rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Förra årets compact är säkert trevliga annars, om du hittar några. Har själv ett oseglat compact 5.7 som jag väntar på att provsegla.
Fast vad jag förstått så är det rätt många som seglar freestyle på crossover. -
Jag snackade med Johan på skidsport om Compact 2005. Enligt honom var det så här:
Compact 2004 är sytt av Thomas Persson. 2005:an är sytt av Jason Diffin (tror jag, han som syr vision och x-flex). Problemet är att Diffin inte är så bra på att sy stora segel, i de små storlekarna funkar compact bra, men i de stora är det mest tungt och twistar dåligt. De skulle kunnat ta in små compact, fast i de storlekarna finns det inte många segel som kan mäta sig med crossover. Alltså tar de inte in compact i år.
-
Hej Jimmy!
Höll på att nämna din imponerande Gotlandruntstart, men var lite osäker på vart jag ville leda. Jag insåg efter att ha skrivit texten att ”långturer” kanske hade varit en bättre rubrik eftersom det inte i första hand var jätteevenemang med hundratals deltagare jag tänkte på, utan mer nåt i stil med toröseglingarna som organiseras till stor del via konfen.
Likväl som att folk använder konfen för att varsko varann och samåka när det vankas bra torösurf så borde man ju kunna organisera nåt när väderprognosen säger att det verkar vara en bra dag för att t.ex. segla görvälnsbadet – riddarfjärden och tillbaka (låter som man vill ha en vindriktning som når ner även till de trängsta fjärdarna och helst innebär kryss ut, slör hem eller halvvind i bägge riktningar) eller nybroviken – nån trevlig skärgårdsö.
Därmed inte sagt att inte Gotland runt låter spännande, jag ställer gärna upp om du behöver avlösare under Gotland Runt, jag antar att du inte planerar nästa försök som en soloprestation.
-
Svar till:
Givetvis är inte hela kusten täckt med pallkanter utan vi har även sanstränder, stenstränder, långgrunda och mindre långgrunda samt något som kanske kan jämföras med rev.
[/ QUOTE ]
Hm. Hela Gotland är ett rev. Ett 300 miljoner år gammalt korallrev, men likväl ett rev.
-
Inte om man har byggt om bussen så den går att bo i, då får väl bara de som ryms i framsätet plats, och en buss borde väl kunna rymma utrustning åt ett tiotal surfare, om inte mer?
-
På 4,5 fladdrar det ungefär så mycket. Skillnaden är inte så mycket hur långt ner på akterliket det fladdrar, det avtar rätt rejält nedanför tredje lattan uppifrån.
Den stora skillnaden är hur långt från masten det är löst, på 5.0:an verkar det som att i stort sett hela ytan ovanför latta 3 är löst, på 4,5:an är det mer akterliket som är löst. Tänk North VTS, där punkterna visar hur nära masten det lösa är. I min skalle ser det ut som ”långt innanför maxpunkten och lite till”.
-
Provade det mesta uthal från neutralt till så hårt jag orkade. Fortfarande väldigt mycket lösare akterlik än på 4.5:an, typ allt ovanför bommen fladdrar.
-
En variant jag har funderat på om man är flera är följande:
En person packar surfbussen full med allas prylar och kör ner till Marocko. Alla delar på bensinkostnaden.
Övriga flyger.
Har nån testat? Funkar det? Rymmer surfbussen allas prylar?
-
En annan rolig detalj jag alltid har noterat med tidningstester är att de flesta tidningar är väldigt försigtiga med att utse ”testvinnare”, om inte nån av brädorna i testet är väldigt outstanding så låter de bli att säga saker i stil med ”vi gillade bräda X bäst av alla”.
Sen läser alla importörer, butiker och tillverkare testet och förkunnar att just deras bräda vann testet, antingen genom att plocka ett väl valt citat ur texten eller genom att plocka ut de kategorier där brädan fick många fenor (eller vad det nu är, getingar eller nåt) och förkunna att deras bräda var bäst på alla ”de viktiga” punkterna.
-
Jag läste ett sånt test nån gång i mitten på 90-talet. Det var inte specifikt ett test av det slaget men en tillverkare hade skickat samma bräda i budgetutförande och i värsting-sandwich-utförande.
