rasmus_w
Forumsvar skapade
-
För mig var det 5.7 och sjunka-ner-till-midjan-vågis. Kom sent och det blev kanonfint. Bäst var sista timmen: fullmånesurf. På väg ut lystes hela seglet upp av månen, på väg inföljde jag en vitguldglittrande gata av månljus. Helt underbart!
Enda som inte är så kul är väl att duckjiben fortfarande inte sitter, och knappt känns nära. Jag har alldeles för låg fart in och har ingen som helst aggressivitet i rigghanterandet. Gör om, gör rätt!
-
Själv tycker jag det där handlar om hur mycket man tror sig behöva guppa. I stockholm är det ju byigt som fan och då tar jag ofta den största bräda jag tror mig kunna hantera, medan jag på Öland ofta seglar med minsta möjliga bräda. Det finns inga vindhål i Kalmarsund.
-
För mig är lördag enda möjligheten, på måndag är det tenta. Frågan är mest om det är Torö eller Fituna man ska satsa på. Min huvudsakliga plan är att segla 5.7 eller 5.0 och nöta lite duckjibes så jag klarar ett av målen för 2005.
-
Själv plockade jag just hem grejorna från containern vid Görväln för att kunna hinna till Fituna eller Torö på lördag. Fast senkommer grejorna ligga vid Görväln igen.
-
Är det idé att prova Fituna i morgon? Jag har en ledig dag och vill prova.
-
Jag passar på att lägga till min syn på det hela. När man landar ett hopp, ska fenan peka i färdriktningen. Gör den det är det inga problem. Gör den inte det (i allmänhet pekar den för högt i vind) så får man spinout.
Sen behöver man egentligen inte fundera över så mycket mer.
-
Just nu har jag fyra brädor som mål. Egentligen vore det kul att ha fler, men det tar plats och kostar massa pengar.
Så här vill jag att min brädhög ska se ut:
En formula
En slalombräda för typ 7.0 och lite storlekar runtikring.
En freestylewave runt 80-90 liter.
En vågis.Mål ett är att ta tag i de två små brädorna så snart jag har råd. Lilla vågisen är antik och känns för liten med 5.7, vilket skapar ett ”hål” i vindregistret. Nummer ett är nog att fylla hålet med en snabb fsw, senaste Windsurf fick mig att drägla lite över Exocet cross 90.
-
Den lattan är rätt ofta av på crossover. Mitt ena co lider av det. Jag har bara seglat det en gång och har inte märkt nåt, men jag gissar att det spelar rätt liten roll.
-
Gratulerar!
En sak som kanske inte känns självklart är att det här kommer betyda att du med tiden kommer kunna segla mycket mer. Man begriper inte hur mycket kraft man förlorar på att ideligen justera hängseletamparna (jag lovar, det var med avsikt som jag klev av mitt i den här gippen… också
) förrän man sätter gipp efter gipp som om det vore den mest självklara sak i världen.Senast jag var ute så blev det min första segling av det slaget på år, fart runt alla gippar, och vad gör jag? Sätter igång och duckjippar. Plötsligt sitter hängselelinorna fel igen.. och stropparna, och uthalet är fel…blubb.
-
Svar till:
* Duckgippa för första gången minst på tio år.
* Göra dem toktajta med fullt tryck i 4.5:an på vågbrädan.
* Duckgippa 9,7:an
* Bli tokstark så jag kan hantera 9,7:an lika enkelt som 4,5:an
* Komma på vad jag ska ha min 286:a till. Som det är nu överlappar TechnoII:an den. TII:an har fördelen att den dessutom funkar bra med segel större än 8 kvadrat. 286:an har fördelen att vara sjukt snabb med fullt drag i en fullcambrad 7.0:a.
* Lära mig segla286:an utan att skita knäck av farträdsla. Borde vara möjligt, jag var inte särskilt spänd när jag seglade den i mitten på 90-talet. Fast jag hade vant mig genom att successivt skaffa snabbare och snabbare brädor, nu börjar jag med full speed.
* Komma iväg till nåt ställe där det blåser pung jämt, typ Pozo, Tarifa eller Marocko. Helt snorbilligt, jag vet inte ur jag ska få råd i vilket fall. Jag vill segla med fullt drag i 3,5:an oftare.
* Skaffa ny vågbräda.[/ QUOTE ]
Tja… Tur säsongen inte är slut riktigt än, några av målen är i sikte.
* Sist jag var ute på vågbrädan med 5.7 försökte jag faktiskt duckjippa några gånger. Tyvärr är vågisen några nummer för liten för 5.7 så det är svårt att hålla farten i duckjipparna. Huvet vet vad som ska göras men kroppen lyder inte. Jag korsar händerna, skickar fram masten och börjar svänga brädan. Sen är det dags att rycka till av bara helvete så seglet inte dyker i sjön och så att svängen blir så där härligt toktajt, och då lyder inte armen utan gör nåt småmesigt försök att få kontroll på seglet, masten går i vattnet och jag flyger huvudstupa. Fast det är nära, får jag några fler dagar med lilla brädan sitter duckjiben.
* Duckjippa 9.7? Dream on, först ska det funka med små näsdukar.
* 286:an? Så fort 7.8:an funkar så funkar den bättre än t2:an, med fullt tryck i 7.8:an är det LÄSKIGT att segla t2:an, 286:an ligger snällt kvar i vattnet och vill ha mer. Vadå svårseglat? Det är ju bara att gasa och låta brädan göra jobbet. Har man gippat en 75 cm bred bräda är det dessutom busenkelt att gippa en gammal smal raket.
* Inte fan hamnade jag i det ljuva landet ”blåsa del pungo”, inte. Fan fan fan.
* Ny vågbräda? Inte än, och jag tror jag ska skaffa en liten freestylevågis först, det blir en bättre partner till 5.7:an.
-
Jag tar i från andra hållet. En liter bär ett kilo. Alltså ska du undvika brädor med mindre än 78 liters volym tills du blivit rätt duktig.
-
Det bästa är väl att försöka komma underfund med hur mycket drag man själv gillar. Fast alla varianter har sina trevliga sidor.
Jag har nästan alltid gillat att hålla så stort som möjligt men har insett att lite mediokert drag också har sina fördelar – man lär sig segla effektivare, det är en utmaning att segla fort med dåligt drag i seglet, och nånstans tror jag det leder till att man blir bättre på att hålla stort med. De flesta riktigt bra vindsurfare är enormt allround på många sätt.
-
Om det faktiskt är ett problem, går det inte att lösa med lite dynamit? Det är ju skoj när det säger pang!
-
Förresten, jag funderade just på en sak. Har någon nånsin försökt att vindsurfa Maverick’s när det är stort, eller är vindarna för otillförlitliga?
Det är nåt med det stället som får mig att tänka ”Torö på steroider”.
-
Kärnan: Har du nånsin provat att segla ett fullcambrat racesegel med bred mastficka? Gör du det kommer du märka att du har mer rätt än du kunnat ana. Ett racesegel FLYTER på luften i mastfickan i några sekunder och är då tack vare den fixerade buken extremt lättstartat. När de sekunderna har gått och mastfickan börjar bli full med vatten, så får man nästan panik till en början, det är så överjävla tungt att få seglet att röra sig.
