rasmus_w
Forumsvar skapade
-
@Supasonic 388315 wrote:
Det hänger ännu mer på hur man står på brädan och hur mycket tryck man lägger på bakfoten i förhållande till hastigheten samt hur benägen man är att få ner aktern i vattnet. Spinouten utgörs ju av luft som hittar fenbasen och sugs in längs brädans botten.
Det finns ju i princip tre varianter på spinout: Stall, ventilation och kavitation. Spinout i låg fart, när man pressar hårt som fan fast farten inte räcker för det är ju stall. När man skumpar i chop och klantar sig är det ventilation.
Kavitation är om jag har förstått det lite kontroversiellt. Vissa hävdar att vindsurfingfenor knappast kaviterar förrän en bit över 50 knop, alltså har ingen vindsurfare hittills upplevt kavitation. Andra påstår att det visst händer.
Sen kan man stalla om man chockbelastar i hög fart, har jag för mig, men jag är osäker, oftast är en våg inblandad och det sugs ner luft, så det är kanske ventilation.
Vad säger ni? Är alla högfartsspinouter ventilation eller stallar man ibland fast man seglar så fort som ni gör? Råkar man ut för kavitation? Kan man märka skillnaden mellan spinouttyperna eller inte och är det intressanta att veta vad det är eller inte?
-
Jag brukar alltid justera om mina stroppar beroende på om jag seglar barfota eller med skor. Gillar stropparna tajt och hatar när de är det allra minsta för stora eller för tajta. Ni som kör med core contour, kör ni med samma inställning jämt eller justerar ni om? Är inte det ett jäkla jobb om man inte kan justera dem som man brukar?
-
Alltså, seriöst. Alla segel jag nånsin har sett har kunnat halas ner tills de ser helt sjuka ut. Knappt nån buk, fladder från toppen och ner till bommen eller ännu längre ner. Skillnaden är mest hur mycket man behöver ta i. På nyare segel är alla material rätt styva så man får ta i nåt jävulskt för att fixa det. På äldre segel behövdes det lite mindre kraft men vissa år har det varit tal om enorma krafter. Det finns en anledning till att RS-X-seglarna åtminstone till en början hade problem med exploderande mastförlängare…
-
Bra fråga. Antagligen så mycket att du börjar segla veligt och defensivt på det där viset som leder till ojämn belastning på fenan.
Har inte testat några visualieringsövningar i frågan. Kanske vore skoj. Hmma, hmma, idag är jag skitskraj, inget kommer funka, hela trimmet kommer kännas fel. Bäst att inte skota in för mycket när jag seglar, för annars får jag säkert spinout.
Jofan. Det måste testas nån gång.
-
Det är rätt små rullar i förlängaren. Det ger friktion.
-
Tilläggas skall att om jag minns någorlunda rätt så uppkommer fladdret när man drar tills masten böjer mer än vad mastfickan böjer. Drar man tills masten precis följer mastfickan blir det inget fladder alls.
Fast nu är det fullt möjligt att nån rättar mig.
-
@getwet 388174 wrote:
Det troliga är att det inte är fenan som är problemet.
Iofs, även om fenan inte är problemet så kan det vara vettigt att byta den. nackdelen med den filosofin är att det kostar pengar såklart, men man kan få spinout för att man tror sig ha spinoutproblem och om man då tror att en ny fena löser problemet så kanske den gör det.
Men som sagt, det kostar pengar att tänka så. Speciellt om man sen får för sig att det är de nya Stealth-seglen som orsakar problemet. 🙂
-
Det här kanske inte är aktuellt när man just håller på och lär sig, men ett av de bästa tipsen är att fokusera på snabbhet. Man tappar mycket ork och kraft när man ligger i vattnet och blir kall så ju fortare man kommer upp desto mer kommer man orka surfa. Ett utmärkt och ganska realistiskt mål är att man ska vara tillbaka uppe på brädan efter max tio sekunder.
-
Alltså, det är en helt underbar känsla att segla mitt i natten, helst med perfekt trimmade, lätt överriggade (inte FULLT DRAG, det kan bli lite väl scary när man inte ser nånting) raceprylar. Man ser vattnet, men inte choppen, den känner man bara i benen. Farten märker man om man trillar av och slår i vattnet. Land är bara en stor kolsvart massa.
Fast av skäl som jag och GetWet angett så brukar sånt hända rätt sällan.
Ett litet tips för den som har självbevarelsedrift är att det är bra att ha nån lysande referenspunkt, ljus i ett fönster, en gatlykta eller nåt, och gå i land när antalet såna ledljus minskat till tre. Det är svårt nog att hitta tillbaka till staertpunkten med ljuspunkter att orientera efter.
-
@Carl R 388248 wrote:
Dock kommer vi tillbaka till att jag har dragit max. Vet inte hur jag ska förklara så att du förstår? Masten ligger dikt an längs framkant på mastfickan så att det tar emot. Mastfickan fjädrar inte. Jag har lika mycket böj på masten som seglet är sytt. Kan jag förklara det bättre?
Tja, jag kan säga så mycket som att jag tror dig när du testat med en modern förlängare plus en rejäl nedhalsvev. Jag är rätt säker på att man kan fortsätta en bit till om man bara har rejäla doningar som tål några hundra kilos belastning.
-
@BooMan 388186 wrote:
Tack för input Marcus o ”NLC”!
NLC, Håller fullständigt med dig om färgerna, det var väl tack vare dessa som jag hittade min, ”lyste” nästan på botten i solskenet.(Se bild) Det verkar inte vara några sprickor i den…:cool2://Bosse
G10-fena och allt. Det är det där som är så jäkla bra med G10. Visst, det är lite för mjukt för de allra största fenorna men det är fan nästintill oförstörbart. Det är mer än en gång jag har tjongat in i stenar med G10-fenor utan att fenan fått en skråma… Okej, den klarar sig inte helskinnad varje gång, men med andra fenmaterial brukar i stort sett varje stenkontakt lämna ett jack i fenan.
-
Vad jag vet är det vanlig skruv. Det är inte skruven som är klen, det är bräda, box och fena som är starkare.
-
@BooMan 388132 wrote:
Måste berätta! Var ute idag i samma vik o ”cruisade” i deplacementsfart och bara myste i det fina vädret med den andra brädan… Gissa vad jag hittade på botten, Fenan! Hel o ren, bara skruven som tappat huve’t! så nu är problemet ur världen för denna gång! Tack alla för input i frågan…
Det är så bra när boxen är dimensionerad så skruven är den svagaste länken. Annat var det när brädorna gick rätt av just framför fenboxen när man seglade på en sten…
