getwet
Forumsvar skapade
-
Kolla rost runt samtliga dörrar, kolla även vindruteramen i överkant. Om den har läckt in där så är det säkerligen rostigt inunder. Lyfta bara lite på gummilisten och kolla. Ramen inunder är aldrig några problem, det är järnvägsräls där. Om det nu skulle finnas lite rost i dörrarna, vilket det troligen gör såvida det inte är en uberfin van så är det ändå inte hela världen. Det är billiga ekonomiplåtar att införskaffa om man kan göra jobbet själv. Vill ni ha tips var man hittar grejerna, hör av dig.
Se till att motorn är kall när ni kommer och ska provköra, vissa har en förmåga att varmköra motorn innan köparen kommer….(gäller alla bilar). So jag skrev tidigare så bör det inte bli blårök vid starten, då är det troligen ventilstyrningarna som är slitna. resultatet av det är att när motorn stått still ett tag så rinner det ner en och annan droppe olja via ventilstången till cylindrarna, och naturligtvis även vid gång så att man får en förhöjd oljeförbrukning. (slarv med oljebyten såvida det inte är en riktig långmilare). Det kan även vara gummiringarna som tätar på ventilskaften, det är mycket enkelt att åtgärda. Lyssna också efter tickande ventiler (hörs bara när den är kall). Om det försvinner med en varm motor så är detinte så mycket att bry sig om, om det kvarstår så är det dags för byte av hydraullyftare. Förvisso enkelt och billigt men dock ett arbete….
Hoppas nu att den är fin och schysst, för trevligare går det nog inte att åka. Vet att Glen Alpins 89 med 305:a tar 1.35l milen vid laglig hastighet. Han har dock inte hightop. Vad min drar ska vi nog inte ta upp här…..men den går som ett skott nu med nya motorn i! Det vrålar och sladdar lite hur som numera när man står på…..
-
Vad i herrans namn, har du köpt en rigg till grabben din TB?
-
styret wrote:Tjena.
Ska åka och kolla på en van åt brorsan på lördag och tänkte höra vad man ska kolla efter, get wet och ni andra har ju rätt mycket erfarenhet av yanke-vanar.det rör sej om en GMC high top -88 med 305motor och 700låda.
vi var och kollade ltie på den nu ikväll och den är fräsch och fin invändigt. Tyvär var det mörkt så utsidan såg vi väl inte så mycket av.
vad är dom värsta rostställena? hörnor dörrar och under fönster?
vad är det som slits mest. och vad är symptomen på såna grejer? kluck och skak och sånt där (sånt som jag ser som charm på min 245a…).kort sagt. vad bör man vara noga att kolla efter?
/styret med V8muller i öronen.HÄRLIGT!!! Äntligen en tråd av intresse efter alla tråkiga könslösa VW trådar….:wink: Den enda ljusningen på länge var en Ford Transit. Men vem om inte styret ska dra igång en tråd med lite stake i!
och var ska vi nu börja någonstans……vi öppnar en öl förstås och tittar djupt in i tangentbordet och attackerar med lust, frenesi och glädje, för nu är det en fråga av högsta prioritet och intresse.
Till att börja med, en 88…..kanon! 305 motorn är en aning liten men desto snålare än 350 maskinen. Har man inget behov av att trampa på och leka Indy car så räcker 305:an gott. Fick förmånen att ha Glen Alpins 305 hemma en hel vinter när skitstövlen befann sig på Hawaii….(djävulskt orättvist) och lärde mig ganska snabbt att uppskatta hur lite bränsle den drog jämfört med min egen bensinkalv, eller rättare sagt bensinelefant.
Problem är det sällan med Chevorna, vilket är detsamma som GMC. Skillnaden är bara var den är tillverkad och för vilken marknad.
Rosten som oftast finns på vanarna från denna tidsperiod beror oftast inte på dålig kvalite……det är dåligt underhåll som är orsaken. Okunskap om hur rostskydd bör genomföras och bilarna är idag faktiskt ordentligt till åren. Jämför med en annan bil från 1988 och se hur den ser ut…..då kanske man får en uppfattning och inser att det måste vara bra grejer för den rullar faktiskt än idag!
Rosten som oftast finns på Chevorna är i dörrar, längst ned. Detta beroende på att man inte bytt ut eller tagit bort listerna längst ned. När dom blir slitna/skadade suger dom som läskpapper och torkar aldrig upp ordentligt. Givet att det blir rost då!
Kylaren kan ha en tendens att börja läcka, men det syns omedelbart eftersom rinnmärken i form av vita rinningar syns där det läckt. Ingen dyr historia att byta och det är ett mycket enkelt jobb som även den mest okunnige borde klara av.
