det (att man inte är tillräckligt
macho alltså.. ).
Fattar inte hur man kan köra 32 eller 37 knop med en bred “dörr” har bara en sak att säga:
Respect
Och tycker samtidigt kul att man vidgar vyerna bort från specialiserade speedbrädor.
Lightwind-speed på feta brädor kanske blir en ny trend?

[markforce-f-d-markram]

Synd.
GWC var jättekul o bra nav för at träffa andra likasinnade och även för min sambo
och barn var det lite roligare att hänga på land, när det fanns klubbstuga och förening..
Nu har jag köpt en 2kvadrats rigg till min son som blivit simkunnig.
Tänk vad kul det vore för honom att kunna köra med andra knattar – delat nöjje är dubbelt nöjje.
Kanske får bli TTVK ändå, men samtidigt är ju stranden väldigt fin och det skall finnas omklädningsmöjluigheter och dusch +Micro ovärderligt när man har hel familj på stranden.

[markforce-f-d-markram]

Svenne har du tips p årätt material när man råkat stansa ut ett fint hål i botten på sin slalombräda med en nerfallande limkneckt?
Behöver inte vara snyggt men lättjobbat starkt och tätt.

[markforce-f-d-markram]

Söker billiga slalom lättvinds/mellanvindsprylar.
Brädan skall vara hel, men kan vara lagad, så jag slipper ta dess oskuld, behöver ej vara testvinnare (är själv inte i “Winner-condistion”),
Slalom planka 110-140 liter gärna gammal F2 SX L eller dyl
Segel rigg 7,8 – kan vara gammalt men helt billigt.
Fokus är att plana i lättare vindar behöver ej vara från sista 3-4 åren men vara i bruksskick.
Low-budget racing alltså 😉

[markforce-f-d-markram]

@BooMan 711868 wrote:

Gjorde ett helt ovetenskapligt test:
Pendling till jobbet, 3 mil enkel resa, varav ca 2mil på 110-väg, 5 dagar…
2-liters diesel
V.1 Med räcke och vaddering (Dakine, Aero) 0,64l/mil
V.2 Utan räcke 0,61l/mil

Alltså en förbrukningsskillnad på 0,03l/mil
(Kanske gör mer med annan “standardvaddering”)

Om jag inte är helt ute o cyklar, så gör det 1 liter på drygt 30mil, och det är vad jag pendlar varje vecka…
Sen är det ju bara att fortsätta att räkna, på vad det “kostar”…

Så visst har det betydelse, och då har jag bara räknat med mig själv…

Oj, det var stor skillnad.
Kan nog ha med vadderingen att göra. Vaddering “ödelägger ju till stor del vitsen med lägre vindmotstånd på t.ex. wingbar och mönsterna på ovansidan som skall minska ljud kommer över huvudtaget ej in i spelet .
Jag kör utan vaddering och lägger fenfodral mellan bräda och räcke fram, litar p åatt padsen gör jobbet bak. Att jag sen inte hör mina räcken alls, kan ju också ha att göra med att min gamla 9-5 har gått 10 varv runt jorden..
Glad midsommar förresten.

[markforce-f-d-markram]

@mikaels 711484 wrote:

Total bensinförbrukning worldwide: 22.000.000 barrels
http://www.eia.gov/cfapps/ipdbproject/iedindex3.cfm?tid=5&pid=62&aid=2&cid=ww,&syid=2006&eyid=2010&unit=TBPD

blir i kubikmeter 3 497 780 000, dvs 3,5 miljard kubik.

‘Några tusen’ kubik är typ 3 500 kubik (taget som exempel, och för at det är lättare att räkna med, och för att det är 3,5 miljoner liter soppa, dvs typ vad du kallade ‘miljontals liter soppa’), vilket utgör 0,0001% av totalförbrukningen i världen.

Det är såklart möjligt att just Thule wingbars kan minska världens bränsleförbrukning med 0,0001%, men det kan ju försiktigare körning också. Effektivare motorer, bättre däck och vägar, samåkning och trafikplanering har dock troligen mångdubbelt större inverkan på världens bensinföbrukning än byte av takräcken har.

