dr-masse
Forumsvar skapade
-
GetBalett?
-
@Ola H. 475347 wrote:
Låt oss höra ett utlåtande om Witchcraften.
Njäe, körde lite mer än nån timme tror jag, och knappt några vågor.
Men några första intryck:
– Tar väldigt bra höjd! Stor fördel med en vågbräda, tycker jag.
– Oerhört kontrollerad. Stökigt, fulltryck i 4.7 var inte ens nära på att vara ett problem. Nog den mest lättkontrollerade 80-liters bräda jag någonsin testat.
– Väldigt lättsvängd, just detta skulle jag helst vilja känna på i lite riktiga vågor. Bra bett i böjarna, tyckte jag.
– Fick den inte att ”släppa” riktigt i fart och hopp, men det är nog mest en SBS faktor (Skit Bakom Spakarna).
– Sjönk snabbt när man stod kvar långt bak, inte mycket volym där inte.
– Det är skönt med korta fenor på Torö!Och ja, de är annorlunda. Men inte så annorlunda, tyckte det gick bra att hitta rätt och segla som vanligt. Lite känsligare i inledningen av svängar/gipp, tyckte jag kanske. Och lite annan känsla och vattensprut när man bara dundrar igenom chop med ”kajaknosen”. Ett intressant alternativ för de som är ute efter en vågridningsmaskin, misstänker jag. Men mitt test var alldeles, alldeles för kort för några sådana utlåtanden, och jag är en för risig seglare för att ge tilläckligt giltiga svar.
Men några intryck kan man väl bjuda på, ah!
-
Jag tänkte göra mitt bästa för att ”stå över” twin-fin spektaklet ett tag och ser hur det utvecklar sig. Känns som man i stort sett måste testa före köp. Provåkte Withcraft 80 lite på Torö senast, väldigt kul men bekräftade samtidigt varför jag är så nöjd med min en-fenade HC 75.
Om jag sedan klarar att hålla mig är, som alltid, en helt annan sak…
Men twin-fin 90 och 74 vore ju väldigt, väldigt kul att testa, ähum. Jag måste ladda ner Boards och läsa ditt reportage, verkar vara en fin artikel du fått ihop där.
Jag undrar om jag inte är en för dålig vågseglare för att köra twin, eller är det kanske tvärtom – att det blir enklare?
-
RRD kör tydligen Wave Twin 66,74,82,90,99 liter…
http://www.7bofora.com/galerija/displayimage.php?album=190&pos=5
-
Jericoacoara (Brasilien) är väl nästan oslagbart när det gäller just det, om jag fattat rätt?
Då behöver du åka i december, dock.
-
Av de segel jag kört/testat på senare år så har Ezzy rätt klart haft mest drag av riktiga vågsegel (av Simmer CO/Icon/Vision/XD/NP Combat/Alpha). Är dock lite annorlunda som segel och hur det skall trimmas, så testa före köp kan vara bra om möjligheten finns. Draget ”sitter” mycket mer distinkt i ett NP segel än i ett Ezzy, som känns mycket flexigare till sin karaktär. Men välsytt, det är det.
Att NP Alpha funkar för tungviktare är väl det inte särskilt mycket snack om. Hot Smack ser sköna ut när Jesper kört med de på Torö, måste jag säga.
-
Ja, och det är väl helt självklart?!? Du har ju blivit tyngre?!?
Vi pratar väl, hoppas jag, brädans egenskaper under segling (även när man inte planar) och inte när när man står still och drar rigg.
En 200 liters bräda som är 60 bred (läs gammal longboard) flyter såklart jättebra och är fin att dra rigg på, men lär knappast plana tidigare än en 100 cm bred sak på 120 liter (läs = formula).
Och Rasmus, om jag skall vara ärlig. Kan vi klara att hålla denna tråd utan att det slutar i rejäla missförstånd, månne?
-
Jag tyckte att boardseekermag hade ett både intressant och läsvärt test i den här klassen.
http://www.boardseekermag.com/windsurfing-equipment-tests/test-introduction.html
På JP Xcite 120: http://www.boardseekermag.com/windsurfing-equipment-tests/jp-xcite-ride-2008.html
Men som sagt – detta är ”bröd och smör” delen av de flesta brädmärkens erbjudande, och det mest är bra eller mycket bra. Sök efter en bräda som passar din plånbok, stil och som verkar ha bra detaljer i övrigt (pads, stroppar, fena, kvalitet å sånt).