Automaten ska växla mjukt och fint utan slirningar. Det är ovanligt med krånglande automater men ibland så kan de vara slitna pga bristande underhåll. Om den går upp i varv kraftigt efter en växling bör man dock ana oråd. Tyder på slitna lammeler i lådan.Gör gärna ett kompprov på motorn, visserligen är den oerhört slitstark men om oljebytena varit sällsynta så vill den gärna börja läcka i ventilstyrningarna. Ett avslöjande prov är att när man startar motorn (ej varm) så blir det blå rök om styrningarna är otäta. Svart rök är normalt till en viss grad eftersom den startar med automatchoke.
Kompprovet visar om det finns läckage i kompringarna eller slitna ventilsäten. Det viktigaste är att kompet ligger någorlunda jämt mellan samtliga cylindrar. De två bakersta, 7 och 8 kan ibland ha något sämre komp eftersom dom oftast går något varmare än de övriga, det är inget generellt men om den är hårt körd så kan det ofta bli så. Men upp till 25% diff mellan cylinderkomp är helt ok för en gammal smallblock. .
Sjungande bakaxel (de med diffbroms)är ganska vanligt, återigen beroende på vanskötsel…….de flesta har aldrig bytt olja i bakaxeln trots att det är en med diffbroms, GM rekommenderar oljebyte varje år i dessa! Och när man byter olja i diffen så SKA det vara GM original med knäppolja i. Annan olja orsakar oftast problem, jag vet! Den vanliga differentialen däremot går i ur och skur. Elektrisk utrustning är av amerikansk kvalite, fungerar lite hur som helst och på en 88 troligen inte alls. Försök att hitta en utan allt amerikanskt lulllull så slipper man gråa hår.
Det viktigaste är faktiskt att hitta en van med så lite rost som möjligt, det finns fina exemplar, du har säkert sett Glen Alpins 89 nere på Haga ett par ggr. Ett typiskt exemplar som hållt bra. Efter den behandlingen vi nu gett den så kommer den att rulla många år till.
Rosten är ett betydligt större problem än det maskinella, och händer det något med maskin/kraftöverföring så är det mycket billiga grejer att införskaffa på eftermarknaden.
Är ni sugna på bilen och vill veta mer Styret så ring gärna till mig. Moster har telnr om det behövs. -
Svenne wrote:Alltså, nu har jag funderat i 8 månader på en sak.
Ska det vara faster som snabbare på engelska, eller faster som i farsans gamla kärring till syster?Frågan har ställts tidigare och svar har getts i en tidigare tråd, minns ej var…..men kontentan av det hela är att han numera heter moster i folkmun.
-
Johan_GBG wrote:Kallas inte vindsystemet runt Leucate Tramontaña också?
Det är just det som får mig väldigt brydd……För just i Leucate ska det tydligen blåsa Tramontana, och om inte jag är helt fel ute även en som kallas Marin. Läste bland annat om Gruissan där det stod: If the Marin blows…..osv.
Men Leucate ligger en bra bit bort från det området där Mistral normalt blåser…….så hur skulle den kunna förväxlas med Tramontana?
Kanske det är så att det finns två Tramontana? Kul om någon kunde förklara. -
Fel av mig, Bremen var det……:wink:
-
Nix Fredrik, jag tycker inte att iden med laser är dålig, jag bara ifrågasätter ditt sätt att resonera.
Jag tolkar din inställning till att det är mycket lätt att fuska med GPS:en, vilket jag anser att det inte är. Naturligtvis för den kunnige som vill göra det är det möjligt, exempelvis du. För flertalet, skulle vilja säga 99% av användarna så tycks den kunskapsnivån saknas totalt.
Lika lätt måste det vara, eller ännu enklare är det isåfall, att manipulera en laser, eller att ett misstag begås. Någon ropar fel siffror, någon hör fel siffror osv.
Jag dissar vare sig laser eller GPS, bägge är bra utifrån sitt eget användningsområde. Jag har seglat med båda varianterna och tycker att det är lika roligt med bägge två, fast på olika sätt.
Men du och jag är iaf överens om att det säkraste sättet att undvika fusk/misstag är mätning med GPS och tanka ur direkt på plats.För övrigt är jag så pass naiv kanske så jag tror faktiskt inte att någon skulle fuska…..
-
Själv tog jag fram ordlexikonet och försökte förstå vad de kloka skrivit, men jag fatta inget ändå…….så vi gör som vanligt Surfan, jag kommer till dig nästa kulingen så kör vi!
-
Ok Fredrik, då ber jag dig förklara hur hög trovärdighet det blir med en laser, samt att hur hög trovärdighet det blir om ett vinstdrivande företag inom surfbranschen sköter mätningen?
GPS med uttankning direkt under tävling torde vara ett betydligt säkrare system ”fuskmässigt”, eftersom det är det du nu verkar vara ute efter.
Du har också påpekat att det är mycket lätt att manipulera en fil, kan du skicka en sådan till mig så är jag tacksam, gärna omedelbart, borde inte vara några problem eftersom det är så enkelt.
