[ola-h]

Aaaah Ola, den kända tvåbrädeslinjeproblematiken. Egentligen är det dock inte så ofta man MÅSTE ha en lättvindsvågalternativ. Troligen är det smartare att prioritera en freestylebräda om man nu gillar trick. Din segellinje känns ju rejält sparsmakad. Prioriterad för resor, kanske? Jag märkte själv när jag packade för Portugal att det var rätt svårt att få till det trots massor med segel i linjen. Funderade inför senaste trippen ett tag tom på 4.0-5.0-6.3.

Kombat 87 är 59cm, 79:an 57cm.

[ola-h]

Hmm, intressant Ola. Min Kombat 87 som också är en freewave/crossover är fortfarande helt naturlig med 6.3 (med en lite större fena). Du tror möjligen inte att en större fena skulle lyfta Goya85:an med 5.7? Man kan aldrig ha för många fenor, vet du…

[ola-h]

Fy faan vad surt. Livstids hängning i elektriska stolen på vatten och bröd är ett lindrigt straff för detta tilltag.

[ola-h]

Drake Crossover borde finnas att köpa hos OnWater. Jag har tyvärr inte seglat dessa fenor än, men jag får ett paket med storlekar från 22-30 vilken dag som helst. Jag vill testa igenom dem hyfsat noga på både Flare och Kombat, men sedan kan jag möjligen släppa någon av dem om inte Onwater fått hem några.

[ola-h]

Mistral Heat har jag tyvärrr inte superkoll på. Det är troligen rätt relevant hur shapen på just din bräda är. Många moderna vågisar är egentligen riktigt bra freeridebrädor och om Heat är liknande så skulle tipsen gälla din teknik och kanske andra stancefrågor. Om däremot Heat mer motsvarar en gammal vågbanan så har du verkligen utrustningmässiga problem att jobba mot.

Så, det är inte jättelätt att ge råd. Min gissning är dock att Heat är en hyfsat lättkörd bräda med rätt rak rocker men i övrigt lite sega prestanda (vill minnas något sådant). Rent stancemässigt har du två val. Dels att försöka segla den som en vågis. Då behöver du ställa dil lite mer rakt upp (Dvs inte segla så hurt på fenan). Att då flytta fram stropparna komemr hjälpa dig med detta. När du står mer centralt på brädan kan du lättare hålla kontroll fast brädan är lite lynnig. Det lönar sig knappast att kombinera detta med att köra större fena, snarare tvärt om.

Du kan dock också försöka ”freerajdisera” brädan. Då kan du försöka leta på en lite rakare och/eller mer freerideinriktad fena (kolla t ex vad som sitter på JP FSW) och flytta bak stropparna. Med lite tur svarar brädan på denna transformationsförfråga och ger dig mer riktningsstabilitet. Att flytta bak fenan gör för övrigt också brädan mer riktningsstabil.

Två vägar att gå alltså, och jag kan tyvärr inte säga vad som blir bäst för dig.

[ola-h]

Jag menade ”Den större brädan lär in plana tidigare” (det går fort när jag skriver…)

Huruvida det är ett stort kliv eller ej är svårt att säga. Jag tror du i alla fall kommer koncnetrera dig på vattenstartsträning, speciellt i Australien (mer stabila vinder etc). Och om du syftar mot vågsegling och freestyletrick så är det ju ett måste. Det är ur det perspektivet jag inte tror 80-90 liter är för litet. Som Rasmus skrev finns det mycket som gör det lättare att vattenstarta en mindre bräda. Det som du komemr behöva träna på är att liksom luta seglet framåt så inte brädan går upp i vind hela tiden. Ett bra sätt att få in den rätta stancen för det är att öva beachstart. Du skall kunna stå med bakfoten på brädan på knädjupt vatten och styra brädan bara med seglet (dvs kunna stå still i detta enfotsläge och inte vara tvungen att hoppa på direkt). Omvänt skall du kunna reagera på en by och skota ut utan att brädan rör sig. Detta är nyckeln till ”deplacementsbrädkontroll” på mindre brädor.

Om du är osäker, välj en bräda upp mot 90. Att gå upp mot 100 och mer kommer inte hjälpa så mycket i alla fall eftersom det handlar om samma brädtyp.