Det betyder ju såklart inte att man inte ska överväga ett par Wingbars om man ändå ska köpa nytt, men har man gamla grejor som fungerar så kan ju den totala miljöpåverkan vara mindre om man behåller dem istället (och t ex lägger pengarna på en kurs i eco-driving, eller bara kollar lufttrycket).

Man måste ju se till HELA livscykelkedjan för produkterna, eller hur?

(och så hoppas jag att jag hållit tungan rätt i mun bland ‘thousands of barrels’ via kubikmeter till liter också, många nollor och decimalkomman blir det…)

HElt rätt!
LCA är det som räknas. Försöker pränta in det i kollegors medvetande, att lättvikt i bilar som åstadkoms med icke-återvinningsbara material med hög miljökonsekvens kan bli kontraproduktivt för miljön.
Många som bortser från det.
Har man redan ett gammalt räcke som funkar så kanske man skall hålla fast vid det, men om man köper nytt, så kan man tänka på vad man köper.

Hoppas jag inte varit alltför spydig/ironisk.
Kul att skapa lite debatt ibland:cool2:

[markforce-f-d-markram]

@mikaels 711264 wrote:

Men om man spänner fast i bräda (i boardbag), och en mast/segelbag, hur kan pofilen på själva lastbågen då spara miljontals liter bensin (‘några tusen kubikmeter soppa’), bågens andel av det totala luftmotsåndet på en surfbil måste ju ändå vara försumbart, och så många surfare är vi väl inte att vi kör upp flera miljoner liter bensin om året..?
Sen kan det ju såklart vara en bra båge ändå, men jag tror det blir svårt att räkna hem den på bensinen…

edit: “Totalt uppgick försäljningen av drivmedel till ca 9 740 tusen m3 under 2011”
http://spbi.se/blog/2012/01/24/bensinforsaljningen-sjonk-med-7-procent-2011/
att spara några tusen kubik soppa på lastbågar låter optimistiskt…

Ja, vad tror du, käre medlem av Nobel kommittén?
Därför att de bara säljs i Sverige och för att det bara är windsurfare som kör omkring med 3brädor och 8 segel på dem kontinuerligt?
Det har sålts “ganska många”, i varje land de säljs och marknadsförs globalt.
Många viktigpettrar tycker att en procent här och en promille där inte spelar roll, men implementerar man ökad effektivitet, sparåtgärder, sänker tempen i huset och vi sopsorterar, köper lokalproducerad mjölk med mera, då gör det stor skillnad.
Jag har har ej rätt att utlämna volymer som Wingbar säljer i, men kan säga så här -du skulle nog bli förvånad vilka exportintäkter ett takräcke kan ge. Om denna exportprodukt minskar CO2-trycket också, så är det bra.
Visst med takbox, 2 brädor och massa segel på så spelar det ingen roll.
Men handen på hjärtat – inte ens jag skruvar av takräcket efter varje surftur och det är jag knappast ensam om. Det gäller hantverkare skidåkare, cyklister och några miljoner andra bilägare också..

[markforce-f-d-markram]

Mont-Blanc funkar också men inte lika låg ljudnivå och bränsleförbrukning som WINGBAR.

THULE´s Wingbar är nog första exemplet på att man tänker aerodynamik i tillbehörssegmentet.
Sparar faktiskt några tusen kubikmeter soppa per år.
antar att det är prisskillnad, men båda är made in Sweden och indirekta surf-sponsrare och följer svenska normer för miljöhänsyn mm.

[markforce-f-d-markram]

Wingbar är ju tystare och starkare än alternativen.
Och framförallt om du alltid har bilen redo och oavsett kör några tusen mil med takräcket, så är det ett
bränslebesparande/miljöbesparande alternativ jämfört med andra takräcken (fast det är fortfarande bäst att lossa räcket och stoppa i bagaget när brädan inte är på). den har fått designmiljöpris för bl.a. detta.
Och sen får ju jag och Svarte Petter indirekt royalties på den också – så surfare stöttas indirekt av just detta alternativ med några ören 😉 .

