rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Oregistrerad wrote:Jag släcker lampor som aldrig förr och snart börjar energilampe-kampanjen med att byta ut de gamla lamporna.
Lägg till bommullsindustrin+lite annat och vi har en tickande bomb. Vad gör vi när det står 10 miljoner Indier vid Europas gräns sk miljöflyktingar som inte kan hitta någon dräglig plats att bo på hemma?
En sak är tydlig tycker jag. Utvecklingen är ohållbar. Tycker att det är tragiskt att så mycket produktion förflyttas till Asien. Visst får vi ”billiga” borrmaskiner men till vilket pris då? Jag tycker att svenska företag borde flytta tebax så mycket som möjligt hit för då har vi åtminståne kontroll över processen i industrin det har vi INTE om ”allt” produceras någonannanstans.
Lågenergilampor är bra, speciellt när det gäller ampor som lyser länge, den första halvtimmet brukar ljuset från dem vara lite svagt och energibesparingen är låg, så lampor som bara lyser korta stunder är ingen idé att byta till lågenergi.Nästa genombrott lurar troligen alldeles runt hörnet, de vita lysdioderna. Mycket energisnålare än lågenergilamporna och de lyser med full styrka direkt. Min gissning är att folk kommer använda en del av effektivitetsförbättringen till att lysa upp mer till ungefär samma energiförbrukning som tidigare, eller något lägre.
Några floder av miljöflyktingar tror jag inte på. Vi har redan dumpat kopiösa mängder skit i våra landskap, skillnaden är att vi gjorde det för kanske hundra år sen, indierna och kineserna gör det nu.
Och visst kan man försöka få industrin att flytta tillbaka tillverkningen hit, men problemet är att asiaterna vill höja sin levnadsstandard, så allt som händer är att de tar över de gamla svenska fabrikerna och slår ut de svenska företagen. Om valet står mellan att sakta bli förgiftad av miljögifter och att svälta, så väljer nog faktiskt de flesta miljögifterna. Hoppet står snarare till att de följer i våra steg, och det kommer gå fortare för dem att inse värdet av en ren miljö än det gått för oss, eftersom de kan lära av det vi gått igenom.
-
Oregistrerad wrote:Som sagt, gå in på svt.se och lyssna på forskarintervjuerna. Ta sedan ställning till vem som är mest trovärdig – Rasmus eller den samstämmiga, förvisso säkert smått selekterade, forskarkåren.
Domedagsprofeter säljer bättre, så lyssna ni på dem. Eller på Christian Azar, har för mig att hans syn på vad som håller på att hända med miljön och vad som kan göras är lite annan än vad ”den samstämmiga forskarkåren” anser, och han är inte ensam.Visst, de flesta är rätt säkra på att klimatet inte är oföränderligt men alla anser inte att allt håller på att barka åt helvete eller att vi måste återgå till bondesamhället (förmodligen med miljarder ihjälsvultna som resultat) eller nåt vi hade innan dess för att ändra på läget.
Och jag anser fortfarande att fokus är alldeles för stort på de eventuella negativa effekterna av en klimatförändring. Som jag ser det så finns det gott om möjliga sätt att dra nytta av ett varmare klimat. Bland annat betyder det förmodligen att den tillgängliga vind- och vattenkraftsenergin blir större.
-
rasmus_w
Medlem17 november, 2006 vid 00:48 som svar på: Vad är det som gör att man får kramp i händerna?JohanC wrote:Den absolut grymmaste underarmsträningen jag ens hört talas om under snart tio års klättring och sex års surf är följande.1) Sätt en stång vågrätt.
2) Häng i stången tills du brakar i backen.… och förresten, mellan 1) och 2) gnider man in händerna med vaselin…
Ett annat förslag kan vara att skita i underarmsträningen eller bara göra det sporadiskt och lägga mesta tiden åt att styrketräna kroppens stora muskelgrupper. Då får man statisk handträning ”gratis”.
För att illustrera, så här kan ett ryggpass för mig se ut:
Kabelrodd, 50-60 kilo
Marklyft, 70 kilo
Enarms hantelrodd, 28 kilo
Latsdrag, 40-50 kilo
Hög rodd, ?? kilo5×10 repetitioner brukar jag köra normalt.
I så gott som alla övningarna belastar jag vardera handen med 25-35 kilo, ett set varar i 10-30 sekunder. Sammantaget blir det ganska mycket statisk hand/underarmsträning. Plus att jag stärker upp mina ryggmuskler.Även benpass och bröstpass innebär en del statisk underarmsträning, så på det stora hela får händerna ungefär vad de behöver.
-
Hur är en 12.5:a att ”frisegla” med? Om man gör lite avkall på höjdtagningen/djupet i slörarna och mest kör halvvind, planar 12.5:an ännu toktidigare då eller är det bara meningslöst att ha en om man inte tänker tävla?
Eller nåja, jag tycker bra kryss- och slöregenskaper tillför en extra dimension även till friseglandet, men…
-
Jag tycker inte du ser tunn ut. Möjligen kan jag tänka mig att du inte tar så mycket i bänk, bröstmuskulaturen är väl inte den som används mest när man vindsurfar, det brukar mer vara rygg, baksida axel, nacke och biceps som växer.