[ola-h]

OK, då tror jag på en freestylewave på knappa 80 för dig om du avser satsa lite mot vågor. Om du vill spela lite mer säkert så får det bli knappa 90 liter istället. Den större brädan lära för inte plana direkt tidigare. Däremot kommer den bete sig lite godmodigare vid jippar etc. Straffet blir jobbigare hantering om det blåser och när du seglar vågor. Det är egentligen brädan på knappa 80 liter som är ”rätt” storlek för dig och den kommer totalt sätt ge dig det bredaste användningsområdet när du väl blivit varm i kläderna.

För din 80-kilospolare skulle jag säga att en freestylevågisar mellan knappa 100 och knappa 110 liter kan vara aktuella. I övrigt samma argument.

[ola-h]

Helt sjukt, tandems är på väg upp mot 40 knop och droppar snart in på Jaws.

Ola P, vi får bygga en specialdesign för schyssta vågor och 3.5 i Åsa. Dubbla mastkassetter på en SOS paddleboard kanske skulle funka?

[ola-h]

Vilken bräda är det?

[ola-h]

Rasmus_W wrote:

För det första så tenderar jag att segla alla brädor som om de vore slalombrädor, sitta lågt i (sitt-)selen så mycket vikt hamnar i bommen och benen ganska vågräta med lite böjda knän och mycket tryck på bakfoten. Största nackdelen med det upplever jag är att om stropparna sitter långt in på brädan och däcket är relativt platt så seglar jag med konstant översträckta vrister och det är lite obekvämt i längden. Att det är en vågis brukar jag märka (ofta med råge och ju mindre brädan är desto mer märks det) när det är dags att gippa och det är en stor del av anledningen till att jag gillar vågisar trots att jag så sällan ger mig ut i vågor.

Även om detta kan vara en effektiv teknik för snabbåkning så är det nog en bra ide att även träna in lite alternativa seglingssätt, om inte annat inför vågseglingen på Torö. När det gäller vrsitsträckningen är en fördel med de flesta freewavebrädor att de har ett aningen mer välvt däck vid bakfoten än motsvarande vågis.

Rasmus_W wrote:

Jag är rätt säker på att det är kombinationen freewave-trad jag är ute efter även om det är möjligt att t.ex. en Evo 62 skulle passa mig. Av det jag läst så känns det som att det skulle funka bäst även om det inte vore dumt med en av varje. Men jag har trots allt inget brädförråd utan lutar brädorna mot väggen i lägenheten.

Jag tror också det är rätt val om man överväger alla dina kriterier.

Rasmus_W wrote:

En sak jag har saknat i många år är möjligheten att ladda grymma chophopp. I princip har jag inte kunnat det sen jag sålde Electricen. Skulle jag prova med min Techno2 och 9.7 så skulle nog jag eller fenan gå sönder i landningen, min RRD är ömtålig som ett ägg och skulle nog gå sönder om jag provade. CLS:en går att hoppa med om jag har en riktig ramp eller bra drag i 4.5:an, men varje gång jag försökt noslanda i full planing, som jag gjorde med electricen, har slutat i ett ikrokat kastfall eftersom den tenderar att tvärnita när man noslandar. Nej, jag har aldrig slutat tycka att noslandningar är råcoolt. 🙂

De flasta hyfsat små brädor går att chophoppa med. Gissningsvis är en super-x-bräda allra bäst – snabb rocker, snabbt scoop som är gjort för att inte bromsa när det slår i en våg, hyfsat stabilt byggd etc. En freewave/crossover funkar dock också bra till detta.

Rasmus_W wrote:

Prio ett är freewaven, det känns som en bräda jag skulle kunna segla en hel del. Jag har en tendens att tänka i ”femårsplaner”, köper jag en bräda till under hösten blir det en vågis, blir det först i vår blir det en formula innan vågisen. Kryssa är också coolt. 🙂 Min plan är att gradvis förskjuta tyngdpunkten från fart till våg allteftersom jag går ner i brädstorlekar, mycket för att jag inte tror på svängförmåga i svaga vindar och att det mesta tenderar att gå fort om det blåser pung och man vågar stå på.

Våg-freewave-formula täcker helt säkert in alla seglingsbara vindar och även men en tämligen lite freewave har du bra med överlapp med en formula.

Rasmus_W wrote:

Förresten, hur mycket volym behöver jag för att vara säker på att kunna guppa hem, förresten? Min CLS sjunker även när jag står på den utan att ha nån rigg på och att stå och guppa med vatten ovanför knäna brukar jag inte orka speciellt länge, det funkar om jag verkligen hänger i bommen men det blir fort mjölksyra i underarmarna. Visst, shapen ger ”dynamisk” flytförmåga men blir vinden tillräckligt svag så brukar man få veta hur stor volym brädan har, och för den delen, var volymen finns. Det har faktiskt hänt mig att vinden sjunkit från 15 m/s till 2-3 på några minuter (eller meter om det handlar om lä vid stranden) och när det gäller freewaven vill jag nog kunna segla hem i det läget medan jag är beredd att offra den tryggheten när det gäller vågisen.

