rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Det GÅR att lägga en rigg på marken så den ligger kvar trots att det blåser, har själv testat på Arinaga i 20-25 m/s, men det är svårt. Har man möjlighet är det alltid bättre att haka i den i brädan, Klaus på Club Mistral beordrade oss att begrava grejorna under stora stenar när vi gick ifrån dem.
-
Svar till:
För att ta höjd med en modern bräda måste man nästan ligga i planing om man inte har en jättefena eller centerbord.
[/ QUOTE ]
Äh. Kanterna bromsar avdriften rätt bra om man bara kantar brädan lite. Häng kroppstyngden i bommen, skota inte för hårt och sänk lovartskanten med hälarna så tar brädan rätt okej höjd även i minimal vind.
-
Den som tar fram miniräknaren kan i alla fall glädja sig åt att 48.7 knop är 90,1924 km/h, medan 46,82 knop är 86,71064 km/h. Summa summarum så är det första gången nån har seglat fortare än 90 km/h på (icke fruset) vatten.
-
Jag vill säga lite om det där med hur dyrt det är med vindsurfing. Jag har ett antal klasskompisar som seglar aktivt i diverse segelbåtsklasser. När jag berättade för dem vad en komplett race-rigg kostade, vad en sprillans tävlingsbräda kostar och hur många riggar, brädor och så vidare man behöver om man vill vara komplett pryldåre, så blev kommentaren: ”Oj vad billigt!”.
Visst kostar prylarna en del, men jämfört med de flesta andra varianter på segling är vindsurfing väldigt billigt.
Låt dig inte avskräckas Karin, du väljer själv hur prylgalen du vill vara!
-
Som jag förstått det så är det en våg orsakad av det inkommande tidvattnet, och som bara dyker upp två gånger per dygn. Seglaren råkade befinna sig på fel plats vid fel tid.
För övrigt är fenomenet en utmärkt källa till förvirring eftersom tsunamis ofta kallas tidvattenvågor (för att de rör sig med samma hastighet som tidvattnet). På utrikiska har jag för mig att de här vågorna kallas Tidal bore. Googla lite så hittar ni kul saker.
En av de kul sakerna ni kan hitta är bore-surfing. Borevågor kan ta sig upp i vissa floder och vandra långt upp, och faktiskt vara surfbara under en del av tiden. I vissa fall ska folk ha kunnat rida samma våg i flera kilometer!
-
Lossar du alltså på lattspänningen varje gång du riggar ner? Roterar seglen alls med så mycket tryck på cambern? Annars borde det väl vara möjligt att få ur en mastdel och köra ner resten i förlängaren, kanske genom att trä masten bredvid lattorna.
Fast sen är det ju iofs rätt stor skillnad på hur olika cambersegel är konstruerade. Barry Spanier skrev en gång nåt om hur Kevin Pritchard hade knäckt masten på sin 12.5:a under träning, och Phil McGain hade seglat ut med en ny mast åt honom, varefter KP riggade om och sen seglade vidare. Enligt Spanier funkade det på grund av att Neutron har lite bredare mastficka än gamla Nitro vilket gör att de kan riggas på samma sätt (in med masten bredvid lattorna, dra uthalet, poppa dit cambersarna, dra nedhalet) som NP RS4/5. Mitt Warp kan inte riggas så, men mitt gamla Da Compe från stenåldern har jag alltid riggat på det viset.
-
Är inte det viktigaste för duckandet att man lyckas få seglet framför sig? Fast det är klart, man måste väl nå bommen också. 2.56 i bomlängd, höjd kanske 1,5 meter. Tippar man seglet 45 grader framåt kommer bomnocken nästan tre meter upp. Fast en del borde det ju gå att tippa seglet framåt och ändå nå bommen. Den som lever får se.
-
Ett exempel är nya OS-brädans akter. Om den sen går att spocka med överlåter jag åt konfens segelsnurrare att avgöra.
-
Eftersom jag aldrig har råkat ut för ett mastbrott på vattnet så passar jag på att leka besserwisser.
Jag läste nån artikel, signerad ingen mindre än Robby Naish, i en amerikansk vindsurfingtidning för några år sen. Artikeln handlade om olika knep att ta till i händelse av haveri, med lite mental beredskap kan rätt många haverier hanteras.
Mastbrott är ett bra exempel. Knäcks masten långt ner, går ofta nån del att mosa ner i förlängaren och så har man en nödrigg. Vid vissa typer av brott kan man i stället vända masten o.s.v.
Går fenan av, kan man med viss framgång segla in ändå, men det blir ofta enklare att ställa sig på nosen och segla in. Samma sak om brädan går av mellan stroppar och mastfot, den går att segla ändå, kanske med undantag för Naish hybrid 85.
Jag har naturligtvis inte testat nånting av det jag predikar.
-
Ta med ungarna ut till surfet och turas om att passa ungarna medan de andra seglar, så får alla segla och ungarna får massor av surfing i ”modersmjölken”.
-
Jag fyller i lite här…
Jag har surfat sen -88 och väger 75 kilo. Jag är lättare än du och har år av erfarenhet. Jag har en Bic Techno 2 på 148 liter och tycker den är grymt trevig att segla. Jag tror nog att även du skulle kunna hitta nåt på 150-160 liter som du trivs med.
Visst, brallar det i lite så har jag en bunt betydligt mindre och roligare brädor att ta till, men i praktiken räcker vinden bara nån handfull gånger per år för de brädorna, på T2:an seglar jag flera gånger i månaden.
-
Enklaste sättet om man vill göra en egen vev är väl att utgå från en gammal kass mastförlängare och sätta ihop två ”Koppar” eller pinnar så man kan sätta ihop den gamla förlängaren med den nya. Sen borrar man ett hål i gamla förlängaren och trär igenom veven, som man kan ha fått från en chinookvev eller tillverkat själv på nåt sätt.
-
Rätt kul tyckte jag. ”Sjuka off the lips”. Slår vad om att han dessutom slog domarna med häpnad genom att göra en helt osannolik piruettgipp. När han dessutom hade lyckats med en Clew first-vattenstart tjöt publiken av hänförelse.
-
Nerhalvev är kanon. Har du väl börjat använda den, kommer du bli allt latare, snart riggar du inte ens småseglen utan vev.
Nackdelen är att de inte funkar bra med alla förlängare. Oftast beror det på att förlängaren är kass, men det är ändå värt att tänka på, jag har provat mig genom en bunt förlängare vid det här laget. Använder man t.ex. Local spirits förlängare så drar veven tampen rakt genom den vassaste delen av cleaten,vilket gör att tamparna (värstingtampar i spectra/dyneema) går av efter ca 3-4 seglingar. Har köpt en streamlined och hoppas den kommer funka bättre.
-
Du måste inte bo på det hotell du blivit anvisad. En vanlig anledning till att man åker ospecad är att det kan vara billigare än att flyga reguljärt.
