rasmus_w
Forumsvar skapade
-
För den delen, kolla in tråden ”Hård vind väntas till Halmstad i helgen!” i racing-forumet för en liten hint om vilka stökiga förhållanden ett segel på 9-10 kvadrat tål i händerna på landets bästa.
-
I korthet: Man håller emot och litar på att riggen gör sitt jobb (en bra rigg som ditt V8 flexar väldigt bra och ser till att man hela tiden har lagom kraft i ett brett vindspann). Med fötterna i stropparna och selen ikrokad har du ju faktiskt kroppstyngden och benmusklerna att hålla emot med och kan därför stå emot betydligt större krafter än när du bara har armarna.
Sen är klart, kommer det byar på 10-12 m/s är det nog dags att inse 9.0:ans begränsningar, men även då finns det knep. Jag är själv inte vidare förtjust i att skota ut eftersom det i många fall mest leder till att brädan lyfter och far runt okontrollerat med bara fenspetsen i vattnet (tailwalk). Däremot är kraften alltid störst på ungefär halvvind, om du lovar upp lite eller faller av lite brukar draget genast bli mer hanterbart. Att falla av i det läget brukar dock ha som bieffekt att farten ökar rejält och på din nivå kanske man inte vill det.
-
Nåja. Brutal-slalom i tokmycket vind och riktigt stökig sjö, det är grejer det. Speed må vara hur ballt som helst men Jag tycker allt att det är minst lika tufft att försöka segla fort i förhållanden som är alldeles för stökiga för speed.
Och så förstås laydowngippar.
-
Tja, det råkar ju vara det som funkar bäst. Sen vet jag också att det finns rapporter om att toppmjukt också funkar. Största skillnaden är väl att det blir mer fladder i toppen och mer buk där nere. Visst är det väl så att det spelar rätt liten roll för Lökens del, men seglar man i hård vind påverkar det slitage och stabilitet. Och kan man få det bästa och det näst bästa för ungefär samma pris så varför inte köra på det bästa?
-
Nä det blir så dyrt om man ska tillåta seglarna att ha flera brädor. Har jag hört.
-
Jag funderar på om det där med stroppvidden kan ha med stance att göra. Jag seglar oftast med kroppen en bra bit utanför brädan, benen nästan parallella med vattnet och därmed ganska sträckta vrister och då brukar det kännas rätt läskigt med stor öppning på stropparna, hälen på bakre foten hamnar på brädans mittlinje om jag kör enkelstropp, stroppen sitter snarare över underbenet än över foten och det känns som att minsta oväntat chopp kan få foten att åka rakt igenom. Kan det vara så att vida stroppar funkar bättre om man kortar linorna lite och seglar lite mer upprätt?
-
@fredrik.ygge 395681 wrote:
He he Rasmus. Jag har en 9.5a, så jag vet att det inte är möjligt (för mig).
Ett formulasegel eller nåt mer freeridebetonat? Min 9.7:a är ett formulasegel och jag har kört den i närmare 10 m/s, på min 75 cm breda freeride. Min upplevelse är att jag egentligen har rätt bra kontroll på grejorna, problemet är mest att jag blir så j-a livrädd när jag seglar. På en bredare bräda och med mer rutin, och kanske nåt kilo extra i kroppen, kan jag tänka mig att det skulle funka rätt bra.
-
Sen har jag en känsla av att folk vill ha fötterna olika hårt sittande i stropparna. Jag brukar nästan alltid ha mina stroppar mycket tajtare än alla andra men pressar ändå in fötterna tills alla tårna syns. Jag har aldig fattat hur andra kan köra med så vida stroppar, gör jag det så känns det som jag seglar utan stroppar, brädan skramlar runt alldeles okontrollerat.
-
Jag tror att gaastrasegel vill ha toppstyva master, bara masten topstyv funkar det nog.
-
Är all grafik bortslipad eller övermålad eller nåt sånt? Annars så står det säkert vad brädan heter och då kan nog forumet hjälpa dig att berätta allt och lite till om brädan.
-
Instämmer med Carl R och tillägger att du ska hänga i bommen ordentligt så du kan lyfta på fötterna utan att belastningen på brädan ändrar sig kors och tvärs. Jag hade det problemet första gången jag ställde mig på min 65-70 liters vågis.
-
Förmodligen en Gaastra-mast, men eftersom ditt segel ser ut att vara från Barry Spaniers tid på Gaastra så funkar nog maui sails master också, segeldesigners brukar hålla kvar vid sin favoritböjkurva även om de byter företag. Till årets swift rekommenderas en mast med 75 % kol, så en ignition 75 eller en Maui Sails SRS 75 kommer säkert passa väldigt bra. Högre eller lägre kolhalt funkar nog bra det med, din plånbok bestämmer. 🙂
-
En kommentar om trean: Vad jag har förstått så har en hel del riktigt tunga seglare sagt ungefär samma sak som du. Jag läste nån intervju med ganska tunga killen Finian Maynard, där han sa att när han började segla formula så tyckte han det var helt omöjligt att få fart på grejorna ens i halvlätta vindar, men med träning och envishet hade han till sist kommit till en punkt där han kunde hävda sig i toppen i nästan alla vindar utom de svagaste.
-
Bredare mastficka ger ju en bättre vingform, men hur stor roll det spelar vet jag inte. Mauisails/Barry Spanier har ju konsekvent dissat de breda mastfickorna och hävdat att det inte ger några prestandafördelar, men nu har ju MS3 också bred mastficka och enligt Spanier så var anledningen till att han gick över att alla kunder ville kunna rigga utan att ha cambersarna på masten. Sen hävdar han (har jag för mig) att den där av/på-känslan är av ondo och att han försökt konstruera ett segel som inte beter sig på det viset.
-
Masten är säkert både för tjock och för styv för det nya seglet. Att köpa ett sprillans nytt segel och köra med en (glasfiber-?)mast från tidigt 90-tal är absolut som att köpa en sprillans ny Ferrari och montera på hjulen från sin gamla T-ford. Mast och segel är en enhet och bör köpas ihop, anser jag. Hellre ta ett lite billigare segel och få råd till rätt mast än att lägga alla pengar på seglet och köra med det man råkar ha.
