rasmus_w
Forumsvar skapade
-
@Jontez 535072 wrote:
Jo det är klart, men som det är nu har jag ingen bräda att lära mig vattenstarta med riktigt… den lilla brädan på bilden är helt omöjlig att komma upp på. I sommras när brorsan skulle visa, blåste runt 15m/s så kom han knappt upp och det var inte ens i närheten på att plana. =/ Så någon ny bräda + rigg är att införskaffa
Lilla brädan på bilden ser inte speciellt liten ut (fast jag känner inte igen modellen) och är säkert en baggis att vattenstarta. Däremot är det inte idealiskt att lära sig vattenstarta på en sinker (fast hela grejen med ett eget ord för brädor som inte bär känns lite 80-tal), däremot lärde jag mig vattenstarta på en bräda (Bic Calypso) som troligen var ungefär lika stor som den på övre bilden.
En rätt vettig anledning att skaffa nya prylar är däremot att dina nuvarande snart får antikvärde.
Och som andra sagt, varför bli mos på stenstranden när man har betydligt snällare käringviken alldeles intill. Jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att käringviken är mitt favoritställe i Stockholmstrakten. Risken att bli washad är minimal och samtidigt får man en känsla av att vara ute på öppna havet som man inte får på så många andra ställen.
-
@Oåxen 535061 wrote:
En ren utopi? Javisst!
Jag har fått uppfattningen att vindsurfingtester av olika skäl (bland annat för att testteamet reser utomlands) görs under rätt stor tidspress och då är det inte så lätt att få trimhjälp av tillverkaren. Många andra produkter kan testas helt och hållet i recensentens bostad och då kan produkten stå där i halvårsvis och tillverkaren har massor av tid att komma förbi och fixa och trimma.
-
@dr Masse 535053 wrote:
Det som är intressant för tidningarna är att behålla sin trorvärdighet. Jag tycker att tyska Surf (och därmed Planche Mag), Boards och nu kanske framförallt boardseeker är ok på den här fronten. Tyska Surf har sågat grejor genom åren, och då haft argument för det.
En brittisk hifi-tidning kör ett koncept som på ett bakvänt sätt ger dem trovärdighet: De testar bara produkter som har rykte om sig att vara nåt utöver det vanliga, och de är öppna med det. Sågningarna i den tidningen är väldigt få men alla godtar det. Har de hört att en produkt ska vara lite sisådär så tar de inte ens in den för test.
Problemet är väl att det knappast funkar på vindsurfingmarknaden eftersom den är så hårt fokuserad på det senaste och det senaste har inte hunnit få vare sig bra eller dåligt rykte. Produktcyklerna är nästan alltid ettåriga (det håller på att ändra sig), tillverkarna få och marknaden smal. Det skulle bli rätt få produkter om de redan från början uteslöt det som inte verkar så bra och när testet publicerades så skulle alla modellerna redan vara nedlagda.
-
@Svenne 535049 wrote:
Jag köpte januari-numret av Boards och det brukar vara lagom med en tidning om året för att inse att det är lika mycket blaj som året innan – den här gången var inget undantag men de hade åtminstone sträckt sig till att påpeka att en bräda kan vara bra för en person men minde bra för en annan. No shit Sherlock.
Jag vet folk som bland annat har varit på Jem Halls kurser, och där får man minsann veta ett och annat om guld och skit bland brädorna på marknaden. Tokigt, att just han är med och testar för Boards…Påpekar de inte alltid att brädan kan vara olika bra för olika seglare?
Jag tycker Boards har en fördel med sina tester: De väljer inte alltid efter samma kriterier. De flesta andra kör stenhårt på volym och typ (t.ex. 120-liters freerides) medan boards ibland har låtit brädor med samma maxbredd gå mot varandra, ibland har man testat samma modell från en eller två tillverkare fast i olika storlekar för att se hur designen skalar (vilket dessutom hade det goda med sig att de testade en vågis med mindre än 70 liter, vilket de aldrig annars gör eftersom alla väger 85 kilo i deras värld), de har testat slalombrädor mot freerides och så vidare.
-
@Ola H. 535039 wrote:
Det brukar ju allmänt framhållas att det funkar just som även inom vindsurfingpress. Men jag pratade med Jeff på HotSailsMaui om detta och han menade att det INTE funkade så med t ex SURF. Hot fick t ex under många år toppresultat i vågsegelstesterna med SO utan att lägga en spänn på annonsering. Däremot menade Jeff att just den brittiska sidan var extremt politiserad, dvs att relationerna mellan tidskrifterna och de lokala importörerna var avgörande.
Var det inte nån segeldesigner som berättade att han vid nåt tillfälle hjälpte en tidning att rigga och då fick hans segel jättefina recensioner, men när han sen inte fanns på plats så fick inte seglen lika bra recensioner. Man kanske inte ska ta för givet att alla testteamen lyckas rigga alla segel helt rätt. Å andra sidan gäller samma sak vanliga seglare.
-
@Ola H. 535017 wrote:
Men samtidigt kan det lika gärna vara en fråga om tycke och smak, dvs att SURF-testarna helt enkelt gillade känslan i FLY medan BS-testarna inte gjorde det. Utifrån tidigare tester (brädor) har jag känslan att BS-testgrupp är rätt så ”klassiskt power orienterade”. Jag har iofs varken lusläst BS eller SURF, men för mig verkar SURF faktiskt bättre.