Tror oxå att detta är en bra storlek (runt 68-70 bred med en 115-125 liter, typ) att spana in om det är 6 sekundmeter + som gäller i Stockholmskrokarna för den typ av segling du vill syssla med. Fin-fin med sjuhalv och sexhalv, kanske lite stor med femhalv emellanåt, men inget större problem med din vikt. Hellre lite för stor än för liten bräda, annars blir det inte mycket seglat är väl den bistra verkligheten många gånger, ah!
Tyckte förresten att tipset att kika på Zen var värt att lyssna på, de som testat seglen säger att de är bra eller till å med förvånansvärt bra.
-
Njäe, där håller jag nog inte riktigt med. Men så är jag ingen tungviktare heller…
Men – jag skulle säga att modern, lättplanad och bred går före volym. Jag har seglat brädor på under 70 liter som planat tidigare än 80 liters saker med annan shape (läs – klassisk vågis). Min nuvarande JP Freestyle 100 planar lika tidigt och jag upplever den som i stort sett lika ”flytig” som min tidigare Skate 112. Ganska stor skillnad i volym, betydligt mindre om man kollar på bredd (JP = 65, Fanatic = 67), bredd i häck, bottenkurva och var volymen ligger i dessa plankor.
Jag misstänker att det snarare är så att Oåxen valt en snäppet för liten och smal bräda med för lite volym (i den turordningen) för sina behov mer än något annat. Men det kanske är bäst att han själv svarar på det, oah!
Det är ju alltid en sjuj-a svår balansgång, det där. Å ena sidan vill man ha en så liten bräda som möjligt under fötterna vid varje tillfälle för kontroll, manövrar och allmänt sköj. Å andra sidan vill man ha lite marginal och få ut så mycket som möjligt av sin tid på vattnet i form av fart och effektiv segling, som ofta (alltid?) pekar på en lite större planka. Och sist, men inte minst, vill man ju ha rätt komplement till sin/sina nuvarande plankor.
Kontentan? Titta på brädans shape, tänkta anvädningsområde och bredd först, därefter på volym. Jag har i dagsläget 75, 90 och 100 liters plankor som är 55.5, 62 och 65 breda. Trots det skulle jag säga att ”hoppet” mellan 100 och 90 är rätt precis samma som mellan 90 och 75.
I förrgår provseglade jag en 80-liters bräda (Witchcraft) som jag lätt skulle kunna tänka mig att köra med fulltryck i 4.0 eller till och med ännu mer vind. Det var en ny upplevelse. Lustigt nog sjönk den brädan snabbare än min moderna klassiska 75-liters om man stod fel (för långt bak), trots mer volym och bredd. Lite volym i häcken, helt enkelt.
En sak håller jag dock med helt och fullt om – tungviktare kan ofta köra större brädor än man tror i mer vind än väntat jämfört med mer ”normalviktiga” surfare. Men ”större” handlar om så mycket mer än volym. Tycker jag, dåra.
-
Han skriver oxå att den skall funka med 5.3/5.4. Det gör WC HC 75 bättre än föregångaren, tycker jag.
Men du har nog rätt i att han kan gå upp ett snäpp till i storlek, eftersom han har sin lilla proof där i brädgarderoben.
Kanske en avspegling av att jag själv är så sjukt nöjd med min HC 75, ähum…
-
Faktum är att jag skulle rekommendera en ordentlig titt på RRD WC HC75.
Den är väldigt allround måste jag säga, och fungerar mycket bra med 5.3. Jag har kört/testat ganska många RRD brädor genom åren (RRD HC S, XS, WSW 68, 78, 88, WaveCult 84, 98, WaveCult 90 och några till…) och detta är favoriten. Du är nog en snäppet bättre seglare än mig, men jag vågar nog hävda att för en som vill utveckla sin vågsegling och redan har en RRD Hardcore S och söker något med lite mer driv och som tar 5.3/5.4 bättre, ja då borde årets HC 75 vara ett hett alternativ…
Har skrivit en del om den här http://www.surfzone.se/ppr/showproduct.php?product=126
-
Det verkar vara något strul med att ladda upp bilder, har messat Steffo om det.
-
Öh? Hursom, lustig progge från SMHI som är enastående klåpare med hur de presenterar sina prognoser.
