ola-h
Forumsvar skapade
-
24 fenan är nog grym även till 5.0 på insjö. För 4.2 och 5.0 våg skulle jag en bra vågfena på typ 20cm om det är ”klassisk MFC typ” eller 22cm om det är ”modern G10-typ”. Då blir det tillräckligt litet men ändå bra ”anslutning” till 24:an.
-
Boardsartikeln:
Rätt mycket hypeskapande av Nik, skulle jag säga. Intressant, men jag tyker nog att sanningen inte är riktigt så enkel oc glasklar som den framställs där.RRD 2009: De flesta märkens våg-2009:or är sedan flera månader färdiga. Efter att shapen är klar tar det rätt lång tid att bygga form, sedan skall det göras pre-production, koll av formen, en första upplaga etc för att några ex av de första vågbrädorna (normalt) skall dyka upp i shopparna till början av hösten. Skall man följa det tidsschemat har man inte särskilt lång tid på sig efter jul att få in pluggen till Cobra. Sjukt men sant.
Även i ”vanliga fall” är detta lite av ett problem. Ingen är betjänt av att info om 2009 kommer innan många kommit över sina 2008:or, varken kunder (som känner att deras bräda blir gammal), importörer och handlare (som kan bli liggande på lager med brädor som snabbt blir ”fjolårsmodell”) eller tillverkarna (som är beroende av att hålla kunder, butiker och importörer på gott humör).
Samtidigt måste ju utvecklingen fortgå och alla vill ju, trots ovanstående, ha all information så tidigt som möjligt. Ett olösbart dilemma.
I år med twinfinhysterin är problemet värre än vanligt. Både tidskifter och tillverkare är måna om att visa att de inte missat trenden. Men vad händer med de nu helt värdelösa singlefinvågbrädorna som ligger på lager här och där? Ingen kommer väl vilja köpa dem? Eller? Och kanske vågar man inte köpa första generationns twin heller när de kommer, de är ju trots allt första generationen och alla har inte haft så lång tid på sig att testa. Så risken är att twinfin kanske inte blir det ”uppsving” för vågbrädesförsäljningen som alla tillverkare antagligen hoppas på.
Personligen hoppas jag att twintrenden får vågseglare världen över att fundera på vad man egentligen vill ha för egenskaper i sin bräda istället för att t ex diskutera stubbie vs trad. Fast tyvärr är väl sanningen stor att stubbie vs trad istället byts till single vs twin…puh.
-
Du kanske inte menar ”faktiska pixlar” utan vilken detaljåtergivningsförmåga som kameran i fråga har. Då är det fler saker som spelar in, dels objektivet förstås, men även signal/brus-förhållandet hos sensorn. Allt annat lika ger en sensor med färre pixlar bättre signal/brus-förhållande och skillnaden blir större vid högra ISO-tal. Lite generaliserat kan man säga att vid bra ljusförhållanden ger flex pixlar bättre detaljåtergivning men när ljust blir allt sämre kommer ett läge då en sensor med färre pixlar till slut ger bättre detaljåtergivning.
Fast samtidigt som pixelracet pågår så förbättrar tillverkarna elektronik och databehandling, så i många fall har nya kameror med fler pixlar på samma yta i alla fall bättre signal/brus-förhållande än föregångaren. Detta gäller DSLR. På kompaktsidan kan man nog säga att pixelracet har varit viktigare än detaljåtergivning och prestanda i dåligt ljus. Om tillverkarna istället hade satsat på att optimera säg 4mp-sensorer till kompakterna så hade nog ”medelbilden” som Svenson tar blivit bättre än vad den blir med de 12mp-kompakter som finns idag – speciellt här mörka Sverige.
-
Masse har rätt, fast det är inte direkt någon tokmjuk fena vi pratar om, så till syvende och sidst är det en väldigt stor fena för brädan. Jag skulle nog säga at Mistral kör störst fenor på marknaden på sina vågisar (vilket ger bra höjdtagning, tidig planing etc). Så skaffa definitivt minst en mindre fena til brädan.
