rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Litet tillägg om freestylare. Klart att de har ett och annat att fixa innan de blir snabba, jag skulle inte bli förvånad om en del av dem skulle kunna ha problem med nåt så grundläggande som farträdsla. Jag minns själv första gången jag ställde mig på en Tiga 275 ACR, jag höll på att skita på mig när den satte fart, och den är ju ändå inte överdrivet snabb. Samma sak när jag ställde mig på min RRD nån gång utan att ha seglat en meter på 2-3 år. Så länge man känner sig skraj i farter som knappt ens är slalomfarter så sätter man inga rekord. Dessutom upplever jag att den där ”fart-komforten” är lite av en färskvara. Så fort man inte seglat riktigt fort på några månader så har man lite feghet att göra sig av med innan man kan komma upp i någorlunda hyfsade farter igen.
Däremot har freestylarna fortfarande effektivitet, och där tror jag de har ett försprång, liksom formulaseglarna som nån nämnde. Jag upplever att en och annan ”speedgubbe” jag har sett inte är speciellt snabba när draget i seglet är lite halvkasst och jag tror att det är nåt att jobba med. Jag är rätt övertygad om att en speedseglare som jobbar på sin förmåga att segla fort med småkasst drag i seglet kommer ha nytta av den träningen även när det är full power i 5.0:an.
-
Alltså, om killar kan leverera i Torös förhållanden så kan tjejer. Jag ser det bara inte hända av nån anledning. Likaså verkar de som åker tvärs över landet på en bra vågprognos oftast vara killar, fast här är jag ute på väldigt tunn is.
Däremot vill jag minnas att Boards tyckte att en av de tydliga tendenserna i Pozo i år var den stora skillnaden mellan tjejernas freestyle och vågsegling. Medan det var full fart i freestyleheaten med hög nivå på tricksen i så gott som alla heat så var det en hel del vågheat utan ett enda landat hopp och knappt nån vågridning att tala om. Det kan ju ha mer med Pozo att göra än med tjejernas nivå, men det kan också vara så att tjejer seglar mindre våg än killar.
-
Har för mig att Boujima i intervjuer har sagt att Marocko på vintern är guppa-segling och vågor på upp till dubbel mast, så det kan nog stämma att det inte blåser så mycket.
-
Kul att det börjar bli lite fler tjejer med riktigt hög klass på sitt seglande. Nu väntar jag bara på att det dyker upp en bunt tjejer som är riktigt vassa på vågsegling. När får vi första gången se en tjej göra enhands aerials på Torö?
Jag kan inte se varför det skulle vara omöjligt för tjejer att hålla åtminstone nästan lika hög klass i vågorna som de bästa killarna. Som jag ser det så handlar det mest om antalet tjejer som satsar hårt på vågsegling.
-
Jester wrote:Quote:Som jag ser det så är Finians rekord, nästan 50 knop i runt 40 knops vind, ett under av effektivitet
Fel igen. Det blåste över 60 knops vind den dagen…
Jo, men inte när han satte rekordet, om jag vill minnas. Han körde ju på produktionsgrejor för att han inte bedömde att förhållandena räckte till ett rekordförsök.
Edit: Produktionssegel, brädan var custom.
-
GetWet: Du har fortfarande inte övertygat mig. Det jag ser när jag ser duktiga freestylare är effektivitet. De får hyfsad fart med nästan ingen vind alls.
Jag kan inte se annat än att effektivitet skulle vara nyckelordet även för speedare. Eller skulle det var en fördel att segla ineffektivt, dvs INTE utnyttja all kraft till att få fart framåt? Som jag ser det så är Finians rekord, nästan 50 knop i runt 40 knops vind, ett under av effektivitet.