LUGN © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-05-20
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [L1162] [tryckt år 1941]
luŋ⁴n, adj.
-are ((†) superl ..est BUL*LERNÆSIUS Lögn. 195 (1619)). adv. -T; forr äv.
LYGN
adj.( liu- 1691–1710. lu- c. 1585 osv. ly- 1642. -gn (-ngn) 1604 osv. – n. sg. o. adv. -gnt 1749 osv. -ngt (-ngdt, -nngtt) ca. 1585–1806)
[fsv. lughn, motsv. d. lun, nor. lun, logn; till LUGN sbst.,; i formen lugn med vokalen från sbst., i formen lygn, som är den ursprungliga o. motsv. sv. dial. (Dalarna) lyngn, isl. lygn, av ett germ. luȝ ss. substanti*verat föreliggande i sv. sjönamnen LYGNEN, LYG*NERN (fsv. Lyghnir). – Jfr LUGNA, sbst. o. v.][1]
1) om vatten(samling), sjö, flod o. dyl. l. vind, väder o. d.: utan framträdande rörelse l. blåst, stilla; äv. i utvidgad anv., dels om dag, afton o. d., dels om dal, skog o. d.; jfr LUGN, sbst. 1. Vid lugnt väder. Mot aftonen blev det alldeles lugnt. Sjön låg lugn som en spegel.
HH 20: 17; (c. (1585).
Vti the lungne dahlar. SCHERPING Cober 2: (1737).
Af 26 dagar är en merändels lugn. VétAH 1789 s. 121. I lugnt flytande åar. HAMMARSTRÖM Sportfiske 112 (1925).
jfr DÖDS-, KAV-, SPEGEL-LUGN m. fl.
– särsk.
[1.a]a) i ordspr.
Vtij lugnast watn äre mest ormar. SvOrds. C b (1604).
Lungt vatn är gärna diupast. SCHULTZE Ordb. 2876 (c 1755. I lugnaste vatten gå största fiskar. WESTE 1807.
[1.b]b) (†) i n. sg. i substan. tivisk anv.: lugnt väder, vindstilla.
Hägren pröf*var storm och Lungt. FRESE VerldslD 165 (1726).
[1.c]c) (†) i uttr. stilla lugn, kavlugn.
SKOGEKÄR BÄRGBO Wen. 37 (c. 1635.
[2]2) som håller sig (jämförelsevis) stilla (o. därigenom icke värkar störande), utan l. med bl. ringa aktivitet; äv. bildl. Hålla sig lugn).
Schen*bergs svinmage och Sjögrens grammatika .. lågo .. helt lugna i kofferten. CFDARLGREN 4: 122 1831. Lugn är handen (hos kusken), när hon .. stadigt bibehåller sin gifna hållning. WRANGEL HbHästv. 486 (1885).
Folkmassan .. förhöll .. sig anmärkt*ningsvärt lugn. HELLSTRÖM Malmros 56 (1931).
– särsk.
[2.a]a) psykiatr. om sinnessjuk: som håller sig jämförelsevis stilla o. tyst, icke våldsam; motsatt: orolig; äv. i utvidgad anv., om avdel* ning med dylika sinnesjuka.
SÖDERSTRÖM Läk*Kvacksalv. 211 1926.
jfr HALV-LUGN.
[2.b]b) i sht.sjöt. om kompass: vars skiva icke lätt kommer i sväng*ningar på grund av fartygets rörelser l. skak*ningar.
HÄGG PraktNav. 21 (1900).
[2.c]c) astr. om protuberans: utan aktivitet; motsatt: eruptiv.
HeindFolkskr. 8– 9: 44 1893.
[2.d]d) om rörelse: som försiggår relativt sakta, stilla o. regelbundet; jämn, stadig; äv. om vers med tanke på ryt*men; stundom övergående i 4 b.
Hans lugna steg. RUNEBERG (SVS) 2: 195 (c. (1836).
Timvisa*ens lugna och jämna gång. SvTidskr. 1873, s. 496.
Versen löper så fyllig, lugn och jämn (i dikten Döbeln vid Jutas). SÖDERHJELM Runebg 2: 374 (1906).