-
@jonhand 453820 wrote:
Kommer ihåg att jag läst någonstans hur bildsensor storlek/ objektivet begränsar antalet ”faktiska” pixlar. Någon som har någon länk eller kan förklara det?
Vet inte vad du menar med ”faktiska”, men med tanke på att det finns kompaktkameror med supersmå sensorer och över 12 megapixel så verkar en eventuell sådan begränsning inte spela allt för stor roll i praktiken.
Däremot så blir kraven på objektivets ”upplösning” allt högre ju tätare man packar sina pixlar.
-
@tws 453811 wrote:
Hmmm. Betyr det at jeg burde bytte ut 80 literen og beholde 70 literen Ola?
RRD kommer med twin 66, 74, 82 liter. Jeg veier 75 kg og er 190…, ok nesten 175 cm høy. Kan bli dyrt det her.Grymt svårt att säga eftersom jag inte sett, än mindre kört RRD-brädorna. Det är ju också lite skillnad på att rida snabba vågor på Maui i underriggad 5.0 och att ha en bräda som klarar mycket vind. Jag vet inte om twinbrädor klarar mer vind relativt sin volym, egentligen tror jag inte det. Det är mer att man kan hantera en störra bräda i högre fart i bottensvängen, känns det som. Den 53cm/70liter twin Quatro (supermycket rocker på den brädan) jag körde var nervös i choppigt fullpower 4.0 som vi hade en dag, men väl på vågen funkade den bra även i sådana förhållanden.
En annan twinbräda med snabb rocker, 55 bred och 74 liter kändes dock rätt stor när det blev rejält med tryck i seglet.
Min gissning är därför att rent generellt så kan du ha en stor twinfin relativt vågridningshastigheten, men om det är kontroll i mycket vind (och kanske inte så stora/snabba vågor) som du är ute efter så skall du nog inte gå upp för mycket i storlek, trots allt.
Byta 80-litaren (till 84:an) och behålla 70:an som single skulle kunna vara ett intressant alternativ. En annan variant är att köra 74 twin och 80 single, trots att de verkar ligga nära varandra (hur bred är 74:an?). Eller så kör du på 66+80 som du tänkte…. Du borde försöka kolla med någon som har koll på brädorna i fråga (och på Norska seglingsförhållanden).
-
@jonhand 453801 wrote:
Finns väl åtminstonne två olika format som skiljer en del i storlek.
APS-C som är 22×15 mm (På Canons 450D, 40D) och fullformat som har samma format som vanligt 35mm film = 35x24mm (Canon 5d,1d)Om det nu skall tjatas om detta…Canon 1D (samt mkII och mkIII) är ca 27*18. 1Ds är ca 24*36 (liksom mkII och mkIII-versionern av den modellen).
Olympus har ju dessutom sitt 4*3-system som är yterligare en annan storlek. I praktiken lite av en djungel, alltså….fast allt detta är ju helt irrelevant när det gäller ursprungsfrågan i tråden.
-
De flesta säger att man snarare bör gå upp lite i volym när man byter från single till twin. Men twinfin kommer men liksom över railen bättre i bottensvängen och kan därmed ha en bräda som antingen är bredare alternativt har lite fetare rails, i båda fallen bli det därför naturligt lite mer volym på twinbrädan.
Konceptet är dock så nytt att jag tror att det är svårt att uttala sig generellt. Men skall du ta det säkra före det osäkra så skulle jag ta nästa storlek upp twinbrädan. Man kan ju se det som en bra _möjlighet_ att kunna ha mer volym med ändå bra svängegenskaper. Flera jag pratat med nämner detta som en fördel med twinfin och det stämmer med hur de brädor jag provat har kännts.