-
J-F wrote:Nu är det största problemet egentligen inte den temperaturökning som sker vid dagens linjära samband mellan CO2-halten och temperaturen. Problemet är att vid ett visst läge slutar det linjära sambandet att gälla på grund av sekundära effekter. När isarna smälter blottläggs mer mark som absorberar värme bättre än isen som mest reflekterar solljus. Samtidigt får vi mer vattenyta vilket också utgör en ”mörk yta” som absorberar värme. Nu sticker tempen iväg exponentiellt och där har vi ett riktigt katastrofscenario..
Under den tid som det funnits tid på jorden har polerna varit isbelagda under ca 10 % av tiden. Livet tycks ha klarat sig även resterande 90 % av tiden. Det ska till en rätt rejäl temperaturhöjning för att det verkliga katastrofscenariot (mycket vatten högt upp i atmosfären -> vattnet bryts ner av UV från solen, bildar vätgas och syre, vätet lämnar atmosfären för gott) ska inträffa. Det är populärt att jämföra med Venus och dess katastrofala växthuseffekt, men faktum är att man faktiskt inte vet vad som kan ha producerat de ofantliga mängder koldioxid som finns i den planetens atmosfär. Det verkar inte finnas tillräckligt med kol på jordens yta för att skapa en venus-atmosfär. -
Martin wrote:Rasmus_W wrote:Den största mekanism som binder atmosfärisk koldioxid är regnskogen. Ett av problemen med växthuseffekten är enligt många forskarrapporter att stora delar av regnskogen kommer att ersättas av öken och därmed kommer den mest betydelsefulla konsumenten av koldioxid att försvagas markant. Det ger snarare ett accelerande förlopp än en lugnande effekt. Ökenutbredningen kommer att gå mycket snabbare snabbare än eventuell nybildning av regnskog i nya områden.
Nja, regnskogen är den näst största konsumenten av koldioxid. Största konsumenten är havets plankton. -
Jag är nog inne på Oscars linje, den överensstämmer hyfsat med vad Fanatic själva brukar påstå. Folk som är på väg ner i storlekarna tenderar att föredra Eagle, medan den som har typ en gammal hårdvindsslalom eller vågis ofta föredrar Hawk.
-
För den delen, jag gissar att formula/lättvindsvanan hjälper till på speedbanan med, vilket visas av att Albeau gjort hyfsat ifrån sig där med. Att plana tidigt och att segla fort med tokmycket drag i seglet handlar trots allt om att utnyttja prylarna effektivt, dvs få ut maximal fart framåt av den tillgängliga kraften.
Jag tror jag har sagt det förr, men jag är rätt säker på att en del av freestyleseglarna som planar med 4.7 i nästan ingen vind alls skulle kunna bli väldigt snabba om de fick för sig att satsa på speed och vande sig vid cambers och några cm extra fenlängd.
-
De gamla vanliga ”Knepen”. Stå på fel ställe, kass bålstabilitet, kass teknik och så vidare.
-
Vad vill du ha ut av semestern? Det finns rätt många olika ställen att åka till men förhållandena som levereras är rätt olika. En del har stora vågor, andra små eller plattvatten. På en del ställen blåser en behaglig bris lagom för 5.7-6.5, på andra är det fullt drag i 3.3:an som gäller.
Och så vidare.
-
En annan aspekt av hela problematiken är att man kan notera att vi månniskor hur som haver tycker väldigt illa om förändringar. Det är väldigt lätt att hitta långa listor över allt som blir sämre av ett varmare klimat men nästan ingen verkar ha bemödat sig med att göra en lista av saker som blir bättre. Jag är ganska övertygad om att en sån lista går att göra och att även den blir ganska lång.
-
S.. wrote:Vi har haft varma tider genom årtusenden men denna gång är det skillnad! Denna gång är vi orsaken och det är jäääävligt bråttom att stoppa utsläppen av växthusgaser till en hållbar nivå!
Jag ser inte varför det faktum att vi är orsaken till klimatförändingarna gör dem till en större katastrof än om de hade hänt naturligt.
I övrigt, klimatet är ett mycket komplext maskineri och jag är långt ifrån säker på att alla enkla påståenden kommer visa sig stämma.
