ola-h
Forumsvar skapade
-
@dr Masse 412390 wrote:
Kombat är säkert najs den med, men jag tycker att den är lite tung… (uj, uj, nu har jag lagt upp för Ola H. här!).
Jag kan inte motså det betet….Kombat är dock lite tunga 06 och 07 är det helt enkelt byggda precis som vågbrädorna. Det finns i princip inga reklamationer på Kombat under dessa år, så kanske är de för välbyggda. Till 08 kör de en lite lättare konstruktion och min Kombat 79 väger 5.8. Den 87:a som jag hade förra året vägde 6.3, tror jag. Det är mycket skojigare att hantera den nya lätta, men om sanningen skall fram så tänker jag inte så mycket på det när jag seglar brädorna. Låg vikt är i 99% av alla fall en fördel i seglingen, men samtidigt är det ju bara en faktor i brädans shape.
När det gäller Ezzy så har jag inte testat dem själv men rätt många ”Åsa-locals” har dem och gillar dem. Det är dock ingen tvekan om att de är helt unika på marknaden när det gäller känsla, form och riggning, så det kan vara värt att testa först eller i alla fall prata med någon (trovärdig) som seglar dem och fundera på om fördelarna med Ezzys koncept är någon men själv värdesätter. Det är i alla fall drag i dom – minst 3 ggr så djup buk som i någont annat vågsegel. 6.3 Ezzy känns därför verkligen som ett stort segel. Jag skulle nog gå ned ett snäpp och köra 5.8 som störst och sedan bygga linjen nedåt.
-
Jag har inte läst alla detaljer i tråden (eller sett brädan) men enligt min erfarenhet är det inte så troligt att brädan har pajjat på grund av att någon släpat en windsurfer över den. Lite repor och kanske någon mindre ding kan man tänka sig men att det skulle leda till ett brott verkar inte troligt.
Min gissning är att det faktiskt kan vara en reklamation. I de här fallen så är det egentligen relativt ointressant vad seglare gjort med grejjorna utan man borde undersöka brädan och kolla om den verkligen är byggs som den skall. Om inte affären/importören går med på att det är en reklamation så borde nå’t”proffs” kopplas in. Problemet är att de ju med ett lättviktsslalombygge är fullt möjligt att knäcka brädan vid relativt normal segling även om den är korrekt byggd. Däremot är det inte ovanligt att brädor har defekter som att tex vissa av fiberlagren inte är tillräckligt genomvätta med epoxy. Ett fiberlager som på ett ställe inte är genomvätt försvagar brädan oerhört mycket.
Frågan är bara vilket oberoende proffs som kan uttala sig om detta på ett trovärdigt sätt? Nå’n på Chalmers? KTH?
Det är inte så sällan som man hör om den här typen av problem och ofta blir det lite ord emot ord när det gäller vad seglaren gjort med brädorna (neeej, det var ingen kastfall…i alla fall inte hårt….nej några plattlandingar har jag inte gjort…knappt hoppat….). Som jag ser det är detta inte intressant utan det vore mycket bättre om man verkligen kunde konstatera byggfel eller ej.
-
@Mangs 412389 wrote:
Jo, fenor har jag, dom som hängde med, och brädan är från -99. Men sen jag fick den så vägrar det blåsa, så jag har inte kunnat testa än, och jag är nyfiken som attan nu. Men det är säkert som du säger, finns nog en anledning till att dom försvann förra gången, känns ju lite udda med två fenor.
Vad är det för bräda (och vad är det för fenor)?
-
En sak till. För betalande medlemmar på boardseekermag finns en hel del snack om twinfin att lyssna på.
http://www.boardseekermag.com/mini_features/mini-features-01.html
en bit ned på sidan, tre artiklar om twin fin. En del kanske funkar även om man inte betalat.
-
Ett tillägg: Quatro producerar redan seriebrädor med twin fin igen (08-modell) och jag törs nog sätta ett par spänn på ett fler märken förljer efter till 09. Mistral (Nik Baker) verkar t ex väldigt het på twin även för seriebrädor.
-
Jag antar att din bräda är från 90-talet någon gång. Då var det an världsomspännande trend med ”twin fins” och ett minst ett par tre sådana brädor serieproducerades (Mistral, Copello, Bic är de jag minns). Senare försvann det i princip helt och jag tror inte det är många brädor som designats med twinfin under 2000-talet. Förrän nu vill säga. En av världens bästa vågseglare, Kauli Seadi har nämligt helt ensam väckt upp denna trend igen och många av de bästa proffsen (Kauli, Polakow, Baker, Teboul etc) kör med twin fin igen. Det har dock hänt en hel del med brädorna sedan 90-talet, så det är inte bara en revival. Anledningen att dessa herrar kör twin nu är handlar om detaljer i brädans beteende när den seglas extremt radikalt i riktigt bra vågor. Man kan iofs tänka sig att det även denna gång kommer visa sig att vissa av oss amatörer kommer gilla känslan som twin fin ger även med vår mediokra teknik i våra mediokra förhållanden, men samtidigt var det ingen slump att det försvann sist. Brädorna bli i allmänhet svårare att få att plana tidigt och sämra på höjdtagning och överlag lite mer ”suddiga” i känslan.
Men eftersom du har brädan är det väl bara att prova och se vad du tycker. har du fenor också?