Tidningen upplevde att skillnaden påverkade brädan på ett betydligt mer kritiskt vis än för t.ex. freeridebrädor. Största skillnaden var väl att den lätta, styva varianten planade aningen tidigare och gick lite fortare. Grejen var det att den här lilla skillnaden i planing ledde till en rejäl skillnad i förmåga att ta sig genom vågor, den lätta brädan kom fortare upp i tillräcklig fart för att komma igenom, så det blev betydligt fler spolningar på den billiga brädan.
-
Tack semivaken! Inte är det kontinentalsockel runt Gotland, på sin höjd pallkant, och som sagt skrev jag inget annat.
I övrigt: Visst är havens medeldjup runt 4-5000 meter, men inte där det är kontinentalsocklar, där är det max några hundra meter djupt. Kontinentalsocklarna slutar i en kant, som kallas kontinentalbranten, och där nedanför är det flera tusen meter djupt.
Hawaii och många andra öar i haven saknar helt kontinentalsockel, vilket är en anledning till att man åker just dit för att surfa. Irlands västkust har mycket lite kontinentalsockel utanför sig, där blir vågorna också väldigt kraftfulla.
Kallt vatten? NP 4000!
-
Liberace köpte en helt kromad Rolls Royce, så varför inte kroma surfbussen?
-
Kontinentalsocklarna påverar vågorna, och vid kanterna av dem är det i alla fall flera hundra meter djupt. Är det sen långgrunt börjar vågorna dräneras på energi väldigt långt ut och ju närmare land de kommer desto kraftlösare blir de.
En ytterligare anledning till att det blir kraftfulla vågor vid ”hårda” stränder är att de inte eroderas i samma utsträckning. En sandbotten må stupa brant som ett hissschakt, men strömmar och vågor ”rättar till” det på några årtionden. Är botten av sten tar samma process årtusenden. Summa summarum bör det finnas fler kraftfulla vågor över stenbottnar än över sandbottnar.
Ett extremfall är de ställen som har pallkanter. Har man sett Gotland vet man vad jag talar om. Långgrunt och sandigt några tiotals meter ut, sen är det lodrätt ner till 50 meters djup eller så. Enligt min logik borde det kunna uppstå vågor med Teahupoo-tryck nånstans där. Kanterna borde leda till att vågorna dumpar hela sin energi på en fruktansvärt kort sträcka.
En ytterligare detalj med pallkanterna är det ovanliga konvektionsfenomen de der upphov till, en slags sjöbris under vattnet. Så här funkar det om jag fattat saken rätt: Gotland är mest kalksten, och kalksten värms upp snabbt av vårsolen, dessutom långt ner. Sen värmer förstås den varma kalkstenen upp vattnet intill, som då stiger uppåt. När vattnet sen kommer till ytan kan det inte ta vägen nån annanstans än utåt, vilket leder till den fruktade pallkantsströmmen. I sedvanlig ordning när det gäller fruktade strömmar så tror allmänheten att folk sugs ner.
En tänkbar effekt som strömmen skulle kunna ha är att göra vågorna utanför pallkanten brantare.
Nu skulle jag vilja att nån gute eller gotlänning fyllde i och bekräftade eller dementerade mina Spekulationer. Eller så får vi skicka Ola H till Gotland ett tag och läsa avhandlingen när man är tillbaka.
-
Jag har lägenheten full med surfprylar just nu, och det beror på två saker:
Ligger de i JBSS container blir de till isklumpar eftersom de var blöta när kylan kom, och jag vet att en fuktig bräda i en boardbag lätt blir bubblig i lacken när kylan kommer.
För det andra: Var ska jag annars ha grejorna när jag har dem hemma, liksom? Jag har inget källarförråd att dumpa dem i, så allt är i lägenheten och det mesta är lite fr långt för att stuvas in under sängarna och jag har inte hur mänga sängar som helst att stuva saker under.
-
Det mest utrymmeseffektiva är väl annars att helt enkelt ställa brädan upp mot nån vägg? Så har jag gjort och det verkar funka. En iten frigolitbit under tailen och lite stagning. Plus förstås en plan B i händelse av party.