Det kan också vara så att NP har gjort ett segel som man i princip måste vara Kauli Seadi för att kunna använda. Vad jag kan förstå av testerna så är Fly ett instabilt segel med en buk och en tryckpunkt som far omkring lite hur som helst och ju tyngre man är desto värre blir det. Grejen är som jag har förstått det att vissa seglare (t.ex. Robby Naish) faktiskt vill ha en instabil buk, för de kan eller anser sig kunna kontrollera instabiliteten och för dem är en instabil buk en buk som hela tiden flyttar sig dit de vill att den ska vara.
Kauli är en kille som tränar oerhört hårt och säkert är grymt stark och det hjälper honom att kontrollera en flaxig buk. Dessutom är han såvitt jag vet en väldigt lätt kille så för att buken ska åka runt för honom krävs ett väldigt instabilt segel. Nettoresultatet blir ett segel som är grymt bra för honom och andra superstarka extremt tekniska flugviktare men inte så många andra.
Och egentligen, vad är felet med att sälja ett sånt segel? Flera av de stora tillverkarna har ju i åratal producerat diverse segel som man i princip månste vara Björn Dunckerbeck, Antoine Albeau eller Micah Buzianis för att kunna utnyttja fullt ut och antalet 110-kilos muskelberg är ju inte så mycket större än antalet Kaulikopior.
-
Aha. Jag sökte mest på Agadir och Essaouïra eftersom Agadir ligger rätt nära. Hur tar man sig vidare? Buss? Taxi?
-
Nästa problem är att det verkar svårt att hitta vettiga resor till Marocko. Det verkar vara minst två byten som gäller. Hurpass magsårsframkallande är det att resa med surfprylar och hålla på och byta plan?
Altarnativen är såklart att ta bilen ner, men det är ju runt 500 mil i vardera riktningen=minst 5 dagars restid och 5000 i soppakostnad och det är antagligen en glädjekalkyl. Sen finns varianten att ta biltåg en del av sträckan, men det kostar en del det med och med en folkabuss verkar man bara komma till sydtyskland, sen ska man köra genom sydfrankrike och spanien, kan man alls ta sig till spanien utan att klättra över pyrenéerna?
En annan variant vore ju såklart om det går nån färja över medelhavet, finns det sånt?
edit: Det går färjor mellan Sète i sydfrankriken och marocko: http://www.comanav.co.ma Tänk om websidan vore uppe bara…
-
Poängen är att toppsvängen ofta är en snäv sväng i låg fart och bottensvängen en utdragen högfartssväng. Om man alltid har vind och vågor från samma håll så kan det vara värt att göra en bräda med en sida optimerad för vardera svängtypen.
Jason Polakow hävdar att det var han som fick assy-fenomenet att dö ut genom att dyka upp med symmetriska brädor och en helt ny vågseglingsstil.
-
Hur är seglingen i Essaouïra? Det som lockar mig är att jag har fått uppfattningen att det finns både plattvatten (inte speedseglarplatt utan snarare fila av ringrostigheten utan att bli tokwashad-platt) och grymma vågor på rätt litet avstånd från varandra.
-
En vild gissning är att det antagligen funkar, för något värde på funka. Min erfarenhet är att om brädan funkar med max 7.5 så gör den, men vilken 7.5 spelar inte så stor roll.
När jag bytte mina gamla 80-talssegel mot segel från -04 eller nyare så trodde jag att min gamla 80-talsvågis skulle kunna ta betydligt större segel än tidigare eftersom moderna segel väger mycket mindre och är tänkta att seglas i betydligt hårdare vind än sina motsvarigheter från 80-talet, men den skillnaden visade sig i praktiken vara marginell. Med 80-talssegel gick det typ att segla rakt fram med 5.7, med 5.3 började det hända saker och först när man seglade 4.5 vaknade brädan till liv på riktigt. I praktiken visade det sig vara exakt likadant med moderna segel.
Däremot kommer det alltid vara så att vissa rigg/brädkombos är aningen meningslösa. Har du en fullblods slalombräda så är det fullcambrade racesegel som gäller, inte vågsegel, ”heliumsegel” eller instegssegel typ North Natural och Simmer Spark. Det funkar säkert utmärkt men jag vill nog påstå att slalombrädan, och för den delen t.ex. vågseglet, inte kommer till sin rätt.
-
Jag funderade dessutom lite på om det kan vara så att aeron-profilen kan ha kommit till för att det blir lättare att göra en kontinuerlig front med en lite mindre spetsig front. Om det nu spelar roll vid tillverkningen.
-
Hur galet chansar man oḿ man tar med sig 75 liters vågis och 5.0 och neråt? Borde jag ha med freewave 86:an och 5.7 också? Står och velar mellan maj och juni.
-
Hurpass ”crowded” är Marocko? Vissa har sagt att det kan vara väldigt mycket folk på vattnet under juli-augusti. Hur är det under försommaren?
Och är det sant att det går charter som landar i Essaouïra eller är det agadir och buss/biltransfer som gäller?
-
Världscupseglare är ofta ”bundna” till de produkter som sponsorerna tillverkar. Stackars satar…
Victor Fernandez verkar för den delen vara sponrad av aeron, men han är ju snarare vågseglare än freestylare.