-
@Klang 411701 wrote:
Men vad är receptet för mjukdelarna, och vad beror det på? Är det p.g.a. att skickten lossnar, eller är det något matrial som snabbt blir utmattat. Jag tränar gippar så ofta jag kan och det studsar ju rejält i choppigt vatten. Dock så tror jag inte att jag kör hälften så radikalt som proffsen…
Det är svårt att säga utan att se brädan (och antagligen behöver man se inuti brädan för att säkert veta). Det finns dock minst tre saker som kan hända. Brädan består lite förenklat av frigolit laminetat med fiber varpå det kommer ett lager hårdskum och sedan mer fiber ytterst. Det vanligast är att hela laminatet (fiber-hårdskum-fiber) lossnar från skumkärnan. Sedan kan det också hända att skälva frigoliten spricker en liten bit in, dvs kärnan sitter rent tekniskt fast i laminatet med har spruckigt inuti. Den tredje varianten är att själva hårdskummet (sandwichen) spricker av utmattning.
Variant 1 är lätt att visualisera. I bilderna nedan ser ni exempel på variant 2 och 3.
-
Mycket bra film, Peter. Till och med för mig som inte är freestyleseglare.
Jag har (gaasp) bara tittat på datorn, men med tanke på min fina dator fast sunkiga TV så är det nog bättre. Allt funkade i alla fall perfekt (mac os x) förutom att nedladdningen hackade lite.
-
@S19 412112 wrote:
Svar ja! Flyttar du pluggarna från ursprungsposition är det ingen standardbräda längre!
Men Kristers konstruktion men skenor för att får bak stroppen ´borde vara gränsfall. Man får väl byta stroppar? Man skulle kunna argumentera för att det är en speciell form av fotstropp som Krister har.
-
@jonatan 412104 wrote:
Det är väl lika bra att bygga så billigt som möjligt eftersom brädorna verkar gå av oavsett hur man gör dem?
Hmm, kan seglaren i fråga spela roll i sammanhanget?
@jonatan 412104 wrote:
Hur ligger det till med spectrafiber? (det är väl ett varumärke?, men jag kommer inte ihåg det andra namnet..)
Jag har inga detaljkunskaper här, men problemt med Spectra (som väl är en polyetenfiber) är väl att det är i princip omöjligt att få något att först till det och då blir det inge vidare i ett laminat.
När man ser de helt sjuka variationerna i vikt mellan brädor från Cobra så är det inte svårt att dra slutsatsen att de antagligen skulle kunna förbättra kvoten vikt/hållbarhet mer om de fick bättre koll på relationen plast/väv om om de börjar gå på dyrare och starkare fibrer.
-
Kanske kan du specifiera lite? Vilken modell på buss? Vilken ruta? vilken panel? Kanske en bild?
-
@fredrik.ygge 411511 wrote:
Lägre? Är det inte ett mått på hur mycket den böjer sig?
Det är någon slags invertering med i mcs-beräkningen så mer nedböjning ger lägre mcs. Kortare snutt av samma rör ger mindre nedböjning och därmed högre mcs.
Normaliseringen till olika mastlängder går sedan till så att man tar mastens längd i kvadrat och delar med 460^2 (eller är det 465?) varefter man multiplicerar mad mcs-värdet. Detta ger alltså imcs.
-
@rookie 411501 wrote:
Ola vad är det du kollar efter mer än att se att akterliket blir löst och att det inte blir rynkor?
Man kan säga att det enklaste är att kolla _relationen_ mellan hur akterliket gradvis bli lösare och hur buken i seglets nedre del gradvis blir plattare när man drar allt mer i nedhal (och uthal för att balansera det hela).
Man kan säga att man får mer spänning (och därmed buk) i där masten är styv. En mast som är för mjuk på mitten kommer alltså göra att seglet blir platt där när man drar tillräckligt för att akterliket skall ”släppa loss”. Har man ett segel som kräver en del uthal kan man ibland då kompensera genom att uthala mindre, men det brukar i alla fall inte lbi så bra när man kör seglet eftersom man har kvar lite drag en bit upp som gör att seglet liksom viker sig när man får ordentligt med drag i det.
Omvänt, med en mast som är för styv på mitten (relativt toppen) får man oftast ett för slappt akterlik när man trimmar för lagom spänning i seglets nedre delar.
För styv mitten- och nederdel kan ibland också ge problem med rotation av lattor och eventuella cambers.
Ett bra sätt att ”simulera segling” är att när seglet ligger på marken be en kompis trycke ned masttoppen samtidigt som man själv trycker ned mastfoten mot marken. Bommen gör då att masten böjer sig i sidled, precis som den gör när man seglar. På ett vältrimmat segel sser man då hur buken i seglet liksom faller på plats och att det rynkiga akterliket liksom slätas ut.
Om seglet i detta läget börjar se väldigt platt ut runt bommen är det ett bra tecken på en mast som (relativt sett) är för mjuk i sin nedre del. Om det ser ut som om spänning i akterliket liksom tightar ihop seglets bakdel för mycket är det ett tecken på en mast som (relativt sett) är för styv i botten.
Observera dock att man med olika trim (uthal, nedhal) kan fixa till så att även en inte helt idealisk mast kan funka helt OK, men oftast tappar men rätt mycket av seglets trimregister när man gör så.
-
Skall du cadda brädor? Kolla på surfineurope.net eller boardcad.org.
-
Dessa trimguider är ju en väldigt bra ide, men det blir lite skrattretande om de inte hamnar rätt från fabriken. Då är det ju enklare att ge en beskrivning för hur man riggar seglet istället för att försöka förklara var man skall dutta dit de nya klistermärkena.