[markforce-f-d-markram]

Lite mer om flyg och utsläpp från http://www.utsläppsrätt.se

Beräkning av utsläpp från flyg .
Flygplan drivs än så länge med fossilt bränsle vilket innebär att det bildas skadliga utsläpp av koldioxid vid förbränningen. Eftersom flyg gör det möjligt att ta sig långa sträckor på kort tid blir också de klimatskadliga utsläppen mycket stora jämfört med många andra resor och aktiviteter. Som enkla riktmärken över hur stora utsläppen blir visar vi fyra exempelresor:
CO2 dest ToR
0,5ton -Inrikes
1 ton – Europa
3 ton -USA
4 ton -Asien
Uppgifterna i är avrundade och gäller tur- och returresor i ekonomiklass för en person och inkluderar samtliga växthusgaser som flyget släppet ut. Startpunkten i beräkningarna är Stockholm, slutpunkterna är Umeå, Nice (Frankrike), New York och Bangkok (Thailand).

Om du vill räkna själv kan du använda vår kalkylator. Skriv in flygsträckan i kilometer och utsläppen beräknas automatiskt. Beräkningen visar samtliga växthusgaser som flyget släppet ut, vill du bara se koldioxidmängden bockar du ur rutan för RFI (som bara syns på längre distanser).

Om du undrar hur stora utsläpp flygfrakt innebär kan du använda vår fraktkalkylator. Förutom sträckan skriver du även in vikten på det som ska skickas med flygfrakt. Observera att denna beräkning inte är till för vanligt bagage när man själv flyger, utan den sorts flygfrakt som främst företag använder

[markforce-f-d-markram]

Här kommer lite svar från Joakim på OnWater.
“Hej

Tack för ditt mail.

Vi på Onwater försöker jobba så mycket vi kan med återvinning.
Bland annat returneras toners etc. till skrivare tillbaka till tillverkaren med hjälp av deras returprogram.
Självklara saker som all emballage och förbrukningsvaror i butik sorteras och återvinns (lysrör etc.)
Vi försöker också spara kartong som vi kan använda igen när vi skickar paket till våra kunder. På så vis används de mer än en gång och det blir mindre kasserat.

När det gäller transporter från Asien så är det båt som gäller. Tyvärr kan det hända att flygtransport används om det är något akut, men det är mycket sällan.

Vad jag vet så jobbar de flesta leverantörerna på ett eller annat sätt för att minska miljöförstöring (val av material etc.)

Tycker det bra att du tagit upp det och det är en viktigt del som rör oss alla.
Vänliga hälsningar/Best regards
OnWater AB
Joakim Westerberg”

Något som känns bra och slående är sättet som butikerna transporterar prylar på, givetvis även motiverat av ekonomin, men att frakta på båt är ju oerhört mycket vänligare mot miljön än att ta flygfrakten.
Det kanske är som så att butiker har miljövänligare vanor vid impoerten än privatpersoner på transporten?

[markforce-f-d-markram]

Nu har vi svar på hur Fahlén och Naish jobbar:
“Hej Mark,

Kul att du påverkar!

Här kommer info om hur vi jobbar med miljötänket:

Emballage
Vi återvinner, det emballage vi får från leverantören utnyttjar när vi skickar vidare till våra kunder. Vi källsorterar plaster och papp och lämnar på återvinningen.

Produktion
• Patagonia som vi säljer, är kända för sitt miljöarbete
• Naish
Här är en text från Robby Naish: What have you actively changed in your day to day life and/or your company, Naish, that makes a positive difference to the health of our planet?
At Naish for example we are working more and more with bamboo laminates and are searching for natural foam core and resins to evolve our manufacturing into. –We began three years ago with our eco-packaging system, where we reduced throw away packing with our boards by 60% and instead provide a killer boardbag with our wind, kitewave and sup boards. We have an in house kite canopy recycling program as well.
•Oneill – Får bolla vidare till dem
—
Vet inte i detalj hur arbetssituationen eller miljötänket ser ut i de olika fabrikerna som Naish/Oneill använder sig av, får återkomma om detta.

Transporter:
95% av alla frakter sker med båt från Asien, endast akuta leveranser med flyg. Vi buntar ihop frakter och fyller containers så ofta det går.

