rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Har man en tung grunka att släpa på så finns för den delen alltid möjligheten att lösa problemet genom att bli stark, men som jag ser det är den stora fördelen med en bag att man håller alla prylar på plats och om man t.ex. förvarar grejorna i en container så har det sina fördelar, risken är annars att man får leta runt i hela containern efter alla förlängare, rdm-shims (tänk om det fanns bommar som inte behövde…), vevar, fenor och annat smått och gott som har en tendens att driva iväg.
-
Bredden i stort påverkar absolut, mastfotens placering likaså. Två ytterligare saker som delvis hänger ihop är fotstropparnas placering och din benstyrka. Fotstroppar så nära kanten som möjligt och lite till så hälarna nästan tar i vattnet ger dig största möjliga hävstång mot fenan. Är du sen grymt stark i tibialis anterior (muskeln på skenbenens framsida) så kan du ”dra” uppåt med framfoten i stropparna så brädan ligger platt i vattnet i lägen då den hade lagt sig på kant för andra seglare. Starka lår är såklart också bra för att pressa på häcken.
Sen är det såklart inte nödvändigtvis optimalt att ligga och köra ”över-fenad” så du får dra för kung och fosterland med framfötterna men är man stark nog att segla på det viset så kan man stanna ute ett tag till fast vinden ökar i stället för att gå in och rigga om/byta fena.
Salig Per Andersson var enligt egen utsago grym på att segla med stora fenor och påstod sig (det här var i mitten på 90-talet) ofta segla med 48 cm fena när övriga världscupseglare hade typ 40-42 cm på sina brädor.
-
Det är inte självklart att du ska börja med brädan. När du ser reklam för freeride-brädor, har du tänkt på hur ofta seglaren i annonsen seglar freeriden ihop med ett racesegel? Min erfarenhet är att fullcambrade raceriggar funkar alldeles utmärkt på en freeride. Man kan bara inte utnyttja riggen riktigt fullt ut av lite olika skäl, framförallt blir vindregistret lite smalare än på en slalombräda. Freeriden är lite tyngre vilket gör den trögare att få igång i svag vind och den brukar inte ha en shape som funkar när man verkligen har fullt drag i en racerigg.
En med speed/slalomorienterad fena kan också få freeriden att kännas raceigare och funka bättre med racesegel.
-
Ett annat problem jag har märkt är att många moderna brädor är såpass breda att det kan vara rätt svårt att få plats med både brädor och sessionbag på taket. Min stora Bic är 75 bred och det är på gränsen att det får plats.
-
Koa: Hur vore det att försöka ha med några klipp där era ungar seglar/leker med barnsegel/ripper i fanaticfilmen? Kanske till och med sätta headcom på nån av dem om det är möjligt? Jag är rätt säker på att en hel del tittare (speciellt de med barn) skulle le från öra till öra om du gjorde det.
-
@NLC 376382 wrote:
gippen ordentligt. Med mastfoten i mitten eller längre bak blir brädan svajig/bångstyrig/okontrollerbar när jag kommer upp i planing (även med mindre fena än originalet).
Skotar du in ordentligt? Många seglar halv-utskotat för att de har hängselelinorna för långt fram. Jag seglar ofta med linorna såpass långt bak att främre armen får jobba lite. Fördelen är att seglet alltid är helt inskotat och många brädor blir rätt svårseglade om man inte skotar in tillräckligt.
-
Det där med guppande är som sagt lite olika saker. Så länge man rör sig lite framåt är det shapen som avgör om man kommer upp till ytan eller inte. Problemet är när man står stilla eller nästan stilla, i det läget är volym volym. Lång, kort, bred, smal, tjock tunn kan påverka hur fort man sjunker men sjunker gör man ändå med för lite volym.
Och det där med ”hur fort man sjunker” är såklart det som spelar roll när vinden faktiskt räcker för att man ska röra sig lite framåt. Plus förstås brädans vikt. Ju lättare desto bättre.
-
@Klang 376291 wrote:
Tjena Rasmus, du får ursäkta, men jag ser inte denna sinnrika konstruktion i mitt begränsade intellekt, orkar du rita en bild?
Kommer tyvärr inte ihåg detaljerna men jag vill minnas att det var en mastförlängare som de hade borrat ett större hål genom, kanske 20 cm från ”mastfoten”. Veven vet jag inte var de hade fått tag på, såg ut som nåt de kunde ha hittat på nån skrot eller tillverkar själva genom att svetsa ihop lite metallbitar. Typ 10 cm rundstav i metall, 15 cm plattjärn och nån slags knopp borde kunna bli en vev, tror jag. Den runda delen av veven stacks sen in i mastförlängarens stora hål. Det fanns inget som höll veven på plats där i hålet.
