ola-h
Forumsvar skapade
-
Riktigt kul på Torö igår. När jag kom vid 12 såg det inte hoppfullt ut. Knappt knähögt och ingen vind. Men det kom igång rätt snart. Som Jesper skriver blev det så småningom kanonförhållanden med bra vågstorlek från axel till gubbe+ på en och annan. Å så sidvind på det. Det var egentligen som bäst när Jeppe drog, sedan minskade vågorna något medan vinden ökade. För mig var det bra drag i 4.7 på slutet.
Kul att se många Toröseglare som har fin koll på stället. Själv har jag väldigt svårt att träffa rätt. Det är många fina sektioner som jag antingen kommer för sent eller för tidigt till. Torö är uppenbarligen ett ställe som behöver viss insegling. Men, men fantastisk kul var det. Kanske min kvalitativt bästa Torösession hittills av de ca 10 gånger jag styrt kosan österut istället för västerut.
-
Man kan väl tatuera i princip hela kroppen, eller. Då kanske man kan tatuera allt förutom ärret i samma nyans och struktur som ärret, så att det liksom försvinner i omgivningen.
-
Ja, själva spolningen var inget speciellt. Normalt sköljprogram. Vi är rätt nära stenarna. Fastnar man i vågen hamnar man ofta på stenarna, därav att man gärna blir lite (för) försiktig. Det är dock en rätt så tydlig ”stenlinje” så man kör inte på något mitt i svängen (på yttre, på inre ligger ett par stenar mitt i brytet)
Det var inte en Hotförlängare. KelaPro, faktiskt. De har ju normalt väldigt bra rykte.
-
@usel 515554 wrote:
vad tror ni om att köra med ett Cannon eos d5 mkII hus samt lämpligt objektiv? ? Ola H, har du koll på om den duger att filma längre sekvenser med? Skulle vara optimalt om det fungerar, eller?
Kanske lite overkill, eller? Jag minns inte hur långa sekvenser man kan ta, men tillräckligt långa för windsurfing i alla fall. I allmänhet filmar man ju en repa i taget. Man lär få köpa på sig en del minneskort dock och en rejäl dator för redigering. Jag tror den producerar lite knappt 5MB per sekund. Om man filmar alla de 20 minutrarna varje person har på sig bör det bli ca 6 GB per person. Om ni får ihop 10 personer bör ni alltså plocka med ca 60 gig minneskort.
-
Hur funkar det med handskar och underhandsgrepp?
Sitter i liknande stuation som Jeppe med både jobb och familjeåtaganden. Men kanske…
-
Det är en helkolförlängare med Streamlinedcleat, så ingen plast. Det har blivit som två vertikala snitt rakt upp genom förlängarens nederdel. En ca 2.5cm bred sektion av förlängaren (som inkluderar ett av hålen) har så att säga öppnat sig.
Kraschen:
Slutet av bottensvängen: kommer upp för vågen med dålig fart:
Gör toppsvängen färdigt, men tappar i princip all fart, vilket inte är att rekomendera i en rätt hårt dumpande våg:
Försöker så att säga dra mig ur vågen uppåt, men brädan dras med nedåt:
Här någonstans tar jag beslutet att kicka ur stropparna, vilket antagligen var ett smart beslut:
Brädan dras ned och naglas antagligen fast bakom läppen samtidigt som jag också dras ned inuti vågen. Bommen som satt stenhårt hade flyttat sig en bit nedåt.
Samtidigt trycker vågen hela seglet framför sig. Många krafter åt olika håll, alltså. På den här bilden tror jag redan att skadan har skett:
-
För mig var det förlängaren som pajade på ett märkligt sätt. Koppen spräckte liksom upp en ”lucka” i förlängarens nederdel och slets ur, utan att något av hålen för ”vårtorna” blev skadade. Men det var en lite speciell krasch också.
-
Grymt initiativ Gurra. Nu kan vi visa de där WC-proffsen vart skåpet skall stå.
Tyvärr kan jag inte själv segla på lördag (förutom kanske på Torö). Annars har du rätt i att lite filmhets säkert är vad som skule behövas för att få mig att ladda på en framåt eller kanske tom sätta min årliga bakåt.
-
Helt klart. Browne stod ut och bör vara en inspiration för alla som gillar att hoppa, men han är ju en av världens bästa.