-
Quatro har twin i produktion redn 2008, fast det är i ärlighetens namn samma bräda som singlefinversionern fast med två fenor. De som seglat 76:an på Maui verkar ha gillat den dock. Annars är Quatro själv snabba med att påpeka att man måste ändra lite på resten av shaen också för att få twin att funka bra.
Själv har jag kört 4 olika twinbrädor på Maui och alla är olika. Twin i sig har sin egen lilla känsla när det gäller vissa aspekter av beteendet på vågen, men som vanligt spelar resten av brädans shape MYCKET större roll. Twin eller singlefin är i någon mening alltså en ickefråga. I alla fall är det långt ifrån den första frågan man bör ställa sig när man skall köpa ny vågis.
Jag klipper in min betraktelse från en tidigare tråd: (Obs: de Straboardprotosar jag nämner är INTE prototyper for 2009 seriebrädor).
=====
När det gäller twin är det första man kan säga att två eller en fena inte är det mest avgörande för en brädas karaktär. Rocker, kanter mm spelar mer roll. Den Quatron jag kör på en del av bilderna är Keiths egen dvs har _rejält_ med rocker. När man väl är på vågen är den på ett sätt mer lik min EVO (också en del kurva) än den är lik de två Starboard prototyperna (som har en rakare ”Acid-rocker”). Det kan vara värt att hålla i minnet inför alla ”twin eller singel”-diskussioner som jag med förtjusningsblandad skräck inser kommer bubbla upp är 2009-brädorna börjar dyka upp fram på hösten.Det sagt, twinbrädorna har sin lilla egna karakteristik också. Man kan dela upp det hela i tre delar: Raktframsegling, bottensväng och toppsväng:
1. Raktframkörning. Som sagt spelar brädans design i övrigt stor roll här. Min Teboulbräda har rejält med rocker, små fenor långt fram, är rätt smal etc. Den är hyfsat trög innan man får tryck i seglet. Starboard protosarna känns rätt snabba och snärtiga med sin rakare rocker. Inte ens en snabb twinfin får nog samma driv som en superrak freestylevågis med en stor rak fena, men om man jämför lite mer rättvist (dvs mot en lite mer krökt vågis med liten fena) så är inte skillnaden avgörande.
Bottensväng: Keith Teboul (som är den som shapat mest twinbrädor i ”denna vända”) trycker det så att twinfin ”pushes more rail into the water”. Jag är inte den som argumenterar mot Keith, men jag skulle snarare uttrycka det som att twin-setup:en liksom ger mindre hävarm som håller tailen nere än en singlefin. Man kan tänka som så här: Seglare försöker pressan ned rail för att få brädan att svänga medan fenan försöker hålla tailen i vattnet. Med en (aktiv) fena längre fram och längre ut på kanten får brädan en annan balanspunkt. Oavsett hur man formulerar sig är dock resultatet detsamma och både Starbordarna och (nyare) Quatrosar har diverse trick i shapen för att hantera detta fenomen. En del av proffsen tycker sig inte riktigt få samma driv i bottensvängen med twin. För någon mer medioker bottensvängare som mig själv känner jag dock inte någon som helst nackdel. Snarare är det enklare att få i mer kant, även på den relativt breda Starboard jag kör på några av bilderna (som helt klart egentligen var en storlek för stor den blåsiga dagen). Igen: brädans rocker skiner verkligen igenom även i bottensvängen. Den snabba rockern hos Starboard prototyperna ger både den där sköna accelerationen i snabba bottensvängar som snabba rockers ofta ger och kräver lite mer precision i sega bottensvängar (har kört den i litet vindlöst Kanaha också) som snabba rockerkurvor också ofta ger. Jag kan tilläga att jag har bilder (se nedan) när den yttre fenan är delvis uppe ur vattnet, men jag har inte i någon enda bottensväng kännt den minsta osäkerhet som jag tror beror på detta. Ingen av den andra svenskarna som kör twin har heller sagt något om osäkerhet i bottensvängen.