Sen skulle jag vilja säga att vad jag skrev handlar ungefär lika mycket om återfallsfenomenet som om formulaseglares biffighet. Har du gjort nåt uppehåll på 5-10 år i vindsurfandet? Jag upplever att en del av mina problem kommer av det. När man lär sig surfa så utvecklas fysiken i takt med kunskaperna, när det är dags för nästa steg har man hunnit bli stark nog att klara det. Som återfallssurfare är man däremot inställd på att fortsätta där man slutade, så chansen är hyfsad att man ger sig ut med fullt drag i ett cambersegel eller på en pytteliten vågis det första man gör och det kan vara lite mer chock än kroppen pallar.
-
Oåxen wrote:Varför-frågan får ju sitt svar.
Varför lever vi?
Svar: för att dö.Planeten kommer ju fortsätta existera även efter att människan upphört existera. Nya livsformer tar vid. Nya ekosystem. Nya arter.
Man kan ju tänka sig att dagens förutsättningar ändras så radikalt att bara ett fåtal männniskor överlever. Man kan tänka sig att dessa, i bästa fall, tar lärdom och satsar på att leva i samklang med naturen.
Sverige gör det åttonde största avtrycket på klotet, när det gäller naturresurserna. Värt att tänka på.
Vindsurfing kan ju kännas miljövänligt. Det är väl bättre än t ex motorsport. MEN 95% av all utrustning är ju petroleumbaserad. I och för sig inte förbränd även om förädlingen lär kräva en del energi. Sen ska vi inte tala om alla biltransporter.
Jag kan inte se hur människan ska klara ut det här. Med en årlig tillväxt på ett par procent MÅSTE väl befolkningen fortsätta öka, eller? Ökad befolkning – ökade problem? Våra moderna infrastrukturella system är mycket avancerade – OCH mycket sårbara.
Kolla bara på Katrina i New Orleans t ex.Samtidigt måste man väl ändå tro att vi kan fixa skiten!
/ Patrik
Jag är ganska optimistisk. Som du säger så finns det gränser för vad vi kan åstadkomma. Det finns inte en snöbolls chans i helvetet att vi kan utrota livet på jorden. Vi kan utrota stora djur, och oss själva, men den stora floran insekter, leddjur, bakterier och smågnagare m.fl., kan vi knappast rå på ens om vi försöker.Det som gör mig optimistisk är bland annat att befolkningsprognoserna säger att jordens befolkning inte kommer öka speciallt länge till, i princip är det bara i Afrika som det fortfarande finns stora och snabbt ökande befolkningar. Kina och Indien har eller är på väg att kulminera, i de flesta I-länder minskar befolkningen och så vidare.
Att så mycket är petroleumbaserat beror på att vi kan. Oljan kommer successivt ersättas av andra produkter allteftersom den blir dyrare. Tekniker för att binda koldioxiden är också tänkbara.
Och visst är vi sårbara med vår infrastruktur men den transporterar information snabbare än nånsin. Tsunamin måste vara en av historiens mest videofilmade katastrofer, vi organiserar räddningsinsatser snabbare än vi nånsin gjort.
-
Ragga på stenbeckskan. Spela roll om hon surfar eller inte, med rätt charm öppnar hon nog plånkan.
-
Jag har en liten sak att tillägga: Är du vältränad? Visst, 100 kilo är en del och är alltihopa muskler så kan du nog sluta läsa här.
Annars så vill jag uppmana dig att ta det försiktigt i början. Visst, stora segel handlar om trim och perfekt balans och teknik, styrka kommer i andra hand. Trots det har de formulaseglare jag känner bland de grövsta armar och tjurnackar jag har sett i förhållande till övriga kroppen så om inte formula kräver muskler så ligger de på gym och tränar överkropp nästan varje vindstilla timme.
Plus att i början kommer din teknik antagligen inte vara så bra, och det betyder ofta att musklerna får ta stryk. Mina fick, jag skaffade en 9,7:a (stort på en freeride) för två år sen och som ett brev på posten började nåt muskelfäste krångla i armbågarna och sen dess har jag haft återkommande problem med mina armbågar trots att jag numer har balans i riggen och inte behöver jobba lika hårt längre.
Hur du tar det försiktigt i början vet jag inte, om du börjar med lite mindre segel eller gör på nåt annat sätt, men den där stickande smärtan som kommer när armbågarna fått jobba ett tag ställer till problem för mig även om den inte dyker upp vidare ofta just när jag surfar längre.
-
fastforward wrote:För att bli kvitt nästäppa – gör armhävningar.
Vet inte riktigt varför det funkar men jag tror det har att göra med allt blod som strömmar upp i huvudet. Personligen brukar jag iaf bli ganska röd i fejset.