Bland annat: En högre koldioxidhalt och ett varmare klimat sätter högre fart på växtligheten, vilket ger mer fotosyntes. Vilket får effekter man rätt sällan nämner i klimatprognoser, men som likväl spelar roll.
Världen har varit med om några extrema förändringar av koldioxidhalten förr. Om vi en dag bara tvärt skulle sluta släppa ut koldioxid så skulle vi få erfara dem. Det blir en MYCKET kraftig oscillation när den ökade mängden växter snabbt gör slut på nästan all koldioxid. Under en period i jordens historia inträffade något (minns inte vad) som frigjorde oerhört stora mängder koldioxid i atmosfären, mycket större mängder än det är tal om idag. Resultatet blev något hundratal år av väldigt hett klimat, följt av den extremaste istid jorden har upplevt, inlandsisarna nådde så långt som fem grader från ekvatorn och så gott som allt levande dog ut.
Som tur är så tror jag inte vi behöver oroa oss för det scenariot, men jag gissar ändå att vi bör trappa ner på koldioxidutsläppen, men ganska långsamt för att ge klimatet en chans att ”mjuklanda”. Och för den delen, det är vad jag tror kommer inträffa. Miljön står faktiskt rätt långt ner på människors ”behovstrappa”, folk bryr sig om miljön om de kan äta sig mätta och transportera sig hyfsat enkelt och det gör att vi komer använda oljan flitigt i kanske 5-10 år till. Vi står inför ett gradvis ökande oljepris som efterhand kommer göra alternativa energikällor lönsamma.
Sen påpekade nån att kolet är det stora problemet och det ligger en del i det. Oljan i världen räcker faktiskt inte till för att ställa till speciellt mycket med klimatet, det är kolet som är det verkliga problemet. Men det är inte enda problemet. Ett annat är att allteftersom biobränslen blir allt attraktivare ur ekonomisk synvinkel så riskerar resultatet bli ganska extrem rovdrift på allt vad skogar och vegetation heter och biobränslen är bara förnyelsebara om utnyttjandegraden inte är alltför hög.
En annan detalj som Masses långa faktasamling inte nämnde var att atmosfärens syrehalt inte ökat riktigt så långsamt och kontinuerligt. Syrehalten har tvärtom flera gånger legat runt 35 % och det manar till lite eftertanke. En sådan atmosfär är väldigt gynnsam för djurlivet eftersom arter med ganska medioker syreupptagningsförmåga effektivt kan syresätta en stor kropp. Det har funnits trollsländor med halvmeterlångt vingspann och två meter långa insekter. Nästa aspekt är att atmosfären är i det närmaste explosiv, minsta gnista kan starta explosionsartade bränder. Förr eller senare har dessutom någon katastrof inträffat som sänkt syrehalten till runt 15 %, när dinosaurierna dog ut så var det förmodligen så att det brann tills det fanns för lite syre för att det skulle kunna fortsätta brinna.
En inte alltför kvalificerad gissning är att nettoresultatet av klimatförändringarna blir att vi får ungefär samma klimat som innan, fast något högre syrehalt i atmosfären när växterna har brutit ner all koldioxiden.
-
Ryden wrote:Anledningen till att vi kunde odla vindruvor i södra sverige för några tusen år sedan är att vår kontinent är i ständig rörelse.
På den tiden låg vi långt mycket mer söderut än nu.
Sverige har en gång i tiden legat på samma breddgrader som afrika.Nej du, den gubben går inte. Kontinentaldriftens hastighet är några centimeter per år, vilket på tusen år ger en förflyttning på nåt tiotal meter. Om Sverige låg 50 eller hundra meter längre söderut på järnåldern har ingen som helst betydelse för klimatet.
Sverige låg vid ekvatorn för ungefär 2-300 MILJONER år sen, på den tiden hade dinosaurierna nätt och jämt börjat utvecklas.