I teorin behöver du samma volym som din kroppsvikt+ utrusntingen vikt (högt räknat 20 kilo) för att stå helt torrskorr. Det skulle bli ca 90 liter i ditt fall. Med bara aningen med vind guppar jag runt hyfsat på 70 liter (jag väger som du just 69-70) men då är det som du säger rätt jobbigt. Med 80 liter är jag klart mer komfortabel och sjunker egentligen bara nämnvärt om jag står fel på brädan. Med 90 liter öker konfortnivån ett steg till och vid 110 liter är det en riktig kork där inte ens felbelastingar straffar sig längre. För varje steg blir det desutom allt enklare att ta höjd när man inte planar.

Jag skulle säga att både knappa 80 och knappa 90 liter är bra storlekar på en freeewave för dig. Det skiljer troligen inte nämnvärt i planing och effektivitet (med segel på säg 5.7), men med den större brädan köper du dig komfort i lättvind på bekostnad av hanterlighet när det blir bra vågor eller i vågor med mycket vind. På plattvatten är det inga direkta problem att hållla en 90-liters crossover/freewave även i fullpung 4.5.

[ola-h]

MacL3an, som Rasmus skriver är det nog bara brädir ur segmentet som kallas freestyle-våg/freewave/crossover (kärt barn har många namn) som funkar till allt du vill ha brädan till. Så, i prinip handlar det bara om att välja storlek och märke (och det senare lär väl få avgöras delvis av vad du hittar på begagnatmarknaden). Paradoxalt nog är storleken egentligen inte så känslig så länga man mest vattenstartar och seglar rakt fram. Tekniken tillåter då inte att man kommer upp om vinden är så lätt och väl uppe funkar öven en bläde med lite volym bra. Min fru är i vattenstartsläget och kör det går i princip lika bra på en 73-liters vågis som på en 117 liters crossover. När man däremot börjar jippa och rida vågor är en för liten bräda närmast förödande. I vågor (speciellt om det blåser ordentligt) är dessutom en för stor bräda rätt svår för en nybörjare i vågor. Alltså är storleksvalet rätt avgörande – ännu mer så för färskingar än för rutinerade seglare, alltså.

I praktiken är det bäst att få veta vad du väger innan vi försöker ge storleksråd. Det är nämligen inte riktigt så enkelt som att kroppsvikten plus ett viss antal liter alltid funkar.

[ola-h]

Fan oxå. Funderade igår kväll på att dra till Väddö men la det på is då mina tidigare resor mest resulterat i just stök (kul segling – men stökig) och jag hade rätt mycket att göra hemma. Fel, fel, fel beslut.

Grymt att ni som var där fick fina förhållanden och nu vet jag att det i alla fall kan vara värt de tre timmarna härifrån vid hård NV.

[ola-h]

Jag är visserligen ingen direkt hejare på freestyle, men har kört många olika storlekar av freestylebrädor genom åren, från 86 till 104 liter. De större (99l+, ca 64 breda) har givetvis kännst ljust lite större än de andra (86-94 liter, ca 60 breda) men det har inte inneburit några avgörande skillnader i vare sig hantering eller planing.

Det sagt, du är 7-8 kilo lättare än jag och om brädan skall vara maximalt allround så tror jag en storlek mindre kommer passa bättre. En sådan (ca 90-95 liter, ca 60 bred) tar fortfarande lätt en 6.3:a och kommer vara komfortabel även i riktig lättivnd för dig. Rent trickmässigt verkar det att dömma av de fristajlare jag pratat med vara väldigt mycket en smaksak om man går stort eller litet.

[ola-h]

Kul att vara i köpartagen, eller hur. Att sitta och planera sin ”quiver” som du gör nu är väl närmast själva kärnan i svensk vindsurfing (eller vad säger du Masse?).