Hur man fäster in anordningen i sin förlängare vet jag inte men för koppmastfot borde det funka att sätta ihop två ”koppar” med en rejäl bult. Jag var själv på väg att tillverka en sån men köpte en chinookvev i stället.
En svag punkt är väl att ”kopparna” man kan köpa ofta är i plast. Har man två i metall som ligger och skräpar det nog en fördel.
En generell observation är att konstruktionen såg minst sagt grovt tillyxad ut. Däremot går det nog att göra den stark som fan eftersom förlängarrör är väldigt styva tack vare sin stora diameter och det är knappast nåt problem att borra ett rejält hål för en rejäl vev.
-
Södergrens på Haga Park hade en hemmagjord vev gjord av en gammal mastförlängare. Hålet i veven som man trär snöret genom hade vassa kanter som utan problem klippte av tampen om man inte började veva när nedhalsspänningen var låg men jag skulle tro att det är en av de starkaste vevar man kan hitta.
-
Så här på våren har jag en känsla av att Haga nästan alltid är bra så länge alvaret är torrt nog. Utan att vara local så gissar jag att Haga ”Peakar” på våren. På hösten är hela Sverige rätt blåsigt och det spelar ingen roll om man är på Haga eller nån annanstans. På Sommaren kan det blåsa på Haga men oftast är det lika vindstilla där som i resten av Sverige. På våren blåser det ofta som fan på Haga fast det är stilla i resten av landet.
-
Jag har aldrig stått på en formula men på vanliga brädor brukar det problemet handla om att man har masten för långt bak. Hamnar seglets dragpunkt över bakfoten kommer all kraft hamna på bakfoten. Motsvarande sak kan inträffa om dragpunkten hamnar väldigt långt fram, då tar framfoten all kraft men det är inte lika vanligt.
-
Jag tror jag nöjer mig med ducktack into dubbel bakåt, oldschool som jag är.
-
Isfritt och blåsigt…
-
@Nomad 375798 wrote:
Vad är torrdräkt egentligen? Kommer det inte in en endaste droppe då eller och varför använder inte alla det? Menar inte en sån där pösig musto-stuk alá jolle utan en tajt.
Går till pudelns kärna.
Det vi vindsurfare menar med torrdräkt (dykarna kallar det semidry) är i princip en vanlig våtdräkt fast med torrdragkedja. Det som läcker mest vatten i en vanlig dräkt är ofta dragkedjan och alltså är det vettigt att byta den mot en som är helt tät. Helt torr blir inte en sån dräkt men betydligt torrare än de flesta våtdräkter.
Att inte alla använder dem beror på att de har en bunt nackdelar. För det första är dragkedjan dyr, en torrdragkedja kostar närmare tusenlappen och alltså blir dräkten ungefär så mycket dyrare. Pajar dragkedjan kostar en ny en tusenlapp plus jobb.
För det andra är den ömtålig. Det är i princip en dragkedja med gummi som går mellan hakarna i kedjan. Att det dessutom går åt rejält mycket kraft för att öppna och stänga kedjan betyder att det är rätt enkelt att råka använda den kraften till att dra sönder kedjan.
Nummer tre: Dragkedjan är styv och sitter alltid över axlarna bakom nacken. Dels gör det att axelpartiet känns stelt, vissa tycker att det känns som man glömt kvar en galge i dräkten. Dessutom är det svårt att komma åt att stänga kedjan själv. Jag är ganska vig i axelpartiet och kan dra igen dragkedjan själv utan hjälpmedel men många kan det inte och finns det nån som kan stänga dragkedjan åt mig eller nåt att haka fast dragskon i så föredrar jag det, det tar rätt lång tid att få igen den själv. Klassiska knepet för att få igen kedjan är att haka i dragskon i ett dörrhandtag och vrida runt kroppen, men det gäller att vara försiktig, jag pajade dragkedjan i min första torris på det viset efter bara två seglingar. Det var dessutom rätt dramatiskt, kedjan öppnade sig på mitten mitt i en hoppgipp och eftersom landningen blev på rygg, forsade det fyragradiga vattnet in över hela ryggen. Inte alls skönt..
Nuvarande dräkten verkar däremot bättre, det är en NP 4000 från -98 eller nåt sånt och den verkar fortfarande må bra, peppar peppar. Jag kommer absolut köpa en ny torris den dag den är slut, jag är helnöjd trots nackdelarna.
-
Alltså, för en såpass säsongsrelaterad sport som vindsurfing krävs det REJÄL försäljningsvolym för att klara de magra månaderna och de flesta uppnår inte den volymen. Att SP saknar konkurrenter beror inte på SP utan på att marknaden länge har varit för liten för att ha plats för flera aktörer.
