rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Att allt blir mycket enklare när man väl står i stropparna och har full planing.
-
En sak som hänt är väl att nya master är mjukare och det gör att man kan bygga in mer ”flex” i riggen, vilket leder till bättre kontroll och mer avspänd segling.
En sak som tillkommit är freestyleseglingen med allt sladdande och snurrande vilket gör att de flesta brädor (utom rena slalombrädor) på något vis är anpassade för att kunna snurra effektivt.
En annan sak är sandwichmaterialens genombrott på bred front. i början på 90-talet var det bara enstaka extrema tävlingsbrädor som byggdes i sandwich, nu är nästan alla brädor byggda i nån sorts sandwich, vilket har gjort de flesta brädor minst nåt kilo lättare, eller om de väger som en bräda från 1990 så är de grymt mycket hållbarare och det spelar roll. Ju lättare en bräda är desto mer flytkraft får den och det ger tidigare planing.
Jag har liksom du mest en massa gamla brädor och vid de tilfällen jag har provat nya brädor, även i de fall ägaren klagat över att brädan är nervös och svårkontrollerad, så har min upplevelse varit att brädan i stort sett seglar sig själv. Jag provade en Fanatic Freewave86 härom månaden och var grymt impad över hur enkelt det var att få den (vad jag förstår) inte speciellt fartorienterade brädan att gå riktigt fort. Dagen efter seglade jag en gammal Tiga Slalom och fick kämpa rejält för att få den att gå fort.
-
Det som spelar roll är väl främst bredden och bottenarean. Bredden gör att du kommer längre ifrån brädans mitt och får mer hävstångsverkan och kan hålla emot ett större segel. Bottenarean påverkar brädans friktion mot vattnet och en stor kossa har mycket större bottenarea än en liten slalom och därför är friktionen större och du behöver mer kraft (=större segel) för att övervinna den.
Sen spelar såklart volymen roll. För lite volym gör att brädan trycks ner av en stor rigg och då blir den trög att få igång.
Visst är gamla racesegel mysiga men provar du ett modernt segel så tror jag du kommer tycka att det har hänt grejor.
-
@Consigliere 395378 wrote:
Hur är det egentligen med alla surfspots kring stockholm som folk skriver om. Vågar man åka dit och göra bort sig eller är det hängsele och stroppar som är ett krav?;) Nä, så menar jag inte… Är det fler än bara jag som inte har kommit i selen ännu som vågar sig dit var nog en mer korrekt fråga?
Det beror allt på. Fituna, björkvik, Näsbypark m.m. är plattvattenställen och att man sticker dit beror i allmänhet på att det är lätt att komma i vattnet och att terrängen runt omkring gör att det inte är alltför byigt. Såna ställen är utmärkta för en nybörjare, dessutom är chansen hyfsad att du träffar andra vindsurfare och kan få tips och hjälp av dem.
Däremot kan vågställena vara lite för mycket för dig. Försöker du ge dig ut på Torö stenstrand en klassisk Torö-dag med stora vågor och sideshore kan du nog räkna med att komma iland med de flesta prylar sönderslagna av vågorna. Å andra sidan finns ”käringviken” bredvid och det är ett trevligt ställe att segla på för lite mindre erfarna, och som har den extra bonusen att man kan kolla in de duktiga killarna som seglar stenstranden medan man vilar.
Sen handlar det också om att välja förhållanden. Görväln eller fituna är inte lättseglade om det blåser full storm och Torö är inte svårseglat om det skulle råka blåsa 7 m/s i nån riktning som inte får vågorna att bygga.
-
Ha prylarna i en släpvagn?
-
Shit! Cred till folk som fixat att segla med 9-10 kvadrat i sånt väder! Visst, jag har själv en 9,7:a så jag fattar att det är möjligt men det är i alla fall riktigt tufft.
-
Jag tror du kan glömma att rigga ett modernt cambersegel korrekt på den masten, helt ärligt.
-
@Ola H. 395040 wrote:
(I vågsammanhang brukar man vid haverier försöka rigga ned i vattnet, lägga sig på prylarna och sedan paddla, men det är ju en bedömningsfråga huruvida tiden det tar att göra detta kommer göra att man kommer för långt ut för att sedan orka paddla in.)
Funkar verkligen det? När jag tänker på den metoden så ser jag mest framför mig hur pryl efter pryl far iväg och i värsta fall blir man liggande i vattnet utan nåt att flyta på. Jag har hört talas om en kille som försökte sig på att rigga ner, på Roxen, och det slutade inte bra. Han började med att koppla loss seglet från mastfoten med resultat att seglet sjönk. Han hade tur och klamrade sig fast vid brädan men en bräda utan rigg sticker lätt iväg, hade han tappat taget om den så hade han nog inte fått fatt på den igen.
Min taktik har alltid varit att ju mer grejorna sitter ihop, desto bättre. Ett segel som är någorlunda riggat funkar som ett drivankare och hindrar brädan från att sticka iväg, och så har man mer grejor att hålla i. Fast jag har aldrig råkat ut för något rejält haveri. Fenan gick av på min vågis för nåt år sen men det räknas inte, det är inga större problem att segla utan fena, mer än att man tappar höjd som fan.
-
Vad väger du? Om en 105-litare sjunker är du antingen tung eller orutinerad. 155 liter är trevligt i lätta vindar för det går att lassa på med riktigt stora segel på en sån bräda, men vill du inte köra större än 7.6 räcker 120-130 liter utmärkt.
-
Om rullarna är små så är det tungt att dra. Buy quality, cry once, brukade en bekant till mig säga och det gäller definitivt mastförlängare.
Men att slå ett pålstek och trä i hängselekroken och dra brukar hjälpa. Man kan också sätta på sig selen och dra med benen, då får man rejält med kraft.
-
Vad är det för förlängare? Vissa är bättre än andra.
-
Har du trätt tampen rätt? Har du en bra mastförlängare med stora rullar i blocken? Bra förlängare och rätt trädda tampar kan betyda massor för hur lätt det är att dra. Om tamparna på något vis korsar varandra kan du ge dig på att du måste vara stark som hulken för att dra.
I sista hand kan man köpa en vev, men det ska inte behövas när det handlar om ett freeridesegel.
-
På tok för lite nedhal. Toppen är alldeles tajt och du har buk i seglet ända upp. Mastfickan ska vara alldeles sträckt vid de två översta lattorna och latta tre uppifrån ska peka rakt in mot mastens mitt. Akterliket ska vara alldeles löst i toppen och en bit ner, kanske halvvägs till bommen eller så. Då kommer cambern rotera fint och lattorna hålla.
-
Jag föreslår en kurs. Efter det kan hon gå direkt på nåt mer avancerat som funkar lite längre. Dessutom är instruktören på en kurs säkert en bättre pedagog än du och även om man vill bli en bra pedagog är en närstående inte nåt lämpligt förstaobjekt. Att lyckas lära sin flickvän surfa är snarare ett tecken på att man är en extremt bra pedagog och det är man knappast i första försöket.
-
Grubby är väl snarast en variant på 360? I alla fall har jag för mig att ”Grubby” uppfann den när han tränade 360 och provocerade fram feta spinouts.