Min poäng är dock att jag tycker standarden i Varberg eller Halmstad ändå överlag är väldigt bra när det gäller hopp. En bra 4,7 dag i Apelviken med några av de bästa och några av de andra ambitiösa på vattnet är det t ex bättre hoppstandard än vad man typiskt ser på t ex Kanaha (om inte de allra vassaste är ute).
-
Givetvis var det ett par toppprestationer med dubblar, snygga säkra bakåtar och någon riktigt hög framåt. Men är inte standarden på de bästa (som Olandersson, Living etc) i Apel och Lejet rätt bra också. Och du själv och flera andra laddar ju också på bra. Vågridningen var inte något speciellt. Jag så t ex Adde i onshore i Lejet rida minst lika bra i måndags morse.
Så Sverige står sig rätt bra. Men visst är det kul med inspiration till ännu mer ladd.
-
Men jag hittar den inte bland menyerna på surfspot.se? Vet itne om jag skall leta under paket, rigg eller tillbehör?
-
För att undvika att bli rövknullad i de hårda shorebreak jag oftast kör i brukar jag grunda med ett kyskhetsbälte i stil med detta, som jag helt sonika kör bakåfram.
-
@dr Masse 515206 wrote:
Den där infon om sjukvård i Jeri gör att det fasiken nästan går bort som nästa vinters planerade resmål för familjen. Surt.
…annars har Maui väldigt bra sjukvård. Doktor Bruce har behandlat många svenskar i allt från brutna fötter och näsor, fenor genom benen till infekterade sår, förstoppning och rispade hornhinnor (inte allt på samma person dock).
Själv fick jag lite virushämmande (som Fass rekomenderade till HIV-smittade) när jag hade en envis hosta.
-
Jag tappade min bräda i Åsa i måndags (se Åsa-tråden eller Kulingvarningtråden) men hade sån sjuk tur att jag flöt iland PRECIS på samma ställe som brädan: jag hade din incident i tankarna när jag simmade in med riggen och betraktade i princip redan brädan som förlorad.
En tanke: har du varit och spanat på stränderna igen? Fundera på hur strömmen går. Med lite tur är ligger den på land någonstans. Åsa ser visserligen annorlunda ut, men jag hade trott att brädan skulle svepas ned mycket mer i vindriktningen, dvs längre ned i viken och sedan kanske med lite otur ut i själva den stora Åsa-bukten. Jag simmade mot strömmen (”uppåt”) med riggen för att undvika att hamna där det brät som värst upp på stenarna och var helt säker på att brädan måste ha åkt betydligt mer ”nedåt”. Men den hade åkt väldigt ”rakt” in. Så kolla även ovanför där du kanske skulle trott att den skulle hamna (om du inte redan gjort det).
-
Nu var problemet att jag inte hade brädan kvar. Det är ett worst case-scenario egentligen. Tanken på att skita i riggen och simma in slog mig, men samtidigt var det ändå rätt så nära land och eftersom jag inte fick kämpa nämnvärt för att hålla riggen flytande så simmade jag med den in. Det var inte kallt, så jag bedömnde att det skulle funka. Däremot var det lite lurigt när jag väl kom in i brytet. Det så länge jag höll i riggen kunde jag inte dyka genom vågorna och de sög torrt och slog upp rätt hårt mot en del sten som ligger i vattnet där. Samtidigt skulle riggen antagligen sjunka och driva igäg om jag släppte den. Men jag lät mig bli inspolad rätt nära land och släppte den sedan med en våg så den åkte upp på land. Sedan vände jag och dök genom några set och kollade in lite noggrannare hur stenarna låg. Sedan simmade jag in mellan två set och gick upp. Brädan hade som sagt spolats in på samma ställe, utan en (ny) skråma (den har några skråmor sedan tidigare Åsa+Torö-sessions). Seglet klarade sig också fint, endast bomen kan ha fått några repor i gummit. Även jag klarade mig bra och var varm och gå när jag kom in. Däremot slog jag mig hårt på tummen med en stor sten när jag skulle fixa lite med mastfoten som också hade fått sig en törn när förlängaren sprack. Men det värsta var som sagt att missa den bästa tiden på vattnet.
Det hade säkert varit rätt kritiskt om man hade tappat brädan i yttre gippen istället. Visserligen rätt osannolikt, men ändå. Eller om det varit lite kallare i vattnet. När det är kallt skall man nog inte köra så långt ut utan hålla sig nära breaket där man kan använda vågorna för at bli inspolad. Yttre Åsa är ju lite lurigt på det sättet eftersom strömmen drar en bort från brytet. Dessutom är man rätt långt ut när man kryssar dit.