För det första. När man väger som du och har råd att skaffa två vågbrädor är det svårt att göra fel. Det finns hur mycket osm helst som funkar i nästan hela registret du pratar om så med två brädor kan du verkligen optimera som du vill. Det svåra är snarast att veta vad man vill. Jag väger själv som du och har dessutom möjlighet att ha jättemånga brädor från Starboard och har därför erfarenhet från attt segla i princip alla storlekar av Stubbie (EVO), Freewave(Kombat) och Trad (Pure Acid) i alla möjliga förhållanden från insjö till Maui. Jag kan skriva sida efter sida om skillnader mellan olika brädor mm, men den mast gerneralla slutsatsen jag kommit fram till är alltså att i princip alla (bra) brädor funkar till allt om de väljs i lämplig storlek.

Om vi nu skall gå i på detaljer i alla fall (vilket jag gärna gör istället för att skriva på den rapport om matematiklärarutbildning jag borde ägna mig åt) så har jag ett par grundläggande kommentarer.

1. Skit i bredden. Jag gissar att du läst bland annat Boards som framhäver bredden som det allena saliggörande talet som beskriver en brädas användningsområde. Det finns en del poänger i breddresonemanget, men så fort man inte jämför i princip exakt likadana brädor så faller mycket av det. 1-2cm skillnad i bredd kan lätt uppvägas av detaljer i shapen som är så små att man inte ens ser dem med blotta ögat på någon meters håll.

2. Dubbelstropp och bakfotspress. Hmm….jag håller med dr Masse om att man klarar sig utan och att den typen av brädor går väldigt bra även med enkelstropp. MEN, det blir ändå en helt annan sak med dubbelstropp, flera klasser mer freerideorienterat, speciellt om man byter fena också. Med min Kombat 87 (rätt like Freewave, skulle jag säga) med stroppar utåt och freeridefena kan jag segla på ett sätt som helt enkelt är omöjligt med sammabräda i med stroppar inåt och vågfena). Jag håller med om att detta seglingssätt givetvis bedriv ännu bättre med en slalombräda eller snabb utpräglad freeride, men crossoverbrädorna (freewave) gör ändå detta förvånansvärt bra.

Frågan är dock huruvida men verkligen kommer vilja segla freeride (man tappar en del manöveregenskaper och ”vågkänsla”, även på plattvatten). Dessutom kommer man behöva skuva om stropparna mellan våg och plattvatten och med kännedom om männaiskans innebående lathet finns uppenbar risk att man til slut ”fastnar” i ena läget. Tänk igenom detta innan du låter förekomnsten av dubbelstropp utgöra grund för ditt brädval. Jag tror inte du komemr sakna den om du inte har den (efterosm brädan som sagt går bra ändå i fullfräs – bara på ett annat sätt).

3. Stubbie eller trad. jag har tidigare varit av åsikten att dettta i princip enbart handlar om vilke seglingstil man har och vad man vill ha för känala i brädan (snbarare än vilka förhållanden man kör). Detta gäller fortfarande, men jag har den senaste tiden studerat en del ”halvduktiga” seglare i vågor och upptäckt att just det som en EVO (och många andra stubbies, troligen även t ex Allwave) gör som bäst är det som de flesta seglare har problem med i vågridningen (att få med sig fart och komma mer vertikalt upp till toppsvängen). Sedan ger mycket riktigt en trad oftast en skönare och mer direkt känsla, så frågan blir alltså om man är villig att byta lite av denna känsla mot att (troligen) bli en bättre vågridare.

4. Trad och Freewave. När det gäller ”mitt märke” Starboard och Kombat (freewave/crossover) extremt lika Pure Acid (trad) i rockerkurva, bottenform och äver rails. De är egentligen (minst) lika bra vågbrädor med den skillnaden att de har bredare tail relativt bredden och möjligen är lite bredare relativt volymen. Att dömma av recensioner och beskrivningar av Fanatic skulle jag gissa att detta i princip gäller även dem. Även de ”rena” trad-vågbrädorna har alltså mycket rak och snabb rocker. Det gör att en trad i kombination med en freewave ger dig rätt lika känsla vilket kan vara en fördel. Det betyder dock också att du om du väljer en freewave bör gå ned lite i storlek om du fortfarande vill ha brädan allround. Den bredare tailen möter snabbare sin begränsning i snabb vågridning (fast på plattvatten stör den inte nämnvärt även om det tokblåser).

OK, det gav kanske lite bakgrund. Nu till några alternativ.

A. Stubbie-Stubbie: At välja både den lilla och stora som stubbie (typ en 62-70 liter och en 80-90 liter) är vad jag skulel göra om jag bara skulle ha två brädor. Det enda jag egentligen vill göra är dock att träffa läppen i vågridningen. Jag kan tänka mig att kompromissa med allt annat. Detta alternativet rekomenderas i princip bara för likasinnade.