[3]3) om tillstånd, tidsrum, lokalitet, samhälle o. d.: fri från allt som kan störa l. oroa, från större växlingar l. från sensationer, stilla, sorgfri, fridfull; särsk.: fri från krigisk oro l. uppror l. stridigheter o. d. fredlig; jfr LUGN, sbst. 3. Ett lugnt liv. Lugna dagar. En lugn och ostörd ut*veckling. Han har det lugnt och skönt på ålder*domen. I lugn och fridfull villastad. En lugn tillflyktsort, vrå.
Det har varit lugnt på bör*sen de senaste veckorna. ÖB 16 (c. (1712).
Det mörknade kring land och haf / och lugn var natten som en graf. RUNEBERG 2: 2 1836. I stormiga tider sammanträdde .. (riksdagarna) ofta, lugna sällan eller aldrig. MALMSTRÖM Hist. 1: 2 (1855).
Vi .. tillbragte de första åren af vårt äktenskap i en .. lugn och ostörd lycka. DE GEER Minn. 1: 129 (1892).
När man kunde sitta hemma i sin lungna skrivstol. FOGELQVIST ResRot 61 (1928).
– särsk.
[uttr. avser eg. den ryske be*fälhavarens rapport om Schipkapassets forcering i rysk-turkiska kriget 1877–1878](vard. o. skämts.) i uttr. allt lugnt i Schipkapasset, angivande att allt (åter) är i lugn o. ro.
ÖSTERGREN 1932.
[4]4) som är fri från affekter, farhägor, ängslan, tvivel, sorger o. dyl. l. icke oroas av smärtor, obekymrad, icke upprörd l. oroad l. nervös l. otålig; behärskad, sansad, i sinnesjämvikt, besin*ningsfull; äv. övergående i bet.: sorglös; trygg; stundom närmande sig dels bet.: kall(sinnig), dels bet.: flegmatisk trankil, långsam, dels bet: stillsam, diskret; jfr LUGN, sbst. 4. Han är lugn till sinnes. Nu kunna vi vara lugna för (l. mot) överfall. För honom kan jag vara lugn nu. Han kände sig icke lugn, förrän testamentet var ord*nat. Han hade det lugna medvetandet att ha gjort sin plikt. Det känns (l. är) lugnt att sitta inomhus under ett sådant oväder. Hon tog sa*ken helt lugnt. Tag det lugnt l. var bara lugn (vard.), var inte nervös l. otålig, förlora inte besinningen! Man kan lugnt påstå, att han nu är utom all fara. Han var nästan allt för lugn.
LILLIENSTEDT Vitt. 266 (c. (1675).
Lugn stod han mot Europa,/ en skägglös dundergud. TÉGNER (WB) 3: 6 (1818).
Sitt du lugn i lunden/ ../ sköna Ingeborg! Därs. 5: 9 (1825).
Jag är lugn, lugn – som en – filbunke. JOLIN Kom 20 (1845). (Soldaten munter har) Lagt sig här till rast i backen / och vändt lugnt i vädret klacken. RUNEBERG 5: 4 (1857).
För arbetaren är det i allmänhet .. lugnast att erhålla lönen för tid. EkonS 1: 418 (1894).
Emma sökte tala henns lugn. HALLSTRö M NNov. 108 (1912).
Där kom han lugn och obesvärad med bänderna på ryggen. BERG*MAN JoH 49 (1926).
Du kan ta det lugnt. GULL*BERG AndlÖvn. 76 (1932).
jfr BOND-, KO-, SAM*VETS-, SINNES-LUGN m. fl.
– särsk.
[4.a]a) (vard.) övergående i bet.: säker, förvissad, viss; i uttr. vara lugn (för ngt). Var lugn för att han kommer. Jo, var (så) lugn, han kom*mer nog.
JOLIN Smädeskr. 83 (1863). .Ou kommer väl snart igen, Valdemar?.. – Det kan du vara lugn för. JANSON Ön 114 1908.
[4.b]b) i utvidgad anv.: som vittnar om l. präglas av frihet från affekter osv., som vittnar om behärskning osv.;
jfr 2 d.
En lugn och saklig diskussion. Den lugna eftertanken. Hennes lugna blick.
LIDNER (SVS) 2: 461 (1786).
En lugn och noggrann beräkning. JÄRTA 1: 43 (1809).
Hennes lugna och klara förstånd. DE GEER Minn. 1: 4 (1892).
– särsk. (jfr 3) om tidsrum l. i fråga om sömn l. död o. d. Patienten har haft en lugn natt. Lugn sömn. En lugn och stilla död. Han in*somnade lugnt och stilla.
