rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Stang wrote:Intressat! problemet är väl med en sådan lösning att man behöver ett rätt fett radio teleskop för att kunna detektera den. sedan har man ju problemet med att jorden snurrar, så man skulle nog behöva ett gäng teleskop för att alltid kunna ”se den”. Eller?
Visst behövs feta teleskop för att studera pulsarer, men om syftet med studerandet bara är att mäta pulstiden så kan man komma undan med nån typ av klenare men specialbyggt teleskop. Problemet med att jorden snurrar finns, men det finns ett flertal millisekundpulsarer kända så någon borde hela tiden finnas över horisonten. Dessutom är millisekundpulsarerna jämnare fördelade över himlen än de vanliga pulsarerna, som är koncentrerade till områden med stora mängder unga stjärnor. -
Alltså, en bananformad botten utan raka partier innebär ju att brädan när det går riktigt fort har extremt liten (men ganska instabil) våt yta, så i princip borde en ”banan-vågis” gå att få upp i grymt höga farter om det bara går att få upp den på den här pyttelilla ytan.
-
Om den här diskussionen håller på att driva iväg till hur man genererar en bättre tidsreferens så funderar jag på om man inte borde kunna kalibrera atomklockor efter nån millisekundpulsar (en neutronstjärna med en rotationshastighet runt 1000 varv/sek). Deras rotationshastighet är ju nån miljon gånger stabilare än atomklockornas räknehastighet.
-
philippos wrote:3. Vi kommer tvingas ta någon obetydlig slant i inträde för tillstånd att servera alkohol.
Hur mycket? Rör det sig om mycket mer än ca 10-15 spänn kan jag behöva skippa visningen. :/ -
Visst, de giftigaste havsormarna är ca tio gånger giftigare än de giftigaste landormarna, men å andra sidan brukar inte havsormar vara speciellt aggressiva.
-
Mården wrote:tycker ni kan fundera lite på lufttemperaturen också
jag tycker våra kalla höstvindar borde innehålla mer energi än deras varma vindar (de där med desitet o så).
det borde gå fortare i 12m/s 5 gradig luft än 12m/s 35 gradig luft särsligt om man är naken:)
Å andra sidan betyder mindre energi i vinden att den högsta vindhastighet man kan hantera borde bli högre. -
En liten nackdel med formulasegel: De har rätt högt vindregister i förhållande till sin segelstorlek. Min 9.7:a går visserligen igång i väldigt lite vind men det är först i 8-9 m/s som det blir riktigt kul att segla den.
-
Fast då är frågan om vem som bedömer segelregistret och så. Men jag antar att lösningen är att tidningen helt enkelt ber tillverkaren skicka de brädor som har t.ex. 5.3 som ”sweet spot”, och sen får tidningen bedöma om vindregister och ”sweet spot” ligger där tillverkaren uppgett.
-
Var seglar du nånstans? Jag tycker personligen du kan vänta med lättvindsfenan tills du seglat in dig på det stora seglet. Det kan ta ett tag att få till trimmet på ett stort segel (jag hann avverka några förlängare och skaffa en nerhalsvev innan jag kunde dra tillräckligt med nedhal) och det är först när trimmet stämmer som du verkligen vet om du behöver en större fena eller inte.
För min del behövdes en större fena. Jag skaffade en 9,7:a, ett beggat formulasegel och med den befintliga 50-fenan fick jag hela tiden spinout, så jag skaffade en 62:a. Vad gäller djupet så tycker jag grundstötningsrisken är rätt liten på de flesta stockholmsställen om man bara inte seglar för nära land. Jag brukar själv vara ”överförsiktig” och kliva av brädan där det fortfarande är tre meter djupt och sen driva iland.
-
Man kan sätta vindsurfingsegel på snowboard med.
För övrigt så har absolut fjällen de verkliga rekorden i vindhastighet, till exempel vindbyn på 81 m/s som mättes upp i Tarfala 1992.
-
Jodå snygghet spelar också in. Jag köpte min cls av den anledningen. Plus förstås att det var en 250-vågis. På 80-talet och stora delar av 90-talet använde man ju längden som bedömning och 250 var ju det extremaste som gick att köpa, den som kunde segla en 250 kunde segla allt. 🙂
-
En intressant sak i det där boards-testet, som bara kom fram i en mening: Grip.
Boards hävdade i testet att det går att dra en ytterligare skiljelinje mellan testbrädorna, nämligen greppet. Mycket grepp betyder att brädan går som på räls, sväng hur hårt och tajt du vill och den lyder. Lite grepp betyder att den sladdar omkring lite hipp som happ så fort du ber den om det. Enligt boards fanns det både bland klassiker och stubbies brädor med såväl mycket som lite grepp.
Sen undrar jag, om man ska välja en karaktäristika för att kategorisera brädor, vilken anser du att man ska välja? Vad boards säger är egentligen bara att bredd är bättre än volym, dvs att brädor med samma bredd är mer lika i användningsområdet/vindregistret än brädor med samma volym. Visst, det ultimata i nån mening är väl att ta hänsyn till varenda parameter, men det brukar inte folk klara att hålla i huvet.
En variant är bottenarean, men den är svårmätt och lite svårdefinierad. Längd? Planar en 245:a tidigare än en 240:a? Volym, när vinden dör nästan helt så blir volymen väldigt intressant eftersom den avgör om man får segla eller simma hem. Å andra sidan har en 5 cm tjock och 100 cm bred bräda antagligen ungefär samma volym som en som är 10 cm tjock och 50 cm bred, om längden är samma. Fast den meterbreda saken är antagligen nån slags formula och den andra en speedbräda eller vågis.
-
Leta upp filmen ”Step into liquid” och kolla in jänkarna som vågsurfar på svallvågorna från supertankers…
Skön film även i övrigt, rekommenderas.
-
Du kryssar bättre när du inte planar, du har en meter extra bräda som slänger och far när det börjar skumpa.
