rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Jag tror på 160 men båda funkar nog. För sambon blir det säkert enklare att börja på 160-litaren men om inte hon också väger 105 kilo så har hon nog roligare på 145:an när hon väl lärt sig. Jag läste nånstans att ungefär kroppsvikten + 50 blir en lagom volym för första ”lite mindre” brädan. Kroppsvikten + 100 är bra i nybörjarstadiet. Tumregler skumregler…
-
Jag fick en idé.
Om vi ökar jordens rotationshastighet så kommer coriolisaccelerationen bli starkare och då blir det mer drag i lågtrycken, och så blir de fler. Ska vi säga en fördubbling kanske?
-
Det är lite tyngre men noa är ju camberlöst så det borde gå bra. Lite styrketräning iofs inte fel, framförallt är det en bra skadeförebyggande åtgärd. I den svaga stockholmsvinden är 9.0 en bra storlek.
Tror det ska gå bra att kryssa. Jag har inga problem att kryssa med centerbordslösa brädor men jag är iofs rätt rutinerad. Lite tålamod kan också vara bra om vinden är svag.
-
Shark 160 eller JP, eftersom du är rätt tung. Jag tror i princip du kan gå på en ”riktig” freeride och hoppa över 360/Go. Möjligen skulle jag ta lite större segel, typ kanske 7.5 eller så. En 6.8 är lite i minsta läget för att hålla full kontroll på en 150-litersbräda.
-
Vad är det för bräda? Gummileden brukar benämnas joint och finns på de flesta surfbutiker om det är nån av standardtyperna. När det gäller äldre brädor kan det ibland vara lite specialgrejor men oftast passar standard ”timglasjoint”.
-
Kana var värt att kolla köp/sälj här på forumet med. Blocket-annonsen du såg var ganska vettig prismässigt men man ska vara på sin vakt. Många försöker sälja 80-talsbrädor till rena fantasipriser.
-
Carven är klockren. I alla fall om du prutar lite på den. 130-150 liter passar nog utmärkt. Ner till 110 går nog med om du vill ha en utmaning men kan vara lite smått i Stockholms klena vindar.
-
Det är nog lättare att få dem att sitta kvar i seglet än på brädans botten. Min erfarenhet är att klibbor på botten gärna lossnar. I alla fall gjorde Bic-Pricken det på gamla bicbrädor det.
Ett tips är att genomskinliga klistermärken är bra att spara tills man fått hål i seglet. De är nämligen prima reparationsmaterial. 🙂
-
Det kan vara tätningarna som är lite dåliga. Master är ofta tätade så vatten inte ska komma in i dem och om det då ändå kommer in vatten så kommer det inte ut.
Å andra sidan är bottendelen ofta inte alls tätad, fördelen med att inte ha tätningspluggar är att man kan stoppa toppdelen inuti bottendelen och på så vis spara plats.
-
Vissa stenar är vassare än andra. Om det är sprängstenen som tycks ligga utlagd på många klubbstränder (typ tvärskogsudde, fast de har en plattsatt gång, och Görvälnsbadet), så går det utmärkt att kånka 75 cm freeride och 10 kvadrat formulasegel över den barfota. Fast det finns ju betydligt vassare sten än så. Jag har hört talas om 5 cm långa sylvassa lavapiggar nånstans på Lanzarote. Vill minnas att en viss Christian Olander skröt om att han var den ende som seglade barfota, och som nånsin hade seglat barfota där, och han hade ärr som bevisade det. 🙂
-
@Carl R 388557 wrote:
Dock är du och rasmus och vem som helst faktiskt väldigt välkommen ner till surfstranden vid getå för provriggning. Dock vill jag ha ett gammalt slitet segel i samma storlek om det går åt fanders med mitt mkiv. 😉
Säg till i förväg så tar jag med extra kaffe och mackor.Man vet aldrig. 🙂 På samma gång kan jag passa på och ta med min 9.7:a eller nåt modernt formulasegel jag än så länge inte äger och utmana dig på att försöka dra nedhalet till miniminivån med din mistralförlängare och hickorypinne. Jag skulle tippa på att du kommer tvingas ge upp sisådär en decimeter innan dess. Sen kan det behöva dras 2 cm till i hård vind…
-
Jo det är väl nackdelen med att köra barfota. Man har ju utan tvekan fått fötterna lätt filéade några gånger. I mälaren finns det nån slags snäckor som är bland det vassaste i snäckväg jag råkat ut för. Ibland räcker det med att snudda vid dem för att få ett rejält sår.
-
@Klang 388549 wrote:
GPS tävling har sina fördelar, framförallt för den tävlande. Nu när gps växt sig så pass starkt, när tror ni att man kan använda dessa resultat för t.ex rekord mätningar?
Jag gissar att lasermätning är mer likt den metod man använder internationellt under speedtävlingar för att mäta officiella tider. Där pratar vi väl också om kö och orättvisa, eller har de ett annat koncept?
/Klang
Samma koncept.
Nackdelen med GPS är att vissa inte anser precisionen vara tillräcklig. Har för mig den där båten l’Hydroptére har nåt system baserat på GPS plus nån mätning av avståndet till hamnen eller nåt, och som har blivit godkänt, så de kan göra officiella rekordförsök så fort de ger sig ut. Snart finns väl nåt sånt i bärbart format…
-
Hade inte öwc en polis som mätte? Han borde väl veta hur man gör. Eller satt Jonas bara med?
-
@canoya 388504 wrote:
När det gäller segel till en gammal hederlig raceboard så har jag uppfattat det som att dessa kräver lite annat stuk än vad korta och moderna brädor gör. Man behöver mer kraft för att få fart på brädan och seglar man dessutom i lättvind så kan man nog med fördel ”underdra” nedhalet för att faktiskt få ett mer stängt akterlik istället för att dra så det blir fladder ner till bommen som passar bra när man är i seglets övre vindregister. Kolla på bilder från raceboardregattor (förekommer faktiskt ännu idag i en del länder :)) så är deras segel av en annan typ än formula och slalom seglen.
Jag skulle vilja säga att ska man segla med tajt akterlik ska seglet vara sytt på det viset. Att underdra akterliket brukar vad jag erfarit mest få seglet att kännas konstigt. Jag fixar lättvindsdrag med uthalet, inte med nerhalet. Fast på ett MKIV lär det gå lite dåligt, seglet är nästan platt hur man än ser på saken.