Att försova sig och behöva springa benen av sig för att hinna till jobbet lindrar också nästäppa effektivt. I princip gör alla pulshöjande aktiviteter det, och ju högre puls desto mer lindring.Det handlar inte om blodtryck utan om adrenalin och naturligt urval. Nästäppan beror på att immunförsvaret bekämpar infektionen. Om en flock lejon får korn på en och börjar jaga en är det däremot rätt dumt att ägna en massa energi åt att bekämpa infektioner, vill man överleva gäller det att all tillgänglig energi ägnas åt att springa utav helvete, kurerandet får man ta sen. Tyvärr innebär det ju att infektionen har fritt fram att angripa vävnader under löpturen.
-
Vissa år har ju Pozo varit typ ENDA vågtävlingen som körts.
Jennifer Henderson har ställt upp i en bunt Aloha Classic och andra tävlingar och brukar placera sig i toppen.
Och visst, jag tycker tävlingar är lite småtrist i alla fall om det handlar om mig själv, jag har aldrig känt nåt vidare starkt sug att tävla. Men vill man visa hur bra man är så ska man tävla anser jag. Och givetvis, det finns massor av grymma seglare som inte har nåt behov av att veta hur bra de är, och massa mindre grymma seglare som inte heller har det behovet.
-
Oregistrerad wrote:Oscar wrote:[Har ett par till salu…
vilket lysande betyg…
Chansen är hyfsad att de är felbeställda. Eftersom de inte säljs över disk i Sverige så är det rätt många som beställer fel storlek. -
Dessutom är onehandjibe ett helt underbart oldshooltrick som är värt att öva bara för det. Har gjort många i mina dar…
Däremot fick jag till ett av mina underbaraste skär en kass dag i askfatshamnen på CLS-vågisen. Tokbyigt, jag seglade 4.5 och ibland var det lagom. Det var mest tio sekunder planing, tio sekunder toköverriggat och tio sekunder stå still med vatten till midjan, i olika blandningar. Vid en av gipparna kom en sån där tokhård by precis när slörläget i gippen var på väg att bli läns och kastfallet kom som ett brev på posten, jag och seglet flög mot brädans nos innan jag riktigt hann fatta vad som hände. Så precis när masten hade nån knapp dm kvar till nosen slutade jag plötsligt falla och blev liksom hängande i luften. Så blev fötterna plötsligt väldigt tunga, jag kände att hela jag pressades mot brädans tail och innan jag visste ordet av var jag på en halvvindsbog i full planing och föll ihop till en liten hög i vattnet av förvåningen.
Vad hade hänt? Jo, när jag flög fram mot nosen i kastfallet så satt framfoten fortfarande fast i sin stropp, och när benet hade sträckts så kantades brädan tvärt och blev nästan vinkelrät med vattnet, railen doppad nästan ända fram, och började toksvänga i full fart. Det var centrifugalkraften som fick mig att sluta falla mot nosen.
Av alla konstigheter jag varit med om tar nog den priset och fan vad skoj det vore att kunna göra den sortens grymma gippar med avsikt. Är det möjligt?
-
styret wrote:läste du vad jag skrev?
Jag påstod inte att tjejer inte klarade av torö. Det är väl bara så att dom flesta tjejer som satsar i vågor bor på andra platser. och visst, även om torö verkar helt grymt så kasnke man hellre stannar på en kust och sträcka där man känner till flera olika spot som kan leverera i olika riktningar.Jag kanske har tokmissuppfattat torö men är det inte rätt precis förhållanden det behövs för att det ska bli riktigt bra?
Jag menar att det finns tjejer som presterar riktigt bra i vågor men att dom seglar på andra vågspots än torö av många anledningar men kontinuitet är väl en grundanledning kan jag tro.
jag dissar inte torö utan bara spånar om nån skulle få för sej nått annat.
Värst vilken grej det blev av att jag blandade in Torö då… Vilket egentligen inte var så himla väsentligt.Ja, Torö kräver lite speciella förhållanden men det är mest en funktion av att fenomenet ”vind” inte är så vanligt här i trakten. Det som behövs är hård ost eller en hård sydvind som efterhand vrider mot väst. I det senare fallet blir det dessutom allra bäst just efter vridet eftersom vridet får vågorna att sluta bygga men ger sideshore. Om det kommer vind uppfylls däremot ofta förutsättningarna, de flesta lågtryck som har vind med sig börjar på syd och vrider efterhand mot väst.
Plus att rätt få flyttar för surfingens skull, de flesta surfar mest där de bor.
Men Torö är som sagt rätt oväsentligt. Vad som intresserade mig var att PWA-tjejernas nivå på freestyle verkar närma sig PWA-killarnas, men att det inte verkar vara så i vågorna, med några få undantag. Det vore intressant att vet hur det kommer sig. Jag har mina gissningar om vad det kan bero på.
-
Jester, klart uthalstrim är bra, det håller tydligen på att bli allt vanligare även bland speedarna av just den anledningen som du nämner.
Sen tänkte jag just tanken att det skulle kunna ha sina fördelar att inte ha uthalet ända ute vid bomänden när det går riktigt fort, det skulle kunna tillföra lite flex/stötdämpning till seglingen. Fast här vet jag att jag är ute på hal is. Den som vill kan säkert testa om det är nån skillnad på att köra med bommen avkortad ända till uthalsöljetten och med lite ”slack” och jämföra känslan och farten.