Återvinning
Vi tar vanligtvis inbyte av begagnade prylar
Vi reparerar med egen industri-symaskin och lagar skadade brädor här hos oss.
All metall återvinns på återvinningscentralen.

mvh
Henrik Fahlén”

Jag har själv sett Henrik springa mellan olika containrar när jag lämnar skräp
på återvinningen, så det känns bra det här. Nu inväntar vi Wallén och Mistral
m.fl.
Detta med bambufiber är spännande, med tanke på att det är något som ingår i kretsloppet.
Förhoppningsvis kan man få fram termoplast med bra egenskaper (skratta gärna, man jobbar
på detta med fokus på fordonsindustrin där man framförallt vill ha ner cykeltider och få
möjlighet att återvinna). Om bambu och termoplast kan få vettiga egenskaper så kommer det
inte bara ge en återvinningsbar, “miljövänlig” bräda utan också en potentiellt billigare.
Inte helt fel när priserna kryper uppåt 20 papp på brädorna.
Bambun verkar definitivt vara på väg in och det är oerhört positivt, den kräver inte ens växtgifter!

[markforce-f-d-markram]

Övriga stora surfhandlare som fått samma frågor som de som svarat men ännu inte svarat är:
Wallén
Fahlén
Hoppas också på svra från Bringdal/Mistral.
Någon som tycker att någon handlare/importör bör läggas till listan?

[markforce-f-d-markram]

På On Top har man också gjort hemläxan.
“Hallå Mark,

hemma igen från alperna så här kommer lite input från min sida:

specifikt för Thommen jag har inget svar på hur de arbetar men Thommen har länge använt bambu i sina brädor. Jag ska vidarebefordra frågan till fabriken.

Mer generellt så är där mer än en sida av saken:

Problemet med att återvinna brädor ur mer tekniskt perspektiv består nog mest av att brädan är sammansatt i en bakprocess och materialen sitter ihop så man behöver separera skumkärna, sandwich, laminat, och plastdetaljer som mastfotskassett, fenbox, fotstroppspluggar. I laminatet ingår oftast både kolfiber och glasfiber så då skulle man behöva separera dessa också och det kanske inte är helt enkelt.

Jämför man med bilindustrin så är allt ihopskruvat på bilar och då kan man förstås också dela på allt. Och man har förstås en hel business med begagnade delar (skrotupplag etc). Men om det går att återvinna så borde det förstås vara bra för både för miljö och plånbok.

Det man kan invända mot återvinning är att om vi återvinner här och sen måste skeppa materialen till där tillverkning sker (i de flesta fall Kina eller Thailand) så tror jag de långa frakterna lätt äter upp de miljömässiga fördelarna med återvinning. Frågan är om det inte blir ekonomiskt olönsamt också.

Man borde förstås kunna återvinna segel, bommar och master och särskilt masterna ter sig lämpliga för återvinning: hög kolhalt och inga extra material inblandade som plast eller skum på en bräda. Så master är kanske bästa kandidaten att börja med – vi har väl alla några knäckta master med mycket kol liggande; till skillnad från brädor går ju masterna inte att laga så när de väl är knäckta blir de bara liggande eller åker ut på soptippen.

Våtdräkter borde även de gå att återvinna men där är separeringen av neoprenen från tyg alt gummi samt metall/plast (dragkejda) etc kanske också lite klurig.”

Kent har rätt i att det inte vore bra att det förmodligen inte vore bra idé att skicka tillbaks materialet till ursprungsländerna map fraktutsläpp mm (såvida det inte går en massa tomma containrar i den riktningen vilket inte är helt osannolikt).
En annan aspekt är att det kan vara sannolikt att separering/återvinning mm. sker på ett mer miljöriktigt ocharbetsmiljöriuktigt sätt om man gör det här.
Försöker just nu få fram via en forskare på KTH inom flyg6 lättbviktsbygge om något återvinningsforskningsproijekt är intresserat av en drös knäckta kolfibermaster att testa kolfiberåtervinning på. De torde vara en bra början då de är mer renodlade än brädorna som är en herrans mix av material kompositer och materialtyper.
Fordonsindustrin (volvo PV) forskar en del i hur man skall kunna återvinna kolfiberförstärkt material och när man frågar dem så framstår man som “lätt obekväm”.
Oavsett kunde kanske våra sopor vara en tillgång för fordonsindustrins och STENA´s forskning på området…?