Toppsvängen: Här har vi den största skillnaden. I korthet kan man säga att så fort du sätter railen i en brant sektion så är twin betydligt mer förlåtande och lätthanterat än motsvarande singlefin. Detta betyder förstås att du vågar gå på hårdare i en sådan sektion, dvs kan segla radklare. Omvänt så är de lite svårare att få fast om man kommer ut på ett platt face med hög fart. Precis som när det gäller bottensvängen tror jag det beror på ”hävarmen”. Med twin har du (den arbetande) fenan i princip rätt under foten. När du svänger i en brant sektion är det som om detta låter dig finjustera svängen mycket lättare. Du kan gå in med ett carve men sedan liksom vrida runt brädan och ge den mer sväng (för att gå tillbaka åt det håll du kom från). Brädan känns helt enkelt mycket friare i hur den gör svängen eftersom det inte finns något som håller fast själva tailen som på en singlefin.
Men när man komemr med fart och står mer uppe på brädan (som man gör på ett flackare face) är det mer känsligt hur man sätter upp svängen. På en singlefin är det (jämförelsevis) som att man lägger brädan i lite lätt sväng och sedan liksom bänder mot den hävarm som fenan ger. På twin har du fenan rakt under foten. För mig känns det som om man måste träffa mer rätt när man lägger på tryck annars pressar men lätt ut brädan i en slide (som iofs är mycket mer mjuk och lätthävd än med en singlefin). Slajdar kan vara sköna, men jag tycker i princip att man skall göra dem när man vill, inte när man missar att sätta kanten rätt.
Även i toppsvängen skiner förstås rocker, outline mm igenom. Den rätt breda och snabba Starboarden blir styvare och mer kraftkrävande på toppen än den bananrockrade smala Quatron.
Nu får det räcka med hobbyanalys för denna gången. Magnus och Fredrik har varit toknöjda med 08 Starboard produktion twin 76. Mats är nöjd med sin smalare och aningens mer böjda custom Quatro 77. Jeppe är nöjd med sin Levi-proto. Själv har jag haft hur kul som helst på alla brädor jag kört. Kanske spelar det inte så stor roll vad man har under fötterna på ett sån’t här ställe…
===== -
@Oåxen 452311 wrote:
Ola!
Det ser ut som om du inte ens kommit dig för att packa upp dina Völkl Sanuk.
Tjänstefel?!
Uppackade, monterade och rejält åkta sedan bilden togs. Fantastiska skidor i rätt förhållanden.
-
@arnout 452424 wrote:
hej ola,
vi treffades i tisdags på hookipa, men jag visste inte att det va du.
Aah, synd. Paddy borde introducerat oss. Det hade varit kul med ett snack. Får bli nästa gång…
-
Jag har hamnat lite efter i bildpublicerandet…
..men här kommer ett trettiotal från 11/3. Återigen Hookipa. Små vågor. Detta var innan det senaste svallet.
-
@stinger 128202 wrote:
”Just bear it away a bit to get it going then it glides through chop like it isn’t there.”
Björna iväg lite bara för att få den att gå sedan glider den genom hacket som om det inte fanns.
@stinger 128202 wrote:
”You do have to bear off a bit to get it on plane”
Du måste björna av för att få det på planet.
-
Även om en och a nan bräda blivit krav i förrådet så är min kvot av förklarliga skäl rätt låg (stort tal i nämnaren…).
På skidsidan har jag större emotionella bindningar till materialet och svårare att få iväg gamla skidor. Viss samlartendens har uppkommit med åren…
[img]http://www.tetongravity.com/forums/attachment.php?attachmentid=16223&d=1159124030[/img]
-
@Oregistrerad 452085 wrote:
Idag ska min fru byta däcken på bilen och jag stannar inne för att dammtorka hennes pynt! Ni feminister lever i en låtsasvärld.
Jag förstår inte detta inlägg. Min fru byter ofta däcken på bilen och har inget pynt (så jag kan programmera rockerkurvor istället för att dammtorka).