-
MacTS wrote:JohanC wrote:Men FFS!! Det är ju inte statistik!
Vad ni har tagit fram är ett dataset som man sedan kan köra statistik på. Eller inte jag men frugan… Jag är ju bara en korkad ortoped medan hon ju faktiskt är doktorand i skoglig mykologi och patologi. Matar man så in det här datasetet i Excel (under professionell övervakning, försök er INTE på det här hemma 😉 ) och utsätter det för Galtons ekvation för att åstadkomma Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (slå upp!!) får man koefficienten 0,35. Detta innebär att det föreligger en svag korrelation mellan vikt och maxhastighet. Skalan går mellan -1 till 1 där 1 alltså är maximal korrelation, ”fat is fast” och -1 således tvärtom ”fast and light” (se t.ex klättring).
Vi får nu fråga oss om detta bara är slump? Efter att jag trunkerat några outliers (tror inte att nån 9-kilos snubbe surfar…) Utsätts sedan datasetet för nästa analys. I frugans statistikprogram Minitab kan man nämligen dessutom få fram ett p-värde, alltså vad chansen är att detta är ett slumpvis fynd. p-värdet i detta fallet är p< 0,001 eller vad vi i medicinbranschen skulle kalla för trestjärnig signifikans. Således kan vi säga att "fat is fast but fat isn´t all" Vi kan alltså slå fast en korrelation mellan inrapporterat höga hastigheter mätta med GPS och hög vikt hos rapportören. Vi kan dessutom säga att det inte bara är slumpen. Vi kan däremot inte säga varför! Vi kan inte ens slå fast om fetman gör dem snabba eller om hastigheten gör dem feta! Vårt sunda förnuft säger dock att det föregående torde vara mest sannolikt. Vad statistik i den här formen alltså inte klarar är kausalitet (orsak-verkananalys) Vi kan t.ex inte från detta samband utesluta att det finns en tredje faktor, säg muskelstyrka eller ölkonsumtion, som påverkar både hastighet och vikt. Häpp! JohanC
Shit Minitab får jag mardrömmar av. Min arbetsgivare skickade mig på en statistikkurs en gång i tron att jag var hygglig på matte. Arbetsgivaren hade fel, jag hoppade av efter tre gånger. Ohyggligt tråkigt tyckte jag att det var…För oss andra är det märkligt att du har en arbetsgivare överhuvudtaget:wink:
Men VI saknar dig som fan….dock inte dina skor!P.S Joanna tyckte om bilderna från Hamburg. Finns numera som skrivbordsunderlag.
-
Koa wrote:Torö är väldigt vindosäkert, att åka från vindsäkra västkusten för Torö
är väldigt tveksamt. Oftas får västkusten 3 dagar vind på ett lågtryck medan Torö får
kanske en med lite tur eller några timmar. Sådana förhållanden som på de grymt fina bilderna visar; blir det kanske nån gång vart 5-10år…Tur att det finns fler och mer vindsäkrare ställen också! 😉
Aloha
Calle N
Osså lägger vi till Gotland till österns alla pärlor så vann vi igen……tänk er, alla vindriktningar täckta och guldsegling i massor, inga brännmaneter, inget äckligt salt och slutligen…….solen går upp här på vår fantastiska sida så det måste bara vara framsidan:wink:
Men nästa vecka ser grymt bra ut för ett besök på baksidan…..:cool2:
-
Just det, Johan har så rätt så!
-
kinetic wrote:Getwet: Kan man köra fram med bilen till ”Söderhavet” eller måste man parkera borta vid vändplan o kånka resten?
Ahhh…..nu tror jag att jag fattar vad du menar. Det som är märkt med Söderhavet på bilden är inte vad jag menar är surfspotet, där är det direkt omöjligt att gå utifrån på NV. Och det går inte att komma fram med bil.
Spotet jag syftar på är där jag markerat med tjock brun linje.Egentligen förstår jag inte varför det inte kommer fler och seglar på Rangsta när det piper i NV, absolut ett av sthlms bästa på den vindriktningen. Öppet ända från Skanssundet/Fituna och Kagghamra hela vägen ned……
Skrotar man något så hamnar man på Oaxen…Långa sträckor att segla på och det finns flera ställen att gå iland på andra sidan, små sandstränder att pusta ut på. Kanon helt enkelt. -
Jag brukar lasta av framför klubbstugan, sedan parkera nere på parkeringen (där båtuppläggningen är). Då blir det inte långt att bära. Har talat med båtklubben och det finns ett avtal mellan kommunen och båtklubben att vem som helst får parkera nere på båtklubbsområdet, eftersom det är en kommunal badplats borta vid bryggorna. (den nedre av pilarna på översiktsbilden)
Markerat in P platsen här med den lilla bruna plutten….och de två pluttarna är också en p-plats vi kan använda.
-
Nix, här är det som man kommer i utan sten och djävelskap. Enbart sand!