TEGNER WB ) 5: 129 1820. Innan pat(ienten) kommer i lugn narkos. LbKir. 1: 438 1920.
[5]5) som ger ett intryck av lugn o. ro l. värkar lugnande; om skriftlig l. muntlig fram*ställning: väl avvägd o. jämnt flytande.
Den lugna storheten, den djerfva frihetsanden (hos fäderna). TÉGNER (WB) 2: 7 (1812).
Jag har gjort allt för att svalka .. (den överspände yngligen) med lugna empiriska rön. TOPELIUS Fält. 5: 33 1867.
Enskilda verser (i Franezéns dikt Det nya Eden).. hafva en hög och lugn skönhet. 3SAH 2: 204 1887. (Elevens) geologiska uppsats var lugn, klar och bevisande. SWENSSON Willén 71 (1937).
– särsk. om färger, linjer, mönster, ljus o. d.: som gör ett diskret o. behagligt intryck. Mattor med små, lugna mönster. Den gamla kyrkans lugna, rena kontur.
En stjerna brinner lugnt, men ändå klart. JOLIN UHansDr 21 (1860).En värdig och lugn, i varma färger hållen ornering. KARLIN Konstl. 20. 1886. (Sundets) stränder omväxla af odlade fälts lugna linjer och yfviga dungars mjuka bågar. SÖDERHJELM Runebg 2: 1906.
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr(i allra. till 1.
ANMÄRKNING: Anm. Vissa nedan upp*tagna ssgr äro möjl. eg. bildade till LUGN sbst.,):
A
:
LUGN-FLYTANDE. p. adj.( lugn- 1903 osv. lugnt- 1932 om (vatten i) vattendrag l. del av vatten*drag. Uppl. 2: 150 1903.
LUGN-GÅRD. (†) skogsv. av buskar, kolved o. d. omkring kolmila anordnat skydd mot blåst.
WALLNER Kol. 12 (1746). JernkA 1827, S. 162.
LUGN-SVALL. (numera föga br.) sjöt. dv*ning (se d. o. 1, dödsjö. QUENSEL Alm (Jönk.) 1723, s. B 3 a. ÖSTERGREN 1932.
LUGN-TID.
( lugn- 1803. lugne- 1743 särsk. (†) till 1: tid med vind*stilla.
NORDENFLYCHT Turt. 10 (1743; i bild).
VetAH 1803, s. 8.
LUGN-TRÄD. (†) skogsv. skyddsträd.
RET*ZIUS FlOec. 5 1806. CNATTINGIUS (1875, 1894) .
LUGN-VATTEN. (ständigt) lugnt vatten (särsk. i vatten*drag mellan forsar); (del av l. ställe i) vatten*samling l. vattendrag med dylikt vatten. TRIE*WALD Förel. 2: 237 (1729, 1736). Råne elf .. vid*gar sig i sitt nedre lopp till flere lugnvatten. HÖJER Sv. 3: 337 (1883).
Mete i lungnvatten, d. v. s. i sjöar och tjärnar samt sakta rinnande elfvar och åar. SCRRÖDER Fiske 16 1900.
LUGN-VIK. (†) vik som (nästan) alltid har lugnt vatten. THUN- – BERG Resa 1: 9 (1788). BL 19: 203 1852.
LUGN-VÄDER.
[y. fsv. lwgn wädher (PMÅNSSON 294)]. (i sht i fack*spr.) (period av) lugnt väder l. vindstilla. SWED*BERG SabbRo 868 (1689, 1710). Lugnvädren äro tal*rikast om vintern. SvSkog. 87 1928.
LUGN-YTA. (i fackspr.) lugn vattenyta.
BERGMAN Jordkl. 223 (1766).
B
(†):
LUGNE-TID, se A
C
:
LUGNT-FLYTANDE,
se A.
AVLEDNINGAR: Avledn.:.:
LUGNSAM, adj.
(†) till 1: lugn. VétAH 1760, s. 22. -
Legendarisk bräda, det där. Oscar har ju haft en sån. Jag, som etablerad surfprylsvärderingsman, skulle nog kunna tänka mig att lägga en 8779:- för ett fint ex med en liten ding i nosen.
Klipp ut och spar…
-
Det där våtdräkten säljs nog för 349.- på Jula av en anledning.