B. Stubbie-Trad: En stor stubbie kombinerat med en lite trad kan optimera lättvindsvågridngien även för en fan av den direkta trad-känslan. Liksom öven får man dock vara rätt hängiven vågridare för att detta alternativ skall vara rimligt. Man kompromissar rätt hårt med plattvattenegenskaperna, t ex och får även kämpa lite mer med planing och höjdtagning i onshoreförhållanden.

C. Freewave-stubbie. En stor freewave och en liten stubbie kan utgöra ett intressant alternativ för de som inte har bra vågor och sidvind om det inte blåser hyfsat (5.0/5.3). Man får en snabb lättseglat stor bräda för plattvatten och onshore ned till 4.5 (freewave 77-80 liter, även en på dryga 85 hanterar 4.5 OK). Den klarar bra vågor och sidvind bra med, bättre ju bättre vågorna blir egentligen. Dessutom har men en ”liten” vågis att utveckla slashigare och vertikalare vågridning på om man nu gillar den stilen. En stubbie på 70 liter (typ EVO 70) klarar även 3.5-segling mycket bra (trots 55cm bredd).

D. Freewave-trad. En stor freewave har samma fördelar som i C. Kombinerat med en lite trad behåller man liksom känslan när man byter bräda. Därför kan blir man också lite mer fri att välja storlekar eftersom det blir mindre kritiskt vilken bräda man kör i mellanregistret (man behöver inte så mycket överlapp om man inte vil ha det). Alla alternativ 88fw+68w, 88fw+74w, 78fw+68w och 78fw+74w (ej exakta storlekar, bara exempel) kan ha vissa poänger. Det första ger max prestanda i riktigt lätt och riktigt hårt vind utan att man är helt naken på mitten. Det här är liknar Ola P-valet. Det sista är lite sämre i ändarna men ger i 90& av vågförhållandena bra möjligheter att finjustera känslan och det blir lättare att välja en bräda att packa om man skall flyga någonstans (Tror t ex Koa har dessa två Fanatic och älskar båda). Jag gillar själv ideen att ha två (eller fler!) rätt lika brädor – så kallad redundans. Förutom fördelen ovan så blir det inte lika kritiskt om en bräda pajar. Man tappar inte helelr SÅ mycket prestanda i ”ändarna” (i alla fall inte med hyfsad teknik). Snarare skulle jag säga att det är lite _komfort_ man får offra (jobbigare att guppa med 78 lite än 88 respektive lite mer studsigt med 74 än 68 i 3.5-drag).

E. Trad-Trad. Relativt C. egentligen bara ett alternativ om du regelbundet kör stora vågor i sidvind och superlättvind.

Det är väl ungefär så mycket jag kan säga och fortfarande vara hyfsat generell. Om man går in på beskrivningar av just de brädor jag kör kan jag nog producera ett par sidor till…

[ola-h]

Några frågor:
1. Vilken (typ av) bräda kör du nu?¨
2. Planerar du behålla din nuvarande bräda?
3. Vilka vågförhållanden tror du att du kommer stötta på?

De tre valen som finns är väl traditionell vågis, freestylevågis eller stubbie. Trads är relativt lika mellan olika märken. Tabou som du kollat på brukar anses lättseglad och nybörjarvänlig – säkert ett bra val. Freestylevågisar respektive stubbies kan vara rätt olika. JP:s RWW ligger lite mitt emellan de snabba freestylevågisarna och de svängiga stubbiebrädorna. Säkert också ett utmärkt val.

Man kan gå in och analysera allt detta jättemycket, men när det gäller val av vågis så spelar personliga preferenser och stil rätt mycket in. Det finns massor med olika egenskaper och karakteristika som man kan få mer eller mindre av genom att välja olika brädor. Olika brädor och olika storlekar av brädor har också olika användningsområden map segelstorlek och vågförhållanden. Innan man kört så mycket våg vet man dock oftast inte vad man vill ha. Det är viktigare att komma ut och köra i vågorna än att tillbringa massor med tid att fundera på brädvalet.

Dock håller jag med Basse om att det är lika bra att börja leka och rida på vågen direkt. Det lär dock gå bra med båda de nämnda brädorna (och massor med andra).

Om du svarar på frågorna ovan och sedan frågar om specifika brädor så finns det troligen folk här som kan säga bu eller bä. Det hela är lite för komplicerat för att man bara rent generellt skall kunna ge ett ”rätt svar”